Varje år genomförs miljoner operationer världen över. Cirka 500 000 av dessa patienter drabbas av en postoperativ sårinfektion. Detta leder till ett lidande för patienten, längre vårdtider och ökade kostnader för alla inblandade. Syftet med denna litteratur-genomgång är att identifiera, granska och analysera vilka faktorer som ökar risken för postoperativa sårinfektioner. Författarna har valt att göra en litteraturgenomgång. Granskning av relevanta studier har baserats på SBU’s metod och resultatet baseras på 20 artiklar. Resultatet visar att det finns flera faktorer som ökar risken för postoperativa sårinfektioner. De mest framträdande riskfaktorerna är operationstiden och den totala vårdtiden. Även en ökad ålder, sjukdomshistoria, levnadsvanor och antalet personer inne på operationssalen ansågs vara riskfaktorer för att drabbas av en postoperativ sårinfektion.

Bakgrund: Sårinfektioner efter en höftprotesoperation är ett problem som ökar risken för dödlighet, innebär ett lidande för individen och är kostsamt för sjukvården. Underlaget för hur postoperativ sårbehandling bör gå till bland individer som genomgått höftprotesoperationer är begränsat. På ortopedkliniken i Umeå finns olika regimer för hur postoperativa så ska behandlas. Syfte: Undersöka om sårbehandling och postoperativa sårinfektioner skiljer sig mellan elektiv och akut avdelning vid höftprotesoperationer. Metod: Studien utfördes som en retrospektiv journalgranskning under två år och totalt undersöktes 180 individer. 142 individer från akuta avdelningen och 38 individer från elektiva avdelningen. Deskriptiva analyser genomfördes för att se skillnad mellan avdelningarna. Resultat: Totalt upptäcktes 10 infektioner under perioden, tre ytliga och sju djupa men ingen signifikant skillnad mellan avdelningarna vad gäller infektioner. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan avdelningarna vid val av omläggningsmaterial. Akuta avdelningen gjorde totalt fler omläggningar. Konklusion: Resultatet från denna studie visade ingen signifikant skillnad mellan avdelningarna vad gäller infektioner och typ av förband vid sårbehandling. Det verkade inte heller ha betydelse om ren eller steril sårbehandling utförts. Fler studier behövs för att kunna påvisa vilken sårbehandling som bör föredras. Stora randomiserade prospektiva studier skulle eventuellt kunna påvisa detta.

Bakgrund: Sårinfektioner efter en höftprotesoperation är ett problem som ökar risken för dödlighet, innebär ett lidande för individen och är kostsamt för sjukvården. Underlaget för hur postoperativ sårbehandling bör gå till bland individer som genomgått höftprotesoperationer är begränsat. På ortopedkliniken i Umeå finns olika regimer för hur postoperativa så ska behandlas. Syfte: Undersöka om sårbehandling och postoperativa sårinfektioner skiljer sig mellan elektiv och akut avdelning vid höftprotesoperationer. Metod: Studien utfördes som en retrospektiv journalgranskning under två år och totalt undersöktes 180 individer. 142 individer från akuta avdelningen och 38 individer från elektiva avdelningen. Deskriptiva analyser genomfördes för att se skillnad mellan avdelningarna. Resultat: Totalt upptäcktes 10 infektioner under perioden, tre ytliga och sju djupa men ingen signifikant skillnad mellan avdelningarna vad gäller infektioner. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan avdelningarna vid val av omläggningsmaterial. Akuta avdelningen gjorde totalt fler omläggningar. Konklusion: Resultatet från denna studie visade ingen signifikant skillnad mellan avdelningarna vad gäller infektioner och typ av förband vid sårbehandling. Det verkade inte heller ha betydelse om ren eller steril sårbehandling utförts. Fler studier behövs för att kunna påvisa vilken sårbehandling som bör föredras. Stora randomiserade prospektiva studier skulle eventuellt kunna påvisa detta.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner är den vanligaste vårdrelaterade infektionen ur ett globalt perspektiv. Hotet om antibiotikaresistens har med tiden blivit mer uppmärksammat och försvårar möjligheten att behandla dessa infektioner. För att minska risken för spridning av mikroorganismer på operationssal krävs att samtliga medlemmar i operationsteamet följer hygienrutiner. Trots det lidande som postoperativa sårinfektioner kan innebära så är hygienrutiner inte alltid prioriterade. Syfte: Att undersöka operationsteamets följsamhet till hygienrutiner som utförs för att undvika postoperativa sårinfektioner. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 15 kvantitativa artiklar. Dataanalysen har genomförts utifrån beskrivningar av Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultat: Resultatet summeras under fyra kategorier: "Operationssalens fysiska miljö", "Vikten av rena händer", "Personlig skyddsutrustning som barriär" och "Att skapa och bibehålla en steril zon". Graden av följsamhet varierade beroende på hygienåtgärd, profession, kirurgisk specialitet samt vilket sjukhus de arbetade på. Operationsteamen visade på brister, gällande onödiga dörröppningar och överskott på personal i operationssal. Följsamheten var lägre till handhygien och kirurgisk handtvätt. Det noterades bättre följsamhet till hygienrutiner rörande ventilation, ytors renhetsgrad och personlig skyddsutrustning. Slutsats: En ökad medvetenhet om bristande följsamhet till hygienrutiner och dess följder hoppas kunna leda till förändrat beteende inom operationsteamet. Med hänsyn till samhällskostnader och det lidande som postoperativa sårinfektioner kan medföra för patienten är det av vikt att vidare utreda vad som kan förbättra följsamheten.

No description available.

Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner drabbar ca 2,3 % av de patienter som genomgått ett kirurgiskt ingrepp i svensk hälso- och sjukvård. Dessa infektioner kan ge upphov till förlängd vårdtid, ytterligare kirurgiska ingrepp och ökad mortalitet. Postoperativa sårinfektioner innebär ett lidande för patienten samtidigt som det är kostsamt för sjukvården. Inom sjukvården används utarbetade arbetssätt för att minska riskerna för att patienten ska drabbas. Samtidigt utvecklas och studeras nya metoder i det preventiva arbetet mot postoperativa sårinfektioner, exempelvis suturer belagda med antibakteriella substanser. En av dessa är triklosanbelagda suturer. Dock råder viss oenighet om dess preventiva effekter och roll i det förebyggande arbetet mot postoperativa sårinfektioner. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om suturer med beläggning av triklosan har en förebyggande effekt mot postoperativa sårinfektioner. Metod: Studien utformades som en systematisk litteraturstudie med metaanalys av 7 randomiserade kontrollerade studier. Dessa studier hade en uppföljningstid om 30 dagar samt använt bedömningskriterier för förekomst av postoperativa sårinfektioner enligt CDC, Centers for Disease Control and Prevention. Resultat: Inget statistiskt signifikant resultat kunde erhållas gällande triklosanbelagda suturers preventiva effekt mot postoperativa sårinfektioner. (RR=0,8, 95 % CI=0,63-1,02, p=0.07). Slutsats: Studien indikerar att triklosanbelagda suturer inte rutinmässigt bör användas i preventivt syfte mot postoperativa sårinfektioner. Ytterligare forskning behövs på området. / Background: Approximately 2,3 % of the patients undergoing surgery in Swedish healthcare develop surgical site infections. These infections are often associated with prolonged hospital stay, additional surgical procedures and increased mortality. Surgical site infections cause patient suffering and increase healthcare costs. In healthcare, standard guidelines and work methods are used to prevent patients from developing surgical site infections. New methods to reduce the risk of surgical site infections are being developed and studied, such as sutures with antibacterial coating. One of these is Triclosan-coated sutures. However, there is some disagreement on its preventive effects and role in reducing surgical site infections. Aim: The aim of this study was to investigate if Triclosan-coated sutures have a preventive effect against surgical site infections. Method: This study was conducted as a systematic literature review with meta-analysis of 7 RCT. These studies all had a follow up time of 30 days and used the criteria of CDC, Centers for Disease Control and Prevention, to identify surgical site infections. Result: This study showed no statistically significant results of Triclosan-coated sutures preventive effect against surgical site infections. (RR=0,8, 95 % CI=0,63-1,02, p=0.07). Conclusion: This study indicates that Triclosan-coated sutures should not be used routinely to prevent surgical site infections. More studies are needed.

<p>The purpose of this study was to investigate the presence of arterial insufficiency in patients undergoing CABG surgery and whether arterial insufficiency is a risk factor for postoperative wound infections in the harvesting leg. Patients who had CABG surgery were enrolled consecutively. A total of 144 patients participated in the study. During their hospital stay demographic data was recorded, as well as pre-, intra-, and postoperative tests and risk factors. The patients answered a questionnaire regarding postoperative wound infections 30 days after surgery patients answered a questionnaire regarding infections. The known and potential risk factors that were recorded were BMI, HB, tobacco usage, diagnosed diabetes, hyperglycemia, duration of surgery, the lowest temperature during surgery and clinical or subclinical arterial insufficiency. The result showed that 34% had postoperative wound infections in the harvesting leg and 26 patients had an ABI (Ankel Brachial Index) indicating arterial insufficiency. There was no significant relationship between ABI and postoperative wound infections in the lower extremity in the total study group (p = 0.36) nor among men (p = 0.92). There was a significant correlation between ABI and postoperative wound infections in the lower extremity (p = 0.02) among women. The conclusion is that arterial insufficiency is more prevalent in women. The relationship between postoperative infections of the lower limbs and arterial insufficiency was significant for the participating women, but not in the total group nor among the men.</p>

The purpose of this study was to investigate the presence of arterial insufficiency in patients undergoing CABG surgery and whether arterial insufficiency is a risk factor for postoperative wound infections in the harvesting leg. Patients who had CABG surgery were enrolled consecutively. A total of 144 patients participated in the study. During their hospital stay demographic data was recorded, as well as pre-, intra-, and postoperative tests and risk factors. The patients answered a questionnaire regarding postoperative wound infections 30 days after surgery patients answered a questionnaire regarding infections. The known and potential risk factors that were recorded were BMI, HB, tobacco usage, diagnosed diabetes, hyperglycemia, duration of surgery, the lowest temperature during surgery and clinical or subclinical arterial insufficiency. The result showed that 34% had postoperative wound infections in the harvesting leg and 26 patients had an ABI (Ankel Brachial Index) indicating arterial insufficiency. There was no significant relationship between ABI and postoperative wound infections in the lower extremity in the total study group (p = 0.36) nor among men (p = 0.92). There was a significant correlation between ABI and postoperative wound infections in the lower extremity (p = 0.02) among women. The conclusion is that arterial insufficiency is more prevalent in women. The relationship between postoperative infections of the lower limbs and arterial insufficiency was significant for the participating women, but not in the total group nor among the men.

Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner är infektioner som uppträder i sårområdet inom 30 dagar efter ett kirurgiskt ingrepp. Infektioner i postoperativa sår är en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna. När mikroorganismer hamnar i såret startar en inflammationsprocess och skapar en infektion i såret. Postoperativa sårinfektioner innebär ett stort lidande för patienten, dessvärre minskar inte postoperativa sårinfektioner i önskad takt. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskan kan arbeta med förebyggande omvårdnadsinsatser i relation till postoperativa sårinfektioner. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserat på tio resultatartiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Resultatartiklarna analyserades och sammanfattades till tre kategorier och fem underkategorier. Resultat: Resultatet belyser följande omvårdnadsinsatser: (1) Att följa riktlinjer, (2) Att implementera åtgärdspaket och (3) Att involvera patienten. Sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer påverkades av barriärer och facilitatorer. Åtgärdspaket var en effektiv omvårdnadsinsats. En involverad patient kunde bidra positivt till det förebyggande arbetet. Konklusion: Det finns ett behov av förbättringsarbete och vidare forskning kring hur sjuksköterskan kan arbeta med förebyggande omvårdnadsinsatser i relation till postoperativa sårinfektioner. / Background: Surgical site infections (SSI) are infections that occur within 30 days after surgery. SSIs are one of the most common health care- associated infection. When microorganisms end up in the wound an inflammatory process starts and creates an infection in the wound. SSIs lead to suffering in patients, unfortunately the incidence of SSIs is not decreasing in a desired rate. Aim: To highlight how nurses can work with preventative nursing interventions in relation to surgical site infections. Method: The study was conducted as a general literature study based on the result from ten articles with qualitative, quantitative and mixed methods. The results from the articles were analyzed and summarized into three categories and five subcategories. Results: The result highlights the following nursing interventions: (1) to follow clinical practice guidelines, (2) to implement care bundles and (3) to involve patients. Nurses’ compliance to guidelines was affected by barriers and facilitators. The care bundle implementation was a successful nursing intervention. Involving the patient could contribute to nurse’s preventative work against surgical site infections. Conclusion: There is a need for further quality improvement and research to how nurse’s work with preventative nursing interventions in relation to SSIs.