Titel: Googles sökmotor på lokal nivå – En kvalitativ studie om hur fem mäklar- och fastighetsbyråer i Halmstad förhåller sig till Googles sökmotor i deras digitala kommunikation. Författare: Emma Holmberg och Andreas Good Handledare: Linus Andersson Examinator: Malin Hallén Typ av arbete: Kandidatuppsats Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur anställda på fem mäklar- och fastighetsbyråer i Halmstad upplever att de använder Googles sökmotor i deras digitala kommunikation. Syftet är vidare att bidra till en bättre förståelse för Googles makt på en mikronivå. Frågeställningar: - Vilka möjligheter och utmaningar med Googles sökmotor upplever de anställda på de undersökta mäklar- och fastighetsbyråerna i deras digitala kommunikation? - Hur kan mäklar- och fastighetsbyråernas relation till Googles sökmotor förstås utifrån teorier om nätverksmakt och gatekeeping på internet? Antal ord: 16351 Metod och material: Studien bygger på kvalitativ metod där fem individuella samtalsintervjuer har genomförts. Slutsatser: Studiens huvudsakliga slutsatser visar att informanterna upplever Googles sökmotor som en stor och viktig aktör i deras digitala kommunikation. Vidare visar slutsatserna att Google styr mäklar- och fastighetsbyråerna genom att diktera och bestämma villkoren på sökmotorn. Nyckelord: Google, Googles sökmotor, nätverksmakt, gatekeeping, political economy.

<p>Bostadsmarknaden i Stockholm har under en tid nu varit väldigt het och försäljningar av bostäder har slutat på skyhöga belopp. Folk satsar mer och mer på sina bostäder och de har blivit en viktig del av våra liv. Marknadsföringen är så klart en mycket viktig del när det gäller försäljningen av bostäder, det gäller att synas för mäklarna och locka kunderna till visning. Fastighetsmäklarna satsar mycket tid på utförandet av annonserna, på Erik Olsson använder man idag till exempel utbildade fotografer för att få perfekta bilder istället för att fotografera bostaden själv. Homestyling har även blivit vanligt för att kunna pressa upp priset ytterligare. Då det dessutom dyker upp fler och fler fastighetsförmedlingar är det även viktigt för fastighetsmäklarna att synas vilket kryddar på annonseringen av bostäderna ytterligare.</p><p>Syftet med min undersökning är att titta på hur Internet har påverkat marknadsföringen av bostäder. Jag har valt att begränsa mig till Stockholmsområdet men jag tror att Stockholm kan ses som representativt även för övriga landet.</p><p>Internet har på många sätt haft en stor betydelse i vårt samhälle. På bostadsmarknaden har det gjort att det underlättar för spekulanterna att leta efter sitt boende. Det är också betydligt enklare att redan på Internet se utifall ett objekt passar eller inte. I tidningsannonserna ser man bara en liten bild och en kortfattad text om objektet vilket inte alltid säger så mycket. Även om tidningsannonserna nu har utvecklats och ofta är större med fler bilder och mer text så går många spekulanter in och läser mer om objektet på Internet. Antingen direkt på mäklarens hemsida eller på någon av sökmotorerna.</p>

Bostadsmarknaden i Stockholm har under en tid nu varit väldigt het och försäljningar av bostäder har slutat på skyhöga belopp. Folk satsar mer och mer på sina bostäder och de har blivit en viktig del av våra liv. Marknadsföringen är så klart en mycket viktig del när det gäller försäljningen av bostäder, det gäller att synas för mäklarna och locka kunderna till visning. Fastighetsmäklarna satsar mycket tid på utförandet av annonserna, på Erik Olsson använder man idag till exempel utbildade fotografer för att få perfekta bilder istället för att fotografera bostaden själv. Homestyling har även blivit vanligt för att kunna pressa upp priset ytterligare. Då det dessutom dyker upp fler och fler fastighetsförmedlingar är det även viktigt för fastighetsmäklarna att synas vilket kryddar på annonseringen av bostäderna ytterligare. Syftet med min undersökning är att titta på hur Internet har påverkat marknadsföringen av bostäder. Jag har valt att begränsa mig till Stockholmsområdet men jag tror att Stockholm kan ses som representativt även för övriga landet. Internet har på många sätt haft en stor betydelse i vårt samhälle. På bostadsmarknaden har det gjort att det underlättar för spekulanterna att leta efter sitt boende. Det är också betydligt enklare att redan på Internet se utifall ett objekt passar eller inte. I tidningsannonserna ser man bara en liten bild och en kortfattad text om objektet vilket inte alltid säger så mycket. Även om tidningsannonserna nu har utvecklats och ofta är större med fler bilder och mer text så går många spekulanter in och läser mer om objektet på Internet. Antingen direkt på mäklarens hemsida eller på någon av sökmotorerna.

No description available.

This essay explores to what extent the Swedish language version of Google Images meets the usability requirements of average everyday users. Previously published studies on user behaviour and users‟ interface and search option preferences define the usability requirements, which are matched against Google Images‟ actual interface and search options. The retrieval method of Google Images is also briefly discussed, and users‟ opinions about Google Images too, as they come across in the previously published user studies. The findings are that Google Images lack some of the things that users ask for, but it still seems to be the most used image search engine among average internet users and more appreciated than other search engines. Since the user studies were conducted, Google Images has changed its interface and added new options in a way that indicates that the developers have read and taken inspiration from the user-oriented image retrieval research, and still do so. This should mean that Google Images is even more user-oriented and therefore appreciated today, and it might improve even more in the near future.

In order to find information before an e-commerce purchase, Swedish young adults almost exclusively uses the Google search engine. Previous research contains quantitative data, which showcases how the users utilize search engines as online tools. However, qualitative data regarding the user behaviour on generic search engines were lacking and a gap in the literature was found. In order to collect empirical data to try to fill the gap, six participants were interviewed about their behaviour when using Google. The interviews aimed to discover how the user chooses one result over another at the search engine result page and why. The empirical data showed that the users used the search engine in order to obtain quick and accurate information, in the most convenient process possible. Two major factors were shown to highly contribute to the choice of a user’s perception of the search engine result page. Previous experience and the trustworthiness of a result, strongly affected if a user would choose to click on that result. As a support to both these factors, the user used the technical components: title, URL and snippet. We believe that our findings will contribute to a deeper understanding within search engine user behaviour. / För att hitta information inför ett köp av produkter över Internet, används sökmotorn Google av merparten av svenska unga vuxna. Tidigare forskning inom området innehåller uteslutande ett kvantitativt undersökningsperspektiv, som belyser hur användarna utnyttjar sökmotorerna som ett verktyg. Dock saknas det kvalitativ forskning som utförligt beskriver användarbeteendet. Med målet att hitta empirisk data för att fylla tomrummet, intervjuades sex deltagare om deras beteende och användning av sökmotorn Google. Intervjuerna syftade till att undersöka hur och varför användaren väljer ett resultat framför ett annat. Den empiriska undersökningen visade att användarna nyttjade sökmotorn för att få snabb och korrekt information, på ett så bekvämt sätt som möjligt. Framförallt två faktorer visade sig vara starkt bidragande till varför användarna väljer ett resultat på sökresultat sidan. Tidigare erfarenhet och tillförlitligheten av ett resultat, var båda starkt bidragande orsaker till om användaren skulle välja ett specifikt resultat. Som ett stöd till båda dessa faktorer, använde sig användaren av tekniska funktioner såsom resultats titel, URL och beskrivningen, för att bilda sig en egen uppfattning. Vi tror att vårt resultat kommer att bidra till en djupare förståelse för användarbeteendet inom sökmotorer.

Då mängden information bara ökar, så ökar även behovet att ha åtkomst till informationen lättillgängligt. Detta skapar då ett behov för ett gränssnitt som kan söka bland informationen. I detta arbete har det undersökts om en implementation av Vector Space Model ger mera relevanta resultat jämfört mot en enklare implementation som inte baseras på Vector Space Model. Sökningen utförs i en relationsdatabas med ett inverterat index, databasen fylls med data ifrån internetforumet Stack Overflow. Genom att bygga en sökmotor som returnerade två olika resultatlistor för varje sökning så fick tio användare testa och utvärdera resultatens relevans. Resultatet av testerna visade att Vector Space Model ger mer relevanta resultat dock till en kostnad av söktiden.

Huvudmålet med detta projekt har varit att analysera området för personlig integritet vid användning av sökmotorer. Uppsatsen ger en inblick i hur sökmotorerna fungerar och visar vilka personliga data som samlas vid sökningar samt hur det påverkar sökresultat. Undersökningen bygger på tidigare forskning kring sökmotorer, användardata och begreppet ”integritet”. Metod och problembeskrivning utgår ifrån detta. För att kunna svara på forskningsfrågorna har vi skapat testfall och genomfört experiment mot tre sökmotorer i tre olika webbläsare. Vi har jämfört sökmotorernas säkerhets,- och integritetspolitik samt undersökt hur dessa påverkar sökresultatet för varje enskild sökmotor. Resultatet presenteras i form av grafer och diagram där testfall har analyserats mot varandra. Analysen av experimentet resulterar i riktlinjer för en mer privatvänlig och säker sökmotor.

Big data are datasets that is very large and computational complex. With an increasing volume of data the time a trivial processing task can be challenging. Companies collects data at a fast rate but knowing what to do with the data can be hard. A search engine is a system that indexes data making it efficiently queryable by users. When a bug occurs in a computer system log data is consulted in order to understand why, but processing big log data can take a long time. The purpose of this thesis is to investigate, compare and implement a distributed search engine that can prepare log data for analysis, which will make it easier for a developer to investigate bugs. There are three popular search engines: Apache Lucene, Elasticsearch and Apache Solr. Elasticsearch and Apache Solr are built as distributed systems making them capable of handling big data. Requirements was established through interviews. Big log data of totally 40 GB was provided that would be indexed in the selected search engine. The log data provided was generated in a proprietary binary format and it had to be decoded before. The distributed search engines was evaluated based on: Distributed architecture, text analysis, indexing and querying. Elasticsearch was selected for implementation. A cluster was set up on Amazon Web Services and tests was executed in order to determine how different configurations performed. An indexing software was written that would transfer data to the cluster. Results was verified through a case-study with participants of the stakeholder. / Stordata är en datamängd som är mycket stora och komplexa att göra beräkningar på. När en datamängd ökar blir en trivial bearbetningsuppgift betydligt mera utmanande. Företagen samlar idag in data i allt snabbare takt men det är svårt att veta exakt vad man ska göra med den data. En sökmotor är ett system som indexerar data och gör det effektivt att för användare att söka i det. När ett fel inträffar i ett datorsystem går utvecklare igenom loggdata för att få en insikt i varför, men det kan ta lång tid att söka igenom en stor mängd loggdata. Syftet med denna avhandling är att undersöka, jämföra och implementera en distribuerad sökmotor som kan förbereda loggdata för analys, vilket gör det lättare för utvecklare att undersöka buggar. Det finns tre populära sökmotorer: Apache Lucene, Elasticsearch och Apache Solr. Elasticsearch och Apache Solr är byggda som distribuerade system och kan därav hantera stordata. Krav fastställdes genom intervjuer. En stor mängd loggdata på totalt 40 GB indexerades i den valda sökmotorn. Den loggdata som användes genererades i en proprietär binärt format som behövdes avkodas för att kunna användas. De distribuerade sökmotorerna utvärderades utifrån kriterierna: Distribuerad arkitektur, textanalys, indexering och förfrågningar. Elasticsearch valdes för att implementeras. Ett kluster sattes upp på Amazon Web Services och test utfördes för att bestämma hur olika konfigurationer presterade. En indexeringsprogramvara skrevs som skulle överföra data till klustret. Resultatet verifierades genom en studie med deltagare från intressenten.

Den 25 maj 2018 blev våra inboxar fyllda av nervösa företag som ägnade sig åt att försöka säkerställa att vi var tillräckligt informerade för att de skulle få fortsätta behandla våra personuppgifter. Det rörde sig naturligtvis om den nya dataskyddsförordningens ikraftträdande. Förordningen innebär dryga sanktionsavgifter för den som inte säkerställer att den registrerade är tillräckligt informerad och att all behandling av personuppgifter sker på en rättslig grund. Denna uppsats utforskar två av dessa företags agerande, Google och Facebook. Dessa två företag är båda amerikanska men har en stor andel av sin marknad i Europa. Därmed så måste de båda företagen tillämpa dataskyddsförordningen och de måste se till att följa den. Företagen är speciella för att information är deras handelsvara. Genom att samla information och sedan rikta anpassade annonser mot användarna tjänar de pengar. Deras verksamheter har samtidigt blivit några av våra viktigaste forum och informationskällor, närmast vitala för det demokratiska samhället under 2010-talet. Vi har dock blivit påminda om vad som kan hända om den insamlade informationen missbrukas. Frågan är nu vad som har hänt i och med dataskyddsförordningens ikraftträdande. Har vår personliga integritet nu plötsligt blivit så pass skyddad som mailen antyder? Har vi fått någon som helst makt över Googles och Facebooks hantering av personuppgifter? Har vi fått en större kontroll? Dessa är några av de frågor den här uppsatsen utforskar.