Uppsatsen är en reflektiv rapport om ett verk som behandlats inom ramen för examensarbete i medier vid Högskolan i Skövde. Verket består av ett designdokument för ett bilspel om riskhantering för körskolor. Innehållet i denna rapport behandlar från ett reflexivt perspektiv arbetet med att utforma ett lärande bilspel (serious game) för körskolor med fokus på riskhantering. Rapporten beskriver inledningsvis rapporten, verkets och spelets syfte och mål, samt fokus och problemställning. Därefter redogörs arbetsprocessen som tillämpats i skapandet av verket och sedan en reflekterande analys kring hur spelets designriktlinjer översatts till- och påverkat spelinnehåll. Sedan görs en analys och reflektion kring de största utmaningarna i utformningen av verket. Slutsatsen som presenteras i denna rapport vittnar om att de största problemen var frågor som att designa innehåll som var roligt och lärande, balansering av spel och lärandemoment, implementation av alkoholmoment, moralisering samt att utforma spel utifrån olika krav och ramar. De flesta av problemen har gått att hitta lösningar på om än svårt, samtidigt som vissa problem anses svåra att lösa då den avsedda produkten som verket beskriver inte existerar.

Technology such as television, computers, and video games are often in the line for reasons of why people lack physical activity and tend to gain weight and become obese. In the case of video games, with the advent of the so called “serious games initiative”, a new breed of video games have come into place. Such games are called “exergames” and they are intended to motivate the user to do physical activity. Although there is some evidence that some types of Exergames are more physically demanding than traditional sedentary games, there is also evidence that suggests that such games are not really providing the intensity of exert that is at the recommended levels for a daily exercise. Currently, most exergames have a passive approach. There is no real tracking of the players progress, there is no assessment of his/her level of exert, no contextual information, and there is no adaptability on the game itself to change the conditions of the game and prompt the desired physiological response on the player. In this thesis we present research work done towards the design and development of an architecture and related systems that support a shift in the exertion game paradigm. The contributions of this work are enablers in the design and development of exertion games with a strict serious game approach. Such games should have “exercising” as the primary goal, and a game engine that has been developed under this scheme should be aware of the exertion context of the player. The game should be aware of the level of exertion of the player and adapt the gaming context (in-game variables and exertion interface settings) so that the player can reach a predefined exertion rate as desired. To support such degree of adaptability in a multimedia, multimodal system, we have proposed a system architecture that lays down the general guidelines for the design and development of such systems.

Traditionally, orthopaedic surgical training has primarily taken place in the operating room. Given the growing trend of decreasing resident work hours in North America and globally due to political mandate, training time in the operating room has generally been decreased. This has led to less operative exposure, teaching, and feedback for orthopaedic surgery residents. To solve this problem, a 3D serious game that was designed for the purpose of training orthopaedic surgery residents the steps comprising the total knee replacement procedure. Real-time, 3D graphical and sound rendering technologies are employed to provide sensory realism ensuring that the knowledge gained within the serious game can be more easily recalled and applied a real world scenario. A usability study to address user perceptions of the game’s ease of use, and the potential for learning and engagement was conducted. Results indicate that the serious game is easy to use, intuitive, and stimulating. / UOIT

Virtual simulations and serious games (video game-based technologies applied to teaching and learning) have been incorporated in the teaching and training curricula of a large number of professions including medicine/surgery. Despite their benefits, there are open, fundamental issues regarding simulation quality, multi-modal cue interaction, and the resulting effect on visual quality perception and ultimately on knowledge transfer and retention. Here the results of a series of seven studies that examined the effect of background sound (contextually related and non-related with respect to the visual scene) on the perception of visual quality (defined with respect to texture resolution, polygon count) presented in stereoscopic and non-stereoscopic 3D. Results indicate that the perception of visual quality is dependent on ambient (background) sound. The results of these studies have implications for designers and developers of serious games who typically strive for high quality virtual worlds despite the computational burden associated with doing so. The results of these studies also bring us closer to understanding the role of quality, multi-modal interactions, and their effect on visual quality perception. This thesis is part of a larger effort in developing an understanding of virtual environment rendering quality, multi-modal interactions, user-specific factors and their effect on knowledge transfer and retention. / UOIT

Building technology to support students who must learn ethics and social issues is a difficult problem. In fact ethics and social issues is an example of an ill-defined domains, which typically are resistant to standard intelligent tutoring systems techniques. An analysis of current pedagogical tools for teaching Computer Science ethics and social issues using Bloom’s Taxonomy shows that the task needs tools for achieving Application, Evaluation and Creation educational goals. One promising approach which has the potential to achieve such goals is educational games. This paper explores a proof of concept educational game called Conundrum. This serious game provides three ways for learners to interact with it, each supporting a level of Bloom’s Taxonomy. An experiment was run in a Computer Science ethics and social issues class showing promising results that the design of Conundrum led to students achieving Application, Evaluation and Creation goals. A multidimensional student model was also developed to aid instructors and learners understand their progress. The experiment showed that the design of Conundrum did have some good aspects but leaves a lot of future work to maximize its potential.

This is a thesis on D-level. In a previous course, at our program Computer Science, we came up with an idea of how to improve/complement training for new employees who are situated in a stressful workplace at companies who are in a constant need of rehiring. We developed this concept and came up with an idea for a simulator that could train staff as well as relieve stress and tension for new employees. The idea matured and became a Serious Game simulator based on a dual-wield Wii-controlled PC-based simulator with Bluetooth support. The purpose of this paper is to produce a design concept for a simulator as well as conducting research on the topics: mental and physical learning abilities, psychomotor abilities, visual perception, hand-eye coordination, confidence, simulators and Serious Games. The conducted research will be the foundation for the design concept which will be implemented in our co-workers', Henrik Djerf & Daniel Gomez-Ortega, prototype. In the time-period for this examination course most part of the basic elements of the design concept were implemented and tested. The result of the work is presented in the last chapter with images and discussion on the simulators functionality and graphical user interface. / Detta är ett projekt i två delar en teoretisk och en teknisk, den tekniska är separat från denna och är skriven av Henrik Djerf och Daniel Gomez-Ortega. / Simulerad interaktiv arbetsmiljö

<p>Detta examensarbete är en undersökning i hur riktlinjer anpassade för Serious Games-genren kan användas i utvecklingen av träningsmoment till ett simpelt kooperativt plattformspusselspel. Undersökningen baserades på en analysmodell vid namn RETAIN (Relevance, Embedding, Transfer, Adaptation, Immersion, Naturalization) vilken utvecklats specifikt för att analysera och hjälpa till vid utvecklingen av inlärningsspel. Denna modell har använts för att analysera plattformspusselspelet Braid, varefter analysen har använts som riktlinjer under utvecklingen av ett eget verk. RETAIN-modellen har även använts för att analysera det egna verket.</p><p>Efter undersökningen har jag kommit fram till att RETAIN-modellen i sitt originalutförande ej lämpar sig för utveckling av träningsmoment i underhållningsspel då kraven på spel i Serious Games-genren och underhållningsspel är alltför olika.</p>

<p>Detta examensarbete är en undersökning i hur riktlinjer anpassade för Serious Games-genren kan användas i utvecklingen av träningsmoment till ett simpelt kooperativt plattformspusselspel. Undersökningen baserades på en analysmodell vid namn RETAIN (Relevance, Embedding, Transfer, Adaptation, Immersion, Naturalization) vilken utvecklats specifikt för att analysera och hjälpa till vid utvecklingen av inlärningsspel. Denna modell har använts för att analysera plattformspusselspelet Braid, varefter analysen har använts som riktlinjer under utvecklingen av ett eget verk. RETAIN-modellen har även använts för att analysera det egna verket.</p><p>Efter undersökningen har jag kommit fram till att RETAIN-modellen i sitt originalutförande ej lämpar sig för utveckling av träningsmoment i underhållningsspel då kraven på spel i Serious Games-genren och underhållningsspel är alltför olika.</p>

<p>Detta arbete utgår från frågeställningen om vad det finns för förutsättningar för att använda elektroniska spel med avseende att användas i matematikundervisning (matematikundervisningsspel) i de svenska skolorna. Arbetet ser särskilt till kultur, teknisk infrastruktur och lärarutbildning, men också till vilka krav som skolan ställer på ett matematikundervisningsspel. För att besvara arbetets frågeställning har intervjuer och spelanalyser genomförts. Vidare har också litteratur och föreläsningsinformation studerats.</p><p>Resultatet tyder på att matematikundervisningsspel behöver betraktas och användas som ett pedagogiskt medel av både elever och lärare för att de ska vara effektiva. Matematiklärare behöver utbildas om hur dessa spel ska användas, då spelen blir som mest effektiva först när eleverna får reflektera över sitt spelande och då läraren kopplar samman spelandet med resterande undervisning. Matematikundervisningsspel behöver utvecklas i enlighet med de riktlinjer som forskning har presenterat för att ett undervisningsspel ska ge bäst resultat. Spelen behöver också utvecklas med avsikt att följa matematikens läroplan och lärandemål, samt påvisa att dessa följs. Idag har inte alla skolor tillgång till den hårdvaruplattform som krävs för att kunna använda matematikundervisningsspel, men fler skolor satsar på att se till att denna tillgång finns.</p><p> </p>

<p>Uppsatsen är en reflektiv rapport om ett verk som behandlats inom ramen för examensarbete i medier vid Högskolan i Skövde. Verket består av ett designdokument för ett bilspel om riskhantering för körskolor. Innehållet i denna rapport behandlar från ett reflexivt perspektiv arbetet med att utforma ett lärande bilspel (serious game) för körskolor med fokus på riskhantering. Rapporten beskriver inledningsvis rapporten, verkets och spelets syfte och mål, samt fokus och problemställning. Därefter redogörs arbetsprocessen som tillämpats i skapandet av verket och sedan en reflekterande analys kring hur spelets designriktlinjer översatts till- och påverkat spelinnehåll. Sedan görs en analys och reflektion kring de största utmaningarna i utformningen av verket. Slutsatsen som presenteras i denna rapport vittnar om att de största problemen var frågor som att designa innehåll som var roligt och lärande, balansering av spel och lärandemoment, implementation av alkoholmoment, moralisering samt att utforma spel utifrån olika krav och ramar. De flesta av problemen har gått att hitta lösningar på om än svårt, samtidigt som vissa problem anses svåra att lösa då den avsedda produkten som verket beskriver inte existerar.</p>