<p>Anorexia nervosa is a severe and multifaceted eating disorder generally found in the female population. Throughout anorectic starvation relationship related conflicts revolving round power and autonomy are bound to happen. For that reason the most crucial part of treatment should be to build a trusting relationship.The aim of this study was to describe relationship promoting strategies a nurse can use during care of anorexia nervosa patients. This literature study derives from a qualitative analysis of scientific articles. The findings indicate on five different strategies a nurse can use during care of anorexia nervosa patients. All five strategies are described in the following themes: see the person behind the disease, offer control and freedom of choice, offer support, inspire with confidence, and the significance of reflection. For good result they demand the nurses utmost interest in patients and work, or else a relationship is likely not to be established.</p>

No description available.

No description available.

<p>Missbruk av alkohol är ett växande samhällsproblem som orsakar stora lidanden såväl för den enskilde individen som för samhället. I Sverige kostar detta 160 miljarder kronor per år efter att intäkterna från alkoholskatten är borträknade. En hel del av de individer som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården av olika skäl har en riskfylld alkoholkonsumtion. Motiverande samtal (MI) är en samtalsmetod som kan användas när behov av beteendeförändring föreligger. Metoden lägger vikt vid individens egen motivation till förändring. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om MI kan vara en fungerande metod för sjuksköterskan för att stödja individer med en riskfylld alkoholkonsumtion. Resultatet visar att MI är en bra metod som ofta ger bättre resultat än andra interventioner. Dock visar även andra och ibland mycket begränsade insatser på positiva resultat. Detta sammantaget visar att det är lönsamt för sjuksköterskan att ta upp alkoholfrågan och MI kan vara en användbar metod. Just nu satsas det stort för att sprida MI inom hälso- och sjukvård och det vore fördelaktigt om MI fick ta plats i sjuksköterskeutbildningen.</p>

Transitionen från student mot kompetent sjuksköterska är en kritisk period. Det är viktigt att nyutexaminerade sjuksköterskor erhåller en fullgod transition med möjlighet att öva upp kunskap och tillgodogöra sig erfarenhet. Efter en kort introduktionsperiod förväntar arbetsgivaren att nyutexaminerade sjuksköterskor ska ha förmåga att fungera i professionen. Syftet med litteraturstudien var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under transitionen från student mot kompetent sjuksköterska. Resultatet visar att transitionen upplevs som en uttröttande lärandeprocess, men trots svårigheter finns en känsla av prestation och personlig fullbordan över att vara sjuksköterska. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever ansvaret som påfrestande då ingen längre kontrollerar deras handlingar. De upplever bristfällig kompetens i kliniska färdigheter, organisatoriska procedurer, nya situationer och den nya rollen. Transitionen underlättas av en stödjande omgivning och är avgörande för hur nyutexaminerade möter nya ansvarsområden. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever besvikelse när det inte finns utrymme att utöva holistisk omvårdnad, som de förvärvat kunskap om under studietiden. För att anpassa sig till avdelningens kultur blir de ibland tvungna att släppa egna värderingar. Transitionen är en process och det tar tid att känna trygghet och säkerhet i yrkesrollen. Introduktion bör genomföras tillsammans med utbildade handledare och inte vara tidsbestämd. Fortsatt forskning behövs för att utforma fullgod transition.

Språkbarriärer i möten med invandrare är ett växande problem inom hälso- och sjukvården. Syftet med litteratur- studien var att belysa betydelsen av språkbarriärer ur sjuksköterske- och patientperspektiv. I studien analyserades 15 vetenskapliga artiklar inom området. Resultatet visade att kommunikationssvårigheter på grund av språkbarriärer gav upphov till stress och oro hos sjuksköterskan. Språkbarriärer hindrade även utbyte av information och begränsade sjuksköterskans möjligheter att bygga upp en god relation till patienter med invandrarbakgrund. Patienter med utländsk bakgrund upplevde missuppfattningar och missnöje som grundades i minskad tillgänglighet till sjukvården och försämrad kvalitet i omvårdnaden. Kommunikationsproblem löstes med hjälp av tvåspråkiga kollegor, familjmedlemmar och professionella tolkar. Faktorer som påverkade sjuksköterskans beslut om när professionell tolk skulle anlitas var tidsbrist, ekonomiska aspekter och okunskap om tolkservice. För att sjuksköterskan ska kunna leva upp till de krav som finns behövs utbildning och tydligare riktlinjer för tolkanvändning. Då Sverige har blivit ett mångkulturellt samhälle behövs ytterliggare forskning och utveckling av metoder och material för att kvalitetssäkra den vård som ges till patienter med invandrarbakgrund

Missbruk av alkohol är ett växande samhällsproblem som orsakar stora lidanden såväl för den enskilde individen som för samhället. I Sverige kostar detta 160 miljarder kronor per år efter att intäkterna från alkoholskatten är borträknade. En hel del av de individer som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården av olika skäl har en riskfylld alkoholkonsumtion. Motiverande samtal (MI) är en samtalsmetod som kan användas när behov av beteendeförändring föreligger. Metoden lägger vikt vid individens egen motivation till förändring. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om MI kan vara en fungerande metod för sjuksköterskan för att stödja individer med en riskfylld alkoholkonsumtion. Resultatet visar att MI är en bra metod som ofta ger bättre resultat än andra interventioner. Dock visar även andra och ibland mycket begränsade insatser på positiva resultat. Detta sammantaget visar att det är lönsamt för sjuksköterskan att ta upp alkoholfrågan och MI kan vara en användbar metod. Just nu satsas det stort för att sprida MI inom hälso- och sjukvård och det vore fördelaktigt om MI fick ta plats i sjuksköterskeutbildningen.

It is common in most areas of psychiatric healthcare that nurses come into contact with threatening and aggressive patients. In order to ensure that healthcare units shall be able to meet the needs of patients and at the same time be certain that the work environment is safe for nurses, it is important to precision what threats and violence actually mean. If threatening and violent situations can be identified before they lead to physically or psychologically damaging encounters, this will save the both patients and nurses unnecessary suffering. The Purpose: was to bring to light nurses’ definitions and experiences of threats and violence and at the same time describe how they perceive daily working enviroment within psychiatry. The Method: the work was built on twenty nurses presently working in various psychiatric clinics. We made use of a data collection method that is built upon semi-structured interviews where we there after, in a sytematic and step by step process, classified the data through qualitative content analysis in order to more easily identify and condense pertinent sentence concepts. We created codes which were then placed into three categories. The Results: are split up into categorys: The precision of threats of violence, the experience of threats, and violence in the workplace. These categories are presented by the codes: threat, violence, sexual harassment, direct threats, the effects of threats, violence in combination with compulsory psychiatric care, the consequences of threats and violence, the acceptance of threats and violence, safety measures, the psychiatric nurses’ work enviroment, and the support of the nurses’ colleagues and the care organisation, were made apparent during the interviews. The Discussion: The majority och nurses enjoy their job and feel safe working at psychiatric clinics and wards, despite that incidents of threats and violence do occur.

Sexualitet är en central del av individens tillvaro, och ses som både ett behov och en drift. Flertalet sjukdomar, skador och medicinska behandlingar kan ge upphov till sexuella dysfunktioner. Sexualitet innefattas i en holistisk omvårdnad och patienter har en uttalad önskan att få information och kunskap kring sexualitet. Trots detta brister sjuksköterskor i att undervisa, stödja och råda sina patienter i frågor som berör sexualitet. Det ansågs därför betydelsefullt att belysa vad som främjar respektive hindrar sjuksköterskans professionella samtal kring sexualitet. Till följd av detta var syftet med litteraturstudien att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskan i det professionella samtalet om sexualitet. Litteraturstudien baseras på 15 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet påvisar att kunskap, sjuksköterskans förhållningssätt, kön, kultur, religion, ålder samt såväl organisationens som sjuksköterskans egna prioriteringar är faktorer som både kan underlätta och försvåra för sjuksköterskan i att samtala om sexualitet. Det anses vara av stor betydelse att sexualiteten integreras som ett fullvärdigt ämne i grundutbildningen. Mer forskning krävs kring vad som påverkar svenska sjuksköterskor i deras professionella samtal om sexualitet.

Bröstcancer är den vanligaste maligna sjukdomen som drabbar kvinnor i västvärlden. Den går inte att förebygga, men genom tidig upptäckt av sjukdomen kan prognosen avsevärt förbättras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva informationsbehovet hos högriskkvinnor så de kan utföra kontroller för tidig upptäckt av bröstcancer. Resultatet visar att självundersökning bör genomföras regelbundet. Undervisning i självundersökning krävs för att kvinnor ska utföra den enligt rekommendation. Bara en minoritet av sjuksköterskor undervisar i självundersökning på grund av kunskapsbrist i ämnet. Sedan införandet av mammografiprogram, där kvinnor mellan 40-75 år regelbundet kallas till mammografi, har mortaliteten i bröstcancer minskat. Högriskkvinnor kan idag få genomföra ett genetiskt test för att fastställa förekomsten av bröstcancergenerna BRCA1 eller BRCA2. Kvinnor som har nedärvda gener har 80 - 90 % högre risk att utveckla bröstcancer. Sjuksköterskor behöver mer kunskap för att kunna informera högriskkvinnor på ett adekvat sätt. Adekvat given information minskar rädsla och oro hos högriskkvinnorna.