Sammanfattning Bakgrund: Nutrition är viktigt i alla människors liv. Sjukdom påverkar individens närings- och energibehov. Malnutrition ger negativa följder för individens återhämtning vid sjukdom. Upp till hälften av patienterna på svenska sjukhus lider av malnutrition eller har för litet nutritionsintag i förhållande till näringsbehovet. Sjuksköterskan har i sin profession omvårdnadsansvaret över patientens nutrition och ska arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors inställning till nutritionsomvårdnad. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och deskriptiv design har genomförts. Resultat: Osäkerhet fanns hos sjuksköterskor angående ansvaret, men de angav en positiv inställning till bedömning av patienternas nutritionsstatus. Vissa patienter bedömdes men inte alla. Den kliniska blicken användes i högre grad i bedömning än evidensbaserade bedömningsinstrument. Kunskaperna i nutrition varierade. Utbildning i nutrition ansågs vara nödvändig, bra och ge positiv effekt. Hinder för adekvat nutritionsomvårdnad angavs vara tidsbrist, arbetsbelastning och konkurrerade aktiviteter för sjuksköterskorna. Slutsats: Nutrition får lägre prioritet än annan medicinsk behandling på grund av tidsbrist, kunskap och otydlig ansvarsfördelning. Avsaknad av en holistisk syn på patienten när det gäller nutritionsomvårdnad finns hos sjuksköterskorna. Ett evidensbaserat arbetssätt kräver kunskap, tid och resurser.

Syftet med studien var att utifrån intervjuerna analysera sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med barn och ungdomar med cancer samt hur de bemöter dessa barn och ungdomar. Genom en deskriptiv empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes sju semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Tre kategorier identifierades: Interaktioner i vården, Sjuksköterskans bemötande samt Glädje och vanmakt. Studien visade att deltagarna upplevde en stor glädje och tillfredställelse i sitt arbete. Trots det kan arbetet ibland vara påfrestande, till exempel om barnen känner smärta som inte går att lindra. Då fann deltagarna stort stöd i att få ventilera med kollegor. Två betydelsefulla aspekter i mötet med barn och ungdomar med cancer var enligt deltagarna att bemötandet sker på deras individuella utvecklingsnivå och att alltid vara ärlig trots att det kan innebära att ställas inför svåra situationer och frågor. Det var också enligt deltagarna viktigt att se det friska i barnet trots svår sjukdom och behandla dem som alla andra barn.Sjuksköterskor bör anpassa sitt bemötande och den information som ges till barn och ungdomar utifrån individens utvecklingsnivå. Arbetet med barn och ungdomar med cancer var utvecklande och givande men kunde samtidigt vara påfrestande, då var det viktigt att ventilera och få stöd från kollegor.

Bakgrund: Hjärtinfarkt påverkar patienten och dess partner emotionellt under lång tid vilket gör det betydelsefullt med god information till båda parter. Syfte: Syftet var att belysa partnerns erfarenhet av information när deras make/maka har drabbats av hjärtinfarkt. Metod: Studien var systematisk litteraturstudie där artikelsökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsykINFO. Av de tolv artiklar som har använts var fem kvantitativa och sju kvalitativa vilka analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren Graneheims (2012) innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras under rubrikerna: Informationskällor, informativt stöd, informativa brister och informationsbehov.  Slutsatser: Rutiner vid informationsprocessen kunde hjälpa sjuksköterskan att ge adekvat information. Partnern upplevde det positivt att tala med andra som varit i liknande situationer vilket var något som sjuksköterskan kunde utnyttja i sitt arbete.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten. Metoden som användes var en litteraturstudie som baserade sig på tretton artiklar. Resultatet pekade på att kvalitén på vården som sjuksköterskorna gav var signifikant associerad med sjukhusets arbetsmiljö och antalet anställda. Det fanns ett starkt samband mellan antalet patienter per sjuksköterska och patientsäkerheten. Det visade sig även att om en arbetsplats har en dåligt organiserad arbetsmiljö så kan det motverka fördelarna med att ha mycket personal. Sjuksköterskor måste vara flexibla då patienternas behov och vårdkedjor var mycket komplexa och ständigt varierande. Det kan finnas starka kopplingar mellan patienternas säkerhet i vården och sjuksköterskornas arbetsmiljö samt flera faktorer som påverkar denna arbetsmiljö: bemanning, organisation, arbetsansvar, höga krav, arbetsledning, patienternas tillstånd, arbetsrelationer, lagarbete, arbetsvillkor, sjuksköterskans professionella inställning, kommunikation, resurser, stress, utmattningssyndrom, stora mängder administration, telefonarbete, hanterande av svåra situationer och övriga icke sjuksköterskeuppgifter. Sjuksköterskeyrket beskrivs som mycket komplext, att det förväntas mycket och att det ställs stora krav på våra sjuksköterskor. Hög arbetsbelastning, konflikter mellan kollegor, dålig ledning och emotionell börda kopplades till utmattningssyndrom bland sjuksköterskor. Slutsatsen blev att låg bemanning och dålig arbetsmiljö kan påverka vårdkvalitén och patientsäkerheten.

Antalet anmälda våldtäkter har ökat markant de senaste tio åren. År 2010 anmäldes 5960 våldtäkter mot kvinnor, män och barn jämfört med 2084 våldtäkter år 2001. När det gäller antalet anmälda våldtäkter år 2010 mot kvinnor 18 år eller äldre var siffran 3245, medan motsvarande siffra för män var 97. Kvinnan som våldtas blir kränkt och förödmjukad både sexuellt och personligt. Som andra människor i kris kan hon tappa meningen med sitt liv och fyllas av sorg och ångest. Får hon inte hjälp och stöd att dela och förstå sina känslor kan hennes självförtroende förvandlas till känslor av värdelöshet. Enligt International Council of Nurses (ICN:s) etiska kod för sjuksköterskor ligger det i vårdens natur bland annat att alla personer har rätt till liv, värdighet och att bli respektfullt behandlad. Ett kompetensområde som är viktigt vid mötet med kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt är att främja hälsa och att förebygga ohälsa, där ingår till exempel att stötta patienter med ohälsa samt kunna identifiera olika ohälsorisker.

Smärta är en subjektiv upplevelse, vilket innebär att människors sätt att uttrycka upplevd smärta är individuellt. Smärtuttrycket kan vara verbalt i ord eller icke-verbalt, bortom orden, och formas under hela livet. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll då det många gånger är sjuksköterskan som tolkar patienters smärtuttryck och bedömer deras upplevda smärta. Kommunikationen mellan patient och sjuksköterska ska vara professionell och omvårdnadsorienterad, där sjuksköterskan ska vara lyhörd och inta ett patientcentrerat förhållningssätt.

Sammanfattning   Bakgrund: Sömn är ett allmänmänskligt behov. Kunskap om sömn och det som hindrar och främjar är viktigt i omvårdnadsarbetet. Det är sjuksköterskans ansvar att se till att behovet tillgodoses, annars kan det leda till ett vårdlidande. Syfte: Att belysa faktorer som stör patienters sömn nattetid på sjukhus. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Elva artiklar, nio kvantitativa, en kvalitativ och en mixad kvalitetgranskades och analyserades med manifest innehållsanalys med fokus på likheter och skillnader. Resultat: Fyra sömnstörande huvudgrupper av faktorer identifierades, ljud, ljus, smärta och omvårdnadsåtgärder. Resultatet diskuterades utifrån Hendersons och Erikssons omvårdnadsteorier. Slutsats: I sjuksköterskans kompetens är det viktigt att känna till sömnens fysiologi och sömnstörande faktorer. Kunskapen bör uppmärksammas redan på utbildningsnivå. Vidare forskning om sömn i sjukhusmiljö behövs med tanke på hur vården har utvecklats.

Bakgrund: För att patienten ska uppleva att den blir respektfullt bemött av sin behandlande sjuksköterska, bör sjuksköterskan uppträda med en kommunikation som innehåller både ord och ett kroppsspråk som signalerar ett artigt, intresserat och trevligt sätt gentemot patienten. Då får patienten en känsla av sammanhang som i sin tur leder till befrämjande av hälsa och själslig tillfredställelse. Enligt Travelbees omvårdnadsteori är det viktigt att sjuksköterskan i sitt omvårdnadsarbete bryr sig om patientens lidande och ser patienten för den han är. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa hur patienter upplever bemötande i primärvården. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie, där sökningarna gjordes i två olika databaser Cinahl och PubMed. Resultatet av sökningarna resulterade i sex kvalitativa och två kvantitativa artiklar som i sin tur analyserades och kvalitetsgranskades. Resultat: Resultatet visar att patienterna upplevde ett gott bemötande om sjuksköterskan presenterar sig, informerar, är tydlig i sin kommunikation, samt är närvarande, lyssnar och ser varje patient som en unik person. Patienterna känner sig då trygga och lugna i den vårdande behandlingen. Slutsats: Slutsatsen är att varje patient anser att ett gott bemötande är av stor betydelse i en vårdsituation. Att de ska ses som unika och bli behandlande utifrån sina personliga behov och önskemål. Ett gott bemötande skapar delaktighet, trygghet och stärker då patientens självförtroende.

SAMMANFATTNING Bakgrund En människa är enligt nuvarande svensk lagstiftning död då hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort. Döendet innebär tiden före döden, då behandling går från att vara aktiv till att vara palliativ. Hos barn som ligger inför döden växer frågorna, farhågorna samt insikterna och behovet av information och tröst är således stort. Barnets insikter om döden avgörs av dess utvecklingsnivå. Sjuksköterskans roll i arbetet med barn som är döende är betydelsefull och i samtalet finns strategier och hjälpmedel för att göra det meningsfullt för båda parter. Det är exempelvis viktigt att lyssna på barnet, att utgå från att barnet alltid har rätt och att anpassa samtalet efter barnets utvecklingsnivå. Det är även viktigt att skapa en god relation till föräldrarna, då de utgör barnets största trygghet. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att samtala om döden med barn, i åldrarna 3-12 år, som är döende. Metod Då studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att samtala om döden med barn som är döende valdes en kvalitativ metod med deskriptiv design. Sex sjuksköterskor med minst två års erfarenhet av att arbeta med barn som är döende intervjuades. Resultat Sjuksköterskorna menade att barn som är döende vet om att de ska dö. En del uppgav att de inte fått några frågor om döden från något barn, medan andra ofta fick frågor. De beskrev hur barn ville skydda sina föräldrar vilket kunde resultera i att samtal om döden uteblev. Minskad ångest och oro beskrevs som vinster med samtal. Sjuksköterskorna upplevde att man inför samtal med barn som är döende kunde förbereda sig genom att inhämta kunskap och reflektera över egna föreställningar om döden. De beskrev strategier för att underlätta samtalet och berättade att de i sitt arbete kom nära familjerna och kunde ha svårt att hålla en professionell distans. Sjuksköterskorna belyste även en rad faktorer i omgivningen som kunde påverka samtalet. Samtliga underströk föräldrarnas betydande roll för och i samtalet med barn. Andra faktorer som ansågs inverka var attityder, miljö samt hjälpmedel. Slutsats Författarna till föreliggande studie ser ett behov av forskning som dels kan generera riktlinjer och PM som kan underlätta i samtalet om döden med barn som är döende, och som dels kan vara till stöd då sjuksköterskor vill vägleda föräldrar att skydda sina barn genom att samtala om döden och inte genom ett undvikande av ämnet.

Bakgrund: Ett gemensamt radionät har nyligen byggts och ambulans, polis och räddningstjänst ska på detta sätt kommunicera med varandra. Syfte: Syftet var att se om ett radiokommunikationssystem (RAKEL) har förändrat ambulansverksamhetens möjlighet till samverkan med ambulansenheter, polis och räddningstjänst i Stockholms län och om det förbättrat patientsäkerheten. Syftet var också att utvärdera utbildning och informationsinsatser som givits i samband med införandet av RAKEL. Metod: Ambulanspersonal arbetandes i Stockholms län som använt RAKEL fick möjlighet att besvara en enkät. Enkäten besvarades av 73 personer. Studien var en empirisk studie med prospektiv, kvantitativ jämförande design.   Resultat: Ca en fjärdedel ansåg att användarvänligheten var låg, systemet uppfattades av majoriteten som i normal till hög grad användarvänligt. Det var blandade åsikter om RAKEL underlättat samverkan över länsgränser. Samverkan med polis upplevts underlättats men samverkan med räddningstjänsten upplevts inte underlättats av RAKEL. Få ansåg att de fått tillräckligt med information. De flesta ansåg att de behövde mer utbildning. Många ansåg att systemet ökade patientsäkerheten.   Slutsats: Inför införandet av nytt kommunikationssystem behöver de tilltänkta användarna mycket information och utbildning. Rutiner för samverkan genom RAKEL behöver förtydligas. / Background: A common radionet have recently been developed to facilitate communication between ambulance, police and rescue services.   Aim: The aim was to determine whether a radio communications system (RAKEL) has changed the ambulances possibility for interaction with ambulance, police and rescue services in the county of Stockholm and if it improved patient safety. The aim was also to evaluate education and information efforts in conjunction of introduction of RAKEL.  Method: Ambulance staff working and using RAKEL in Stockholm County had the opportunity to answer a questionnaire. The questionnaire was answered by 73 people. The study was an empirical study with prospective, comparative quantitative design. Result: About a quarter felt that userfriendliness was low, the majority perceived the system normal to high degree user-friendly. There were mixed opinions regarding if RAKEL facilitated interaction between muncipalities. Interaction with the police was perceived facilitated, interaction with the emergency services was not perceived facilitated by RAKEL. A few believed they had received enough information. Most felt that they needed more training. Many felt that the system increased patient safety. Conclusion: Prior to the introduction of new communication systems the users-in-mind needs a lot of information and education. Procedures for interaction through RAKEL need clarification.