No description available.

No description available.

Anorexia nervosa is a severe and multifaceted eating disorder generally found in the female population. Throughout anorectic starvation relationship related conflicts revolving round power and autonomy are bound to happen. For that reason the most crucial part of treatment should be to build a trusting relationship.The aim of this study was to describe relationship promoting strategies a nurse can use during care of anorexia nervosa patients. This literature study derives from a qualitative analysis of scientific articles. The findings indicate on five different strategies a nurse can use during care of anorexia nervosa patients. All five strategies are described in the following themes: see the person behind the disease, offer control and freedom of choice, offer support, inspire with confidence, and the significance of reflection. For good result they demand the nurses utmost interest in patients and work, or else a relationship is likely not to be established.

No description available.

Trycksår är ett vanligt förekommande problem som medför stort lidande för den som drabbas och bidrar till extra kostnader för samhället. Syftet med studien var att sammanställa vilka förebyggande omvårdnadsåtgärder sjuksköterskor använder sig av och om de är tillräckliga för att motverka trycksår hos sängliggande patienter på sjukhus. Metoden som användes var en litteraturgranskning där artiklar samlats inom ämnet och där fokus lagts på trycksår, omvårdnadsåtgärder och riskfaktorer. Resultatet visade att det är viktigt att sätta in preventiva åtgärder i god tid för att förhindra uppkomsten av trycksår. De omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan använder sig av idag är riskbedömning, tryckavlastning, observation och vård av huden, nutritionsstatus och dokumentation. Slutsatsen av studien visar att det är viktigt att göra en riskbedömning och använda sig av olika hjälpmedel för att förhindra uppkomsten av trycksår. Sjuksköterskan bör bli bättre på att dokumentera i patientjournalen och införskaffa sig ny kunskap.

Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskors arbetstid fördelas mellan olika arbetsuppgifter på en onkologisk vårdavdelning. Studien genomfördes genom icke deltagande strukturerade observationer efter ett fastställt kategoriseringsschema på en onkologisk vårdavdelning på ett sjukhus i Mellansverige. Fjorton arbetsskift observerades, varav sju dagskift och sju kvällsskift. Huvudresultatet visade att sjuksköterskorna spenderade 33,5% av arbetstiden med direkt patientvård, 44,0% med indirekt patientvård samt 22,5% med andra göromål under samtliga observerade skift. Under dagskift spenderade sjuksköterskorna 33,0% av arbetstiden med direkt patientvård, 41,5% med indirekt patientvård samt 25,5% med andra göromål. Under kvällsskift spenderade sjuksköterskorna 34,0% av arbetstiden med direkt patientvård, 46,5% med indirekt patientvård samt 19,5% med andra göromål. Resultatet visade att ca en tredjedel av arbetstiden spenderades med direkt patientvård. Resultatet indikerade också på att en förbättringspotential fanns, mycket av den indirekta patientvården skulle kunna utföras i närmare anslutning till patienten om en annan arbetsmodell anammades. Då sjuksköterskorna har tid över skulle mindre tid kunna läggas på andra göromål och därmed också öka tiden till direkt eller indirekt patientvård.

The purpose of the study was to describe the nurse´s role and experiences around preparation of children in front of peripheral venous catheter (PVC) placement and blood draw. The study used a descriptive design with qualitative approach and was performed on a pediatric clinic in Sweden. Semi-structured interviews were performed with seven nurses of whom the first was a pilot interview, which was included in the result. The recruitment of nurses was made by a purposeful sampling, maximum variation sampling, with help of the quality coordinator of the pediatric clinic. The collected data was analyzed with the manifest qualitative content method. The analyzes resulted in the categories “To adept the preparation according to the child and the situation to breed a confident relation” and “To give safety and be flexible at difficulties”. In the result it emerged that all nurses prepared the children with authentic material and information but adapted the preparation by the children's age and cognitive development. But in spite the difficulties that can emerge the adaption will be expired as something positive. It is important that the nurse is flexible since every children and preparation situation is unique. If the nurse manages to earn the child’s faith the preparation will be fine and be a positive experience for both the children and the nurse.

Background: Studies show that unsolved contact tracing of chlamydia increase in Uppsala County. Research shows that the meeting between patient and caregiver, when performing a contact tracing, may be crucial to the outcome of contact tracing. Objective: The aim of the study was to investigate how midwives describe the encounter with the patient during contact tracing in youth clinics in Uppsala County Council. Methods: A qualitative approach with semi- structured interviews was used to collect data. Nine midwives of varying age and work experience from seven different youth clinics in Uppsala County Council were interviewed. Results: The study shows that a mentally prepared patient who gets the chance to process the situation before the first meeting on the youth clinic provides conditions for a good encounter to take place, which in turn facilitates the contact tracing. The informants felt that creating trust was important in the initial contact with the patient. Informants described that using motivational interviewing in the encounter made the patient more motivated to participate in contact tracing. The informants described listening to the patient without making them feel guilty or that they were to blame. Informants described factors leading to time constraints in the meeting. These factors included the patient's drinking habits, culture, and attitudes etc. The informants experienced their work as fun, interesting and important. Conclusion: The midwife experienced a good meeting with the patient at a contact tracing and describes the meeting as important to performing a successful contact tracing. The midwives at the youth clinics in Uppsala describe how they work from a patient-centered approach, building trust with the patient. The midwifes are able to, with the help of knowledge, their work and using motivational interviewing, create change in the patient that provides for a secure and safe sexuality.

Introduktion: Vård i livets slutskede är när döden väntar inom veckor eller dagar och syftar till symtomlindring och en förbättrad livskvalité för patienten och de närstående. Närstående upplever palliativ vård ofta som en främmande situation och påverkas fysiskt, känslomässigt och socialt. De närstående spelar en stor roll för välbefinnande och trygghet för patienten i den palliativa fasen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur närstående till patienter i palliativ vård upplever trygghet. Metod: Metoden var litteraturstudie och utgick från Polit & Beck (2008) niostegsmodelll. Sökningar gjordes i CINAHLoch PubMed efter utformning av lämpliga sökord. Sökningarna resulterade i 14 vetenskapliga artiklar som ligger till grund för studiens resultat. Resultat: Trygghet skapas genom känslomässigt stöd, tillit i relationen med sjuksköterskan, en tillgänglig och närvarande sjuksköterska, praktiskt stöd och genom information. Diskussion: De närstående förknippar en tillgänglig och närvarande sjuksköterska genom att bli informerad och att samtala vilket inger känsla av tröst Slutsats: Sjuksköterskan skapar trygghet genom att ge känslomässigt stöd, att skapa tillit, att vara tillgänglig och närvarande, att ge praktiskt stöd och att ge information.

Sjuksköterskeyrket var länge ett kvinnodominerat yrke dit män inte hade tillträde. På 1950-talet rådde stor sjuksköterskebrist i Sverige och en del av lösningen var att bredda rekryteringen och öppna yrket för män. Den anstormning man hade hoppats på uteblev dessvärre och sjuksköterskebristen fortsatte att vara ett problem. Varför sökte sig då inte männen till yrket? Syftet med denna uppsats är att försöka förstå varför sjuksköterskeyrket inte lockade fler män under 1950- och 1960-talet. Mer specifikt kommer jag att undersöka om det fanns ett motstånd från de kvinnliga sjuksköterskorna och om rådande mansideal hindrade männen från att söka sig till sjuksköterskeyrket. Eftersom jag försöker förstå varför männen uteblev valdes en kvalitativ ansats. Mitt material har bestått utav tidningsartiklar och offentliga utredningar såväl som avhandlingar och i övrigt relevant litteratur inom området. Dessa har delats in i två teman med koppling till frågeställningarna och har därefter analyserats med hjälp av kvalitativ textanalys. Mitt teoretiska ramverk består dels av social inhägnad som kan kopplas till min frågeställning om motstånd från de kvinnliga sjuksköterskorna och dels av mansforskning när det gäller frågeställningen om mansideal.  Resultaten visar att det fanns ett motstånd från de kvinnliga sjuksköterskorna men att det klingade av i mitten på 1960-talet. Det visar också att rådande mansideal var starkt förankrat i samhället. Det fanns en bild av hur en man skulle vara och den stämde inte överens med att vara sjuksköterska.  Enligt min tolkning var det rådande mansidealet därmed en annan bidragande orsak till att männen uteblev från yrket. Tidigare forskning kring manliga sjuksköterskor har fokuserat på problem som kan uppstå när männen väl har blivit sjuksköterskor eller under studietiden. Denna uppsats fokus ligger på tiden innan det. Jag menar därför att den har bidragit till ökad förståelse av varför männen inte sökte sig till sjuksköterskeyrket under denna period.