I sjuksköterskans dagliga arbete möter han eller hon många olika individer i olika åldrar. Ett gott bemötande från vården kan resultera i att individen upplever en trygghet och vågar uppsöka vården vid lidande. I Sverige finns det ett flertal barn som har en förälder med en somatisk sjukdom med minst en veckas sjukhusvård. Då barn inte får utrymme till att hantera den ovana situationen kan barnet skapa vanföreställningar om att det är barnets fel att föräldern vårdas på sjukhus. Sjuksköterskan bör möta varje individ utifrån dennes förutsättningar och anpassa kunskapsnivån efter detta. Hur kan sjuksköterskan bemöta barn som anhöriga? Vad kan sjuksköterskan göra för att stödja föräldrarna? Syftet med denna uppsats är att belysa fenomenet barn som anhörig ur olika perspektiv. Uppsatsens metod bygger på en litteraturstudie. Totalt har 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar granskats och sammanställts till ett resultat. Det framkommer i resultatet att barn upplever ett besök hos sin anhörig som positivt då barnet får en känsla av att vara delaktig och betydelsefull för patienten och dennes vård. Föräldrar uttrycker en önskan om att få mer stöd från vårdpersonalen i den ovana situationen. Sjuksköterskan önskar mer utbildning kring ämnet samt att det är av vikt att involvera barnet i vården och delge barnet den informationen som krävs innan, under samt efter besöket.

Bakgrund/Syfte: Sjuksköterskan har i sin kompetensbeskrivning att föra omvårdnadsdokumentation. Syftet med arbetet är att ta reda på vad sjuksköterskan har för syn på denna. Olika lagar och författningar styr hur dokumentationen ska skrivas, dock ser detta inte likadant ut i alla länder. Ändå beskriver detta arbete en internationell syn på dokumentationen, då systemen inte beskrivs i detalj, utan presenteras mer överskådligt med fokus på själva dokumentationen. Att föra anteckningar om en patient går tillbaka så långt som Florence Nightingales tid och är i ständig utveckling. Den utveckling och anpassning som sker kontinuerligt stärks av teorin om copingmekanismer som Callista Roy beskriver. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med fokus på omvårdnad har använts. En manifest innehållsanalys har följts. Resultat: I resultatet beskrivs det att synen på dokumentationen är komplex, då det används flera olika system. Ändå är synen på dokumentationen inte riktat på specifika system, utan mer generellt. De kategorier som presenteras är: Sjuksköterskans dokumentationskunskap och dennes syn på utbildning i dokumentation, sjuksköterskors syn på och inställning till dokumentationssystem, synen på sitt eget och andras ansvar då det gäller omvårdnadsdokumentation och sjuksköterskors upplevelser kring hur patienten påverkas av omvårdnadsdokumentation. Slutsats: En god och kontinuerlig utbildning och genomgång i de system som används i respektive arbetsplats är förutsättningen för att sjuksköterskor ska kunna känna sig trygga och säkra i sin egna omvårdnadsdokumentation.

Bakgrund: Cancer är en av de stora folkhälsosjukdomarna där årligen cirka 60 000 personer i Sverige får diagnosen. I alla stadier av sjukdom och diagnos har kvinnor med bröstcancer en kommunikation med sjuksköterskan. Hur sjuksköterskan kommunicerar påverkar kvinnornas upplevelser av vården. Det är viktigt att sjuksköterskan kommunicerar med kvinnorna på ett sätt som bygger ett förtroende och främjar en positiv vårdupplevelse. I vårdandet utgör kommunikationen förutsättningar för att kunna förstå kvinnornas verklighet och upplevelser av till exempel sin hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av kommunikationen mellan kvinnor med bröstcancer och sjuksköterskan. Metod: Studien är en litteraturstudie med kvalitativ ansats som baseras på sju stycken vetenskapliga artiklar. En kvalitativ manifest innehållsanalys gjordes som baserades på  Graneheims och Lundmans tolkning av Krippendoffs innehållsanalys, där bärande meningsenheter väljs ut för att sedan kondenseras därefter kodas. Resultat: Resultatet visade att kvinnor med bröstcancer upplevde att de genom kommunikationen med sjuksköterskan blev stöttade och sedda som individer som inkluderades i sin egen vård. Resultatet visade även att kvinnorna hade negativa upplevelser av kommunikationen med sjuksköterskan där de blev uteslutna ur beslutsfattanden kring sin vård. Den bristande kommunikationen resulterade i att kvinnorna fick bristande förtroende för sjuksköterskan och vården som gavs.  Slutsats: Kvinnor med bröstcancer är beroende av att ha en god kommunikation med sjuksköterskan eftersom de genom kommunikationen känner en trygghet och ett stöd i sin sjukdom. När kommunikationen brister förlorar kvinnorna sin rätt till självbestämmande och blir förbisedda då beslut tas utan dem. Kommunikationen är en central punkt för att kunna bedriva en personcentrerad vård.

Bakgrund Trycksår är svårläkta sår som uppkommer vid ökat tryck på vävnaden. För trycksårsbehandling krävs kunskap angående bland annat förband och sårets etiologi för optimal sårvård. De patienter som huvudsakligen utvecklar trycksår är geriatriska patienter eftersom åldersrelaterade faktorer som mobilisering och hudens förmåga till cellförnyelse påverkar risken att utveckla trycksår. Sjuksköterskans roll är att lindra de omvårdnadsbesvär som uppkommer och att tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt. Trycksårsbehandlingen är individuell och en komplex situation där patienten är i fokus. Det är av vikt att behandla trycksår samt att behandla patienternas riskfaktorer för optimal sårvård. Syfte Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter kring omläggningar av trycksår på geriatriska vårdavdelningar. Metod För att besvara syftet nyttjades en kvalitativ intervjustudie och åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes. Kvalitativ innehållsanalys tillämpades vid bearbetning av intervjuerna. Resultat Det framkom att tydligare riktlinjer som tillämpas avseende vad varje yrkesgrupp ska göra gällande trycksår var av vikt för att optimera trycksårsbehandlingen och minska patienters lidande. Sjuksköterskorna beskrev att ett begränsat utbud av förband ansågs underlätta förbandsvalet. Dessutom uttryckte samtliga sjuksköterskor att sårvårdsansvariga sjuksköterskorna underlättade och skapade ytterligare säkerhet vid trycksårsomläggningar. Sårvårdsansvariga sjuksköterskorna bidrog till kunskap och stöd vid trycksårsbehandlingar och förbandsval enligt sjuksköterskorna. Slutsats Resultatet påvisade att tydliga riktlinjer kring trycksårsbehandlingar som efterföljdes av professionerna minskade patienternas lidande och gynnade sårläkningsprocessen. Dessutom påvisade resultatet även att det föreligger ett kunskapsbehov avseende trycksår och förband vilket ytterligare gynnade trycksårsbehandlingen och bidrog till patientsäker vård. Slutligen ansågs ett begränsat förbandsutbud underlättade förbandsvalet och bidrog till patientsäker trycksårsbehandling.

SAMMANFATTNING Bakgrund Sjuksköterskeyrket har visat sig vara ett stressfyllt yrke med många olika stressfaktorer såsom hot och våld, bristande kunskap, oregelbundna arbetstider samt den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Långvarig stress kan leda till allvarliga konsekvenser, både för sjuksköterskan som individ och även för den vård sjuksköterskan utför, vilket i sin tur kan påverka patientsäkerheten. Därför är det av största vikt att finna effektiva metoder att hantera stress för sjuksköterskor. Syfte Att beskriva hur sjuksköterskan med hjälp av coping och mindfulness kan hantera arbetsrelaterad stress inom den sjukvård som bedrivs på akutsjukhus samt effekten av dessa. Metod Metoden som valdes för denna studie var litteraturöversikt. Databassökningar gjordes i CINAHL, PubMed och PsycINFO. Arton artiklar inkluderades och granskades i studien. Resultat Tre teman framkom efter granskning: coping, mindfulness och socialt stöd. Val av använd metod att hantera stress visade sig vara individuell och effektiviteten av stresshanteringen varierade mellan individer och mellan de olika metoderna. Problemfokuserad coping visade sig vara mer effektiv gentemot stress än emotionsfokuserad coping. Mindfulness i form av mindfulnessbaserad stressreduktion och socialt stöd visade sig effektivt vid stresshantering, inte bara för individen utan även för arbetsgruppen. Slutsats En god stresshantering hos sjuksköterskan i form av problemfokuserad coping, mindfulnessbaserad stressreduktion och socialt stöd kan med fördel leda till förbättrad fysisk och psykisk hälsa hos sjuksköterskan samt främja omvårdnadsarbetet.

Bakgrund: Omorganisationer sker ständigt inom vården för att förbättra, effektivisera och anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna. Sjuksköterskan som arbetar i denna turbulenta miljö har ett stort omvårdnadsansvar och har ofta hög arbetsbelastning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskan påverkas av omorganisationer i vården. Metod: Studien är en deskriptiv litteraturstudie. Artikelsökningarna har gjorts i databaserna PubMed och Google Scholar.Artiklarna har analyserats och artiklarnas resultat har sammanställts. Genom en modifierad granskningsmall har artiklarna granskats och poängsatts utifrån ett poängsystem. Tio artiklar med medel till hög kvalitet har inkluderats i studien. Resultat: Flera artiklar pekar på att omorganisationer innebär nedskärningar och minskade resurser. Detta skapar större arbetsbelastning för sjuksköterskor, allt fler krav ställs, arbetstillfredsställelsen minskar och sjuksköterskorna känner sig stressade och den psykiska ohälsan ökar. Sjuksköterskor väljer även ibland att byta jobb på grund av detta. Slutsats: Resurser måste sättas in för att en omorganisations förändringar inte ska behöva påverka sjuksköterskans redan hektiska arbetsmiljö negativt. Förändringarna som sker måste kommuniceras väl med de anställda och de anställda måste känna sig delaktiga i processen. Detta skulle bidra till mindre stress och utbrändhet hos sjuksköterskorna. Det krävs fler undersökningar för att se hur man skapar en bra arbetsmiljö för sjuksköterskor under en omorganisation.

No description available.

Bakgrund: Rondens syfte är att sammanföra olika yrkeskategorier för ett möte som innefattar informationsbyte om och med patienten. Syfte: Att undersöka nyutexaminerade manliga sjuksköterskors upplevelse avseende rondsituationen. Metod: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med åtta manliga sjuksköterskor, vilket analyserades med innehållsanalys. Fyra kategorier framkom. Resultat: Utbildningens betydelse och uppgift: Manliga sjuksköterskor upplever att de under utbildning tillgivits god praktisk kunskap om ronden men att den teoretiska utbildningen inte varit tillräcklig. Verklighetens rond: I samband med sin första anställning beskriver sjuksköterskorna en verklighetschock. Otydlig kommunikation och maktutövande från läkarna i samband med ronden bidrog till ett sämre samarbete. Omvårdnadsansvarig eller läkarassistent: Sjuksköterskorna beskrev att det fanns en oskriven regel som innebar att de fick inta en assisterande roll. Rondutopi: För att ronden skulle kännas givande efterfrågades de en tydlig rollfördelning och ansvarsfördelning fanns inom teamet. Slutsats: Manliga sjuksköterskor upplever att hierarkier och maktstrukturer lever kvar inom rondarbetet och påverkar sjuksköterskans arbete negativt. För att ronden ska upplevas som givande benämns faktorer som struktur, rak kommunikation samt jämställdhet mellan yrkesprofessionerna. En omvärdering av sjuksköterskans roll och position krävs för att ronden inte ska upplevas som otillfredsställande och för att sjuksköterskans arbete ska anses likvärdigt läkarens.

No description available.

Arbetsmiljöverket har i en undersökning kommit fram till att hot och våld mot vårdpersonal är ett allvarligt arbetsmiljöproblem och har blivit allt vanligare i arbetslivet. Syftet var att belysa förekomst av hot och våld inom den somatiska vården och hur detta inverkar på sjuksköterskan i sitt arbete. En litteraturstudie användes som metod och innefattade 13 artiklar som granskades med vetenskapligt fokus. Artiklarna sammanfattades under fem olika kategorier: Förekomst av hot och våld, olika typer av hot och våld, förövaren, konsekvenser för omvårdnadspersonal i deras arbete och sjuksköterskerollen i en våldsituation. Hot och våld är vanligt förekommande i sjuksköterskeyrket och inverkar på många olika sätt både på sjuksköterskans och patientens situation. Uppskattningar om förekomsten av hot och våld pekar på att det finns ett stort mörkertal av antalet incidenter. För att förbättra situationen måste framför allt utbildning med början redan under sjuksköterskeutbildningen och sedan kontinuerligt under yrkesverksamheten tillkomma. Det har även diskuteras möjligheter att tillgripa rättsliga åtgärder till följd av hot och våld för att markera att det inte är accepterat.