This thesis deals with the implementation of project management in an IT company from the sector of Small and Medium Enterprise. Its goal is to prepare the project management framework based on the robust methodics PMBoK, by which the company can begin to perform its business cases by using projects. The minor goals are the clear definition of project management and the summary of PMBoK and its features customized for the SME sector. This thesis consists of three parts: first one defines the basic terminology related to project management and includes the selection of the ideal organizational structure for project management in smaller company. Next part analyses the methodics PMBoK and it is used to derive a customized methodics for Small and Medium Enterprises.This methodics is then described more in detail in the last part with emphasis on process description. The main contribution of this thesis lies in creation of customized methodics of project management, which will be used in real life. Next minor contribution is the process of customization of PMBoK for SME.

Debatten om miljöns överlevnad är idag spridd i samhället. Redan 1987 fick FN ett stort genomslag med Brundtlandrapporten där en hållbar utveckling definieras (Frostenson & Helin, 2018). För att företag ska ta sitt ansvar och skapa ett hållbart företagande krävs en integration av ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter i en organisations kort- och långsiktiga planering (Dyllick & Hockerts, 2002). Studien fokuserar på den ekologiska aspekten då utveckling och tillväxt måste äga rum på miljöns villkor (FN, 2012). Små och medelstora företag, SME, som är studiens andra avgränsning, står idag för ca 70 % av de globala föroreningarna (Hillary, 2017). Hur sektorn ska skapa ett hållbart företagande är svårt då verktygen som finns för ekologisk hållbarhetsstyrning är svåra att implementera direkt från stora företag (Johnson & Schaltegger, 2016), då sektorn fungerar fundamentalt annorlunda (Jenkins, 2009; Kechiche & Soparnot, 2012). Studiens utgångspunkt är att undersöka hur SME utformar sin ekologiska hållbarhetsstyrning, hur de förhåller sig till ett hållbart entreprenörskap samt hur de överkommer de interna och externa barriärer som definierats (Johnson och Schaltegger, 2016). Forskningsfrågorna undersöktes i en fallstudie hos ett medelstort tillverkande företag. Det utfördes fyra semistrukturerade intervjuer med ledande personer inom företaget samt interna styrdokument och externa rapporter undersöktes. Resultatet indikerar att små och medelstora företag utformar sin ekologiska hållbarhetsstyrning utifrån den arbetsmodell som beskrivs i ISO 14001 standarden (International Standards Organization [ISO], 2015). En miljöpolicy lägger grunden för allt fortsatt arbete och beskriver de åtaganden som görs. Arbetsgången fortsätter med analyser som mynnar ut i miljömål och en handlingsplan med ansvarsfördelning och tidsramar. Nyckeltal används för uppföljning och regelbundna revisioner utförs av externa revisorer. Fallstudien indikerar också att den mest framträdande barriären inom små och medelstora företags implementering av verktyg för hållbarhetsstyrning är bristen på kompetens. Det övervinns genom anlitande av expertkompetens hos konsulter. Det undersökta fallföretaget har ekologisk hållbarhet som konkurrensstrategi vilket innebär att de ser affärsmöjligheter i att lösa hållbarhetsproblem och på så sätt förhåller sig till ett hållbart entreprenörskap (Shepherd & Patzelt, 2011). Av effectuation och causation så är causation den dominerande logiken i beslutsprocesser när företag huvudsakligen utgår från målstyrning. / The debate about the survival of the environment is spread throughout society today. Already in 1987, the UN had a major impact with the Brundtland Report, which defines sustainable development (Frostenson & Helin, 2018). For companies to take responsibility and create sustainable business, integration of economic, ecological and social aspects into an organization's short and long-term planning is required (Dyllick & Hockerts, 2002). This study focuses on the ecological aspect because development and growth must take place on environmental conditions (UN, 2012). Small and medium-sized companies, SMEs, which are the second boundary of this study, currently account for about 70% of global pollution (Hillary, 2017). How SMEs should be able to create a sustainable business is difficult as the tools available for ecological sustainability management are difficult to implement directly from large companies (Johnson & Schaltegger, 2016), as SMEs are fundamentally different (Jenkins, 2009; Kechiche & Soparnot, 2012). The study examines how SMEs design their ecological sustainability management and how they relate to sustainable entrepreneurship. How SMEs overcome the internal and external barriers defined in previous studies (Johnson & Schaltegger, 2016), will also be investigated. The research questions were investigated in a case study in a medium-sized manufacturing company. Four semi-structured interviews were conducted with managers and internal control documents and external reports were also investigated. The results indicate that SMEs design their ecological sustainability management based on the working model described in the ISO 14001 standard (International Standards Organization [ISO], 2015). The environmental policy lays the foundation for all continued work and describes the commitments that are made. The process continues with analyzes that lead to environmental goals and an action plan with responsibilities and time frames. Key performance indicators are used for monitoring and regular audits are performed by external auditors. The case study also indicates that the most prominent barrier in SMEs implementation of sustainability management tools is the lack of competence. It is overcome by employing expertise from consultants. The surveyed company has ecological sustainability as a competitive strategy, which means that they see business opportunities in solving sustainability problems and thus relate to sustainable entrepreneurship (Shepherd & Patzelt, 2011). By effectuation and causation, causation is the dominant logic in decision-making processes when companies are primarily based on goal management.

The goal of this study is to examine how small and medium-sized enterprises (SME) describe and model the part of Enterprise Architecture (EA) that is concerned with the business architecture by looking at four common modelling perspectives within business architecture – processes, information, IT systems and business capabilities. The study both examines if general models and descriptions have been created by the SMEs for the aforementioned perspectives, as well as if the SMEs have created target architectures for change management. Finally, this study also examines what the businesses consider that they need to be able to work more with business architecture, as well as if there are any differences between the small and the medium-sized enterprises in the study. The study was conducted by means of a survey, that was sent to around 1170 enterprises. 140 of them answered the survey, and the answers show that a clear majority of the SMEs have created some descriptions, completely or partly, of their business architecture for all the studied perspectives. In addition, around half of them have created target architectures, complete or partial ones, for all the perspectives. Process description was the most common type of business architecture description among the respondents, over 80 % of respondents have described them at least partly, whereas description of information was the least common one, around 50 % have described their information at least partly. The main things the SMEs say they need to be able to work more with business architecture are time and resources, some also request more knowledge about method, and some external support, and some are/were waiting for a major enterprise crisis to begin their business architecture work.  Medium-sized enterprises, as well as enterprises that have a certain position for a business architect, work more with all types of descriptions and models than smaller enterprises and those that do not have an architect. However, the differences were only found to be statistically significant for a few of the perspectives. / Målet med denna studie är att undersöka hur arbetet med verksamhetsarkitektur (som en del av enterprisearkitektur-arbete) ser ut i små och medelstora företag (SMF:er) genom att titta på fyra vanliga modelleringsperspektiv inom verksamhetsarkitekturen: processer, information, IT-miljö och verksamhetsförmågor. Studien undersöker både om generella modeller och beskrivningar skapats inom ovanstående områden, samt om verksamheterna skapat någon målarkitektur för förändringsarbete. Slutligen undersöks även vad SMF:erna anser sig behöva för att arbeta mer med verksamhetsarkitektur, samt om det finns skillnader mellan de små och de medelstora företagen. Undersökningen genomförs med hjälp av en enkät som skickades ut till runt 1170 företag. 140 företag besvarade enkäten och svaren visar att en majoritet av verksamheterna i studien arbetar med verksamhetens ingående delar helt eller delvis. De arbetar även med målarkitekturer inom de studerade områdena. Vanligast är att verksamheterna beskriver sina processer, över 80 % har tydligt beskrivit sina processer helt eller delvis, och minst vanligt är att de beskriver sin information, vilket runt 50 % helt eller delvis hade gjort. Det främsta verksamheterna anser sig behöva för att arbeta mer med verksamhetsarkitektur är tid och resurser, vissa efterfrågar även mer kunskap om tillvägagångssätt och yttre stöd, och några anser sig behöva en akut kris för att börja med verksamhetsarkitektur. Mellanstora företag, samt de företag som har en verksamhetsarkitekt, arbetar mer med beskrivning och modellering (helt eller delvis) för alla undersökta perspektiv än de mindre företagen och de som inte har någon arkitekt, men endast inom några områden var skillnaderna statistiskt signifikanta.

Customer Relationship Management (CRM) is a strategy that helps companies develop and manage their customer relationships. CRM helps the company with a better understanding of the customer and the customers needs. Through the growth of social media, traditional CRM has been further developed into social CRM, which gives the companies a new approach to being competitive in differ-ent media. The new type of relationship between company and costumer is two-way and it is the customer who owns the relationship. Companies can be active on different platforms to directly interact with existing or potential customers. The purpose of this paper is to evaluate SME´s expectations and results of social CRM. The purpose was achieved by answering the following questions: Which incentives are key for SME to accept social CRM? What are SME´s expectations on using social CRM? To what extent do SME use social CRM? And what results did SME achieve by using social CRM? The study was conducted through a semi-structured interview study. Four different SMEs from different industries participated in the study. Compilation of interview results is presented in tabular form and shows that SME seldom has set goals and desired values before working in social media, but theresults achieved are nevertheless in line with what the companies thought the work in social media would give. Thecompanies in the study feel that they have been able to follow the development and be where customers are. / Customer Relationship Management (CRM)är en strategi som hjälper företag att utveckla och hanterasinakundrelationer. CRM hjälper företaget med en bättre förståelse för kunden och kundens behov. Genom framväxten av sociala medier har traditionell CRM vidareutvecklats till social CRM, vilket ger företagen ett nytt angreppssätt för att vara konkurrenskraftiga i olika medier. Den nya ty-pen av relation mellan företag och kund är tvåvägs och det är kunden som äger relationen. Företagen kan vara aktiva på olika plattformar för att direkt interagera med existerande kunder eller potentiella kunder. Syftet med denna uppsats är att utvärdera små och medelstora företags (SMEs) förväntningar på och resultat av social CRM. Syftet uppnåddes genom efter att ha svarat på följande fråge-ställningar: Vilka är drivkrafterna till att SME adapterar social CRM? Vilka för-väntningar har SME inför att använda social CRM? I vilken grad använder SME social CRM? Vilka resultat uppnådde SME av att använda social CRM? Studien genomfördes genom en semi-strukturerad intervjustudie riktad till SME. Fyra olika SME från olika branscher deltog i studien. Sammanställning av intervjuresultat redovisas i tabellform och visar att SME sällan har utarbetade mål och önskade värden innan arbete i sociala medier, men att dom uppnådda resultat ändå ligger i linje med vad företagen trodde arbetet i sociala medier skulle ge. Företagen i studien upplever att de lyckats följa utvecklingen och vara där kunderna är.

In Sweden, small and medium enterprises (SME:s) represents a majority of the total employement and number of enterprises. Even though this is the case, there is a challange for these companies to get access to the financial resources they need. For several reasons SME:s do not have the same access to the capital markets as large enterprises; therefore, banks are the the main source of SME funding. First of all, banks need a more efficient way for making decisions regarding SME lending. Second of all, it is essential that managers of SME:s knows the critical parts of their financial statements. Purpose: This thesis purpose is to analyze what factors that best determines the credit risk of a SME and further analyze how trade-credit affect these factors. Method: The study is done by the use of two statistical analysis techniques: principal component analysis and oneway-ANOVA. These two analysis techniques are used in a complementary procedure. The data applied is describing 16 financial variables from totally 939 Swedish SME:s.  Results: In the result we introduce the most crucial financial ratios (regarding probability of default) for an SME and their interrelation to trade credit. This data shows, together with the statistical analysis techniques, that there are five financial ratios that have an additional importance compared to the rest. These five financial ratios also shows some interelation to the credit period.  Conclusion: Three out of the five most important financial ratios showed statistical significance. We can conclude that the trade credit has an affect on at least two of the three financial ratios that showed statistical significance.

Bakgrund: Kraven på Corporate Social Responsibility i företag ökar till följd av ökad medvetenhet i samhället. Högst är påtryckningarna på stora företag, men det innebär inte att små- och medelstora företag inte ställs inför krav. Utmaningar med implementering av CSR har dock en tendens att påverka mindre företag mer. Eftersom gasellföretag är mindre företag som dessutom karaktäriseras av en otroligt snabb tillväxttakt har det väckt ett intresse att studera hur dessa typer av företag upplever krav kring CSR samt hur de arbetar med detta. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om gasellföretag engagerar sig i CSR-aktiviteter och i sådana fall i vilken utsträckning. Vidare är syftet att öka förståelsen kring hur en snabb tillväxttakt kan komma att påverka ett företags CSR-arbete i en sådan föränderlig omvärld och vad det huvudsakliga syftet bakom ett sådant engagemang är. Metod: Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv med en induktiv ansats. Datainsamlingen är gjord genom en kvalitativ flerfallstudie där fem gasellföretag har intervjuats. Detta har kompletterats med olika dokument i form av hållbarhetsredovisningar och företagens hemsidor. Slutsats: Studien visar att gasellföretag arbetar med CSR, men i olika utsträckning. Storleken på engagemanget beror främst på ett personligt engagemang och en vilja från ledningsnivå. Den snabba tillväxttakten gör att det kan vara svårt att ägna tid och pengar till ett integrerat CSR-arbete. Studien visar dock att det är väsentligt att börja sitt CSR-arbete redan från start för att sedan låta det växa med storleken av företaget. / Background: The demand on Corporate Social Responsibility in corporations is increasing due to increased awareness in society. The pressure is especially high on large corporations, but this does not mean that the pressure on small and medium enterprises is non-existing. However, challenges with implementation of CSR tends to affect smaller companies more. Since gazelles are smaller companies with an extraordinary high growth rate, it is interesting to study how these types of companies experience the demand on CSR and how they approach this. Purpose: The purpose of this study is to examine whether gazelles engage in CSR and to which extend. Furthermore, the purpose is to increase the understanding as to how a high growth rate can affect a company’s CSR-work in such a changing world and what the main purpose is behind such an engagement. Research Method: This study rest on a hermeneutic perspective with an inductive approach. The data collection has been conducted through a qualitative multiple case study where five different gazelles have been interviewed. These interviews have been supplemented with document studies in terms of each company’s website and sustainability report. Conclusion: The study shows that gazelles engage in CSR, but to which extend varies. The size of the engagement mainly depends on a personal engagement and a will from top management. The high growth rate makes it difficult to dedicate time and money to integrate CSR in the organization. However, the study shows that it is substantial to begin the CSR-work from the start to let it grow in the same pace as the company.

In a research from 2017, Perkins et al. state that a deeper understanding of organizational vision guiding idea generation is needed. The question that needs to be answered is, if an organizational vision impacts capabilities for ideation. Such a statement by Perkins et al. challenges Duggan’s (2013) view about idea generation. Duggan views idea generation as a creative process which should not be restricted by goals, strategy, or vision. This dilemma combined with the need for further investigation of ideation within SMEs led to the following research question: “How does organizational vision impact capabilities for ideation among different stakeholders in high techGerman SMEs?”. The partner company for this study is high tech German SME. The company is in the process of defining and implementing a new vision, as well as seeking for a more structured innovation process in order to improve its new product development. Research in this field has favored large organizations in the past. Hence, there is an interest in extending research and further developing knowledge regarding processes and frameworks for product development, vision, and ideation for SMEs. A single case-study approach was chosen for an in-depth approach with the suggested design of a research question, case selection, data collection and analysis. The triangulation approach was used to collect the data. The qualitative methods resulted in a series of 8 hypotheses which were further tested using quantitative methods such as surveys performed within the partnering company. The qualitative and quantitative data suggest that the organizational vision impacts capabilities for ideation among stakeholders. The influence varies from being negative, nonexistent, to being very positive. The level and type of influence varies depending on several factors such as vision understanding, vision implementation, alignment, involvement of the management in ideation, organizational and work structures, etc. When all these factors are present and connected to each other, they enhance the role that organizational vision plays in guiding the development of new and relevant ideas and new products. Such presence of these factors allows employees to generate ideas that match the vision and overall goals. A Positive influence means that generated ideas are aligned with the vision, thus aligned with the direction that the company takes and possibly result in products with higher market potential. When these earlier mentioned factors are absent, or connected in a wrong way, this can result in negative influence that the vision has on capabilities for ideation among different stakeholders. This study contributes towards solving the earlier mentioned dilemma, which is interesting for researchers and practitioners even more. The study raises awareness of the importance of doing research in the field of ideation and its interfaces with a focus on SMEs, as this is highly important for SMEs and the global economy. While researchers get data that can be used to build a foundation for future research in the field of organizational vision and ideation, practitioners learn how to increase SMEs overall performance which is the fundamental purpose of innovation. / Enligt senare forskning krävs en djupare förståelse för organisationsvision för att styra idégenerering. En central fråga är hur arbetet med en verksamhets vision påverkar de anställdas förmåga att utveckla nya idéer. Forskning ser nu två motstående resultat: en där idégenerering är en kreativ process som inte bör begränsas av mål, strategi eller vision och en annan där visionen faktiskt är av godo. Detta dilemma ledde till följande forskningsfråga: "Hur påverkar organisationsvisionen kapaciteten för idégenerering bland olika intressenter i högteknologiska tyska små och medelstora företag?". I fokus i för denna studie är ett högteknologisk tyskt SME. Detta företag stod i begrepp att definiera och implementera en ny vision och var intresserad av en mer strukturerad innovationsprocess för att förbättra sin nya produktutveckling. Eftersom tidigare forskning inom detta området mer fokuserat på större organisationer finns det ett intresse att utöka forskning och vidareutveckla kunskap om processer och ramverk för produktutveckling, vision och idéer för små och medelstora företag. Genom triangulering samlades data in och analyserades genom kvalitativa och kvantitativa metoder. Resultaten antyder att den organisatoriska visionen påverkar förmågorna för idéer bland intressenter. Påverkan varierar från att vara negativ, obefintlig, till att vara mycket positiv. Nivån och typen av inflytande varierar beroende på flera faktorer som visionförståelse, visionimplementering, anpassning, ledningens engagemang i idéer, organisations- och arbetsstrukturer. När alla dessa faktorer är närvarande och kopplade till varandra förbättrar de den roll som visionen spelar för att vägleda utvecklingen av nya och relevanta idéer och produkter. Närvaron av dessa faktorer gör det möjligt för anställda att generera idéer som matchar visionen och de övergripande målen. Ett positivt inflytande innebär att genererade idéer anpassas till visionen, och därmed anpassas till den riktning som företaget tar och eventuellt resulterar i produkter med högre marknadspotential. När dessa tidigare nämnda faktorer är frånvarande eller kopplas in på ett fel sätt kan detta resultera i negativt inflytande som visionen har på förmågor för idéer bland olika intressenter. Studien bidrar till att lösa dilemmat kring hur vision och idégenerering hör ihop och ökar medvetenheten om vikten av mer forskning inom ämnet med fokus på små och medelstora företag.

Entreprenörskap är en viktig del av samhällets utveckling eftersom det skapar möjligheter till fler jobb, innovation och ekonomisk tillväxt. En entreprenör bör besitta många olika kunskaper och färdigheter, där finansiell kompetens blir allt viktigare för att nå ekonomisk trygghet i dagens ständigt föränderliga finansiella landskap. En entreprenör kan dock inte kunna allt och nätverket blir därför en värdefull resurs för entreprenörens kompetensutveckling. I detta avseende antas revisorer och redovisningskonsulter vara vanliga och viktiga resurser för entreprenörer som söker rådgivning i finansiella frågor. Tidigare forskning har till största del fokuserat på att revisorer och redovisningskonsulter har betydelse för entreprenörens finansiella kompetens, men det finns fortfarande begränsad forskning kring hur samspelet kan förstås. Syftet med denna studie är därför att förstå vilken roll samspelet mellan entreprenören och deras revisor samt redovisningskonsult spelar för entreprenörens finansiella kompetensutveckling.  Studien utgår från en abduktiv ansats och tillämpar en kvalitativ forskningsmetod. Den empiriska datan består av totalt 11 intervjuer, varav 7 entreprenörer från SME i Halland samt 2 revisorer och 2 redovisningskonsulter. För att analysera den insamlade empiriska datan används Gioia-metoden. Empirin visar att revisorerna och redovisningskonsulterna i olika omfattning har varit bidragande till entreprenörernas finansiella kompetensutveckling. Ett ömsesidigt förtroende och förmåga att anpassa språk anses vara särskilt viktiga faktorer för en långvarig relation och ett välfungerande samarbete. De entreprenörer som inte använde sin revisor eller redovisningskonsult som kunskapskälla hade istället andra personer i sitt nätverk som de använde som bollplank.  Studien fann att samspelet mellan parterna spelar en betydande roll för entreprenörernas finansiella kompetensutveckling. Faktorer såsom entreprenörens inställning och kompetensmässiga fas samt språkbruket mellan entreprenör och rådgivare påverkar samspelet. Studien fann även att entreprenörer och entreprenörskap är heterogena fenomen, vilket har en påverkan på samspelet och kompetensutvecklingen. För att uppnå ett effektivt samspel som främjar entreprenörens finansiella kompetensutveckling bör samtliga parter vara medvetna om dessa faktorer för att gemensamt anpassa kommunikationen därefter. / Entrepreneurship is an important component of societal development as it creates opportunities for more jobs, innovation, and economic growth. An entrepreneur should possess a diverse set of knowledge and skills, with financial competency becoming increasingly important in order to achieve financial security in today's ever-changing financial landscape. However, an entrepreneur cannot be expected to know everything, and therefore, networking becomes a valuable resource for an entrepreneur's competence development. In this regard, auditors and accountants are assumed to be common and important resources for entrepreneurs seeking advice on financial matters. Previous research has largely focused on the significance of auditors and accounting consultants for an entrepreneur's financial literacy, but there is still limited research on how the interaction between the entrepreneur and their auditor or accountant can be understood. The purpose of this study is therefore to understand the role that the interaction between the entrepreneur and their auditor or accountant plays in the entrepreneur's financial literacy development.  The study adopts an abductive approach and applies a qualitative research method. The empirical data consists of a total of 11 interviews, including 7 entrepreneurs from SMEs in Halland and 4 auditors and accountants. The Gioia method is used to analyze the collected empirical data. The empirical evidence shows that the auditors and accounting consultants have contributed to the entrepreneurs' financial literacy development to varying extents. Mutual trust and the auditors' and accountants’ ability to adapt their language are considered to be particularly important factors for a long-lasting relationship and a well-functioning cooperation. Additionally, the interaction is considered to be influenced by the phase the entrepreneur is in regarding their financial competence and the entrepreneur's attitude towards their financial competence. Entrepreneurs who did not use their auditor or accountant as a source of knowledge instead had other individuals in their network who they used as sounding boards. The findings indicate that the interaction between the parties plays a significant role in the development of entrepreneurs’ financial literacy. Factors such as the entrepreneur’s attitude and competence level, as well as the language used between the entrepreneur and advisor, influence the interaction. The study also found that entrepreneurs and entrepreneurship are heterogeneous phenomena, which impact the interaction and financial literacy development. In order to achieve effective interaction that promotes the entrepreneur’s financial competence development, all parties should be aware of these factors and adjust their communication accordingly.

Syftet med rapporten var att beskriva och analysera hur små och medelstora företag, SMF, från Sverige arbetade med industrialisering av nya produkter i sina produktionssystem, och hur SMF arbetade och kopplade digitalisering och hållbarhet till industrialiseringsprocessen. En kvalitativ studie genomfördes vilken inkluderade 9 respondenter från 7 olika företag. Genomgående har en litteraturstudie genomförts, där resultatet från intervjuerna jämfördes och analyserades mot den teoretiska bakgrunden från litteraturstudien. Resultatet visade att samtliga av de studerade företagen arbetade med industrialisering på ett liknande sätt och att företagen hade liknande förhållningssätt till hållbarhet. Det fanns skillnader i hur de studerade företagen arbetade med digitalisering, där några av företagen såg stora möjligheter och där några ansåg att digitalisering inte var speciellt användbart i deras verksamhet. Utvecklingssområden observerades i industrialiseringsprocessen och förbättringsförslag gavs över hur industrialiseringen skulle kunna utvecklas. / The purpose of this study was to describe and analyze how small and medium sized enterprises, SME, from Sweden worked with industrialization of new products in their production systems and how SME worked with digitalization and sustainability in connection to the industrialization process. A qualitative study was conducted which included nine interviews with respondents from seven companies. Simultaneously a literature study on industrialization was conducted and the results from the interviews were compared and analyzed with the theory. The results showed that all the studied companies worked with industrialization in a similar fashion, that the companies had a similar approach to sustainability, and that there were differences in how the companies worked with digitalization. Some of the studied companies saw great opportunities, and some described that digitalization were not particularly useful. The study concluded that there were areas of improvement and gave suggestions on how to improve the industrialization process.

Background:Social sustainability has had a major impact in recent decade on. Previous studies have primarily focused on the ecological and economic aspects, while social sustainability has not received as much attention. Previous research highlights that social sustainability is not as far developed and lacks strategies for how social sustainability efforts should be implemented in SME.                   Purpose: The aim of the study is to obtain a greater understanding of how SMEs in Sweden work with social sustainability today and to contribute to the development of social sustainability by proposing specific factors to SMEs that are central to the work around social sustainability.  Method: The study is a multiple case study and assumes a descriptive quantitative study in combination with a qualitative study. The study has called for a abductive approach. Based on interviews and questionnaires, the study has gathered what constitutes the empirical data for this study.  The data has then been analyzed through the theory to answer the study's research question.                      Conclusions: Today, SME works with social sustainability, but more on a general level. The work primarily takes place through activities such as social responsibility, good working conditions and gender equality. Although the work takes place more on a general level, the study showed that SMEs understand the importance of working with social sustainability, but what prevents SMEs from working more effectively with social sustainability is mainly resources. These resources are used as a basis for developing the work around social sustainability at SME. Furthermore, it is indicated that SMEs need guidelines and the right skills for the CSR work to be developed and adapted to SME needs and resources. / Bakgrund: Social hållbarhet har haft stor inverkan det senaste decennierna på företag och samhället i helhet. Inom området har tidigare studier primärt fokuserat på de ekologiska och ekonomiska aspekterna samtidigt som social hållbarhet inte fått lika stort fokus. Tidigare forskning belyser att social hållbarhet inte är lika långt utvecklad och saknar strategier för hur sociala hållbarhetsarbeten ska implementeras i SME.  Syfte:  Studiens syfte är att erhålla ökad förståelse för hur SME i Sverige arbetar med social hållbarhet idag samt bidra till utvecklingen av social hållbarhet genom att föreslå specifika faktorer till SME som är centrala i arbetet kring social hållbarhet. Metod: Studien är en deskriptiv kvalitativ flerfallstudie men kombinerats men en kvalitativ studie. Studien har anmanat en abduktiv ansats. Utifrån intervjuer och enkäter har studien samlat ihop det som utgör empirin för denna studie. Empirin har sedan analyserats med hjälp av teorin för att kunna besvara studiens forskningsfråga.  Slutsats: SME arbetar idag med social hållbarhet men mer på en generell nivå. Primärt sker arbetet genom aktiviteter som bland annat socialt ansvar, goda arbetsförhållanden och jämställdhet. Trots att arbetet sker mer på en generell nivå visade studien att SME förstår vikten av att arbeta med social hållbarhet men det som hindrar SME att arbeta mer effektivt med social hållbarhet är främst resurser. Dessa resurser används som underlag för att utveckla arbetet kring social hållbarhet i SME. Vidare indikeras att SME behöver riktlinjer och rätt kompetens för att CSR-arbetet skall utvecklas och anpassade efter SME behov och resurser.