Denna studie syftar till att undersöka implementeringen av det nya regelverket, K3 som en standardisering av redovisningsreglerna, både internationellt och nationellt. K-projektet påbörjades år 2004, då BFN beslutade om att ändra inriktning på sin normgivning. BFN bestämde sig för att ta fram samlade, kompletta regelverk för olika kategorier av företag, K1-K4 för att ersätta tidigare spridd normgivning. Tanken med K-projektet var att alla regler och föreskrifter, som ett företag ska tillämpa vid upprättandet av sin årsredovisning, ska finnas samlade i en och samma vägledning för att underlätta för upprättare. Vi har valt att genomföra intervjuer vid insamling av data samt studerat remissinstansernas remissvar på BFNs “Upprättande av årsredovisning (K3) - Utkast”. God redovisningssed och rättvisande bild är två av de främsta termerna inom svensk redovisning. Studien belyser hur K3 förhåller sig till en rättvisande bild och god redovisningssed utifrån tre olika perspektiv; upprättarperspektivet, branschperspektivet och intressentperspektivet. / This study aims to investigate the implementation of the new accounting standards, K3, as standard accounting rules, both internationally and nationally. The K-project began in year 2004, when the BFN decided to change focus of their accounting principles. BFN decided to produce a single, comprehensive framework of rules covering the different categories of companies, K1 - K4 that should replace previously standards. The idea of the K-project is that all rules and regulations applicable for a company, in the preparation of its annual financial reports, shall be collected into the same guidance framework. We have chosen to collect data by interviews with and studies of the referral organizations responses on BFNs "Upprättande av årsredovisning (K3) - Utkast". Generally accepted accounting principles and true and fair view, are two of the main terms in Swedish accounting. This study illustrates how the K3-standards are related to those two terms from three different perspectives; the preparers-, the industry- and the stakeholder perspective.

Regelverket K3 har implementerats och inneburit förändringar för företagen. Regelverket ska tillämpas av företag som anses stora men inte är börsnoterade. Studier har gjorts kring detta i revisorers och bankers perspektiv, men företagens syn i frågan verkar saknas. Vi har därför undersökt de förändringar som skett och hur detta påverkat företagen. K3 beskrivs vara en anpassad version av det internationella regelverket IFRS-SME. Studien har bedrivits bland värmländska företag som tillämpar K3. Vi har genomfört 12 semistrukturerade intervjuer med personer som i hög grad varit inblandad i redovisningen hos företag i olika branscher och av varierad storlek. Studien fokuserar på att fånga företagens perspektiv på bytet till K3 samt vilka förändringar som de erfarit. Genom diskussioner har vi skapat en förståelse för hur de företag vi haft kontakt med uppfattat de fördelar som var tänkta vid skapandet av IFRS-SME. De största förändringarna för företagen i och med K3 har varit komponentavskrivning, utökat upplysningskrav samt nya bestämmelser runt leasing. Nästan alla respondenter är överens om att de krävt stor arbetsinsats för att implementeras korrekt. Komponentavskrivningen var mest arbetskrävande och inte helt omtyckt. Fördelar som var tänkta med IFRSSME var att möjliggöra internationella jämförelser och samtidigt underlätta för företag att söka internationell finansiering. Många av respondenterna menade att detta var helt ointressant för dem då de agerar lokalt och redan har tillgång till bra finansiering. I IFRS-SME har fokus varit på bankernas informationsbehov då de setts som onoterade företags viktigaste intressent. Vi fann att finansieringen via bank enbart förekom i ungefär hälften av de fall vi undersökte och att bankerna då gavs kontinuerlig information utöver årsredovisningen. Gällande komponentavskrivningen har företagen sedan implementering ändrat uppfattning och anser att den bidragit med positiva effekter. Många av de tänkta fördelarna kan ha varit missriktade i sin skapelse. Detta skulle kunna förklara varför företagen vi talade med tvivlade på användbarheten. Till slut tror vi även att företag som kan samarbeta vid ett standardbyte kan minska sina totala konsultationskostnader. / The accounting regulation K3 has been implemented for companies that are seen as large but not public. Studies has been made about this regulation through the perspective of auditors and banks, but not companies in general. Because of this, we have chosen to focus on the changes that has occurred and how they have affected these companies. K3 is described as an adapted version of IFRS-SME. The study has been conducted in companies located in the Swedish county of Värmland, and it’s based on interviews with those involved with the companies accounting. The studied companies wary in both size and industry and we have tried to capture their perspective about replacing the old accounting regulation with K3. Through these discussions, we have made ourselves an understanding of how these businesses have perceived the benefits intended in the creation of IFRS-SME. The greatest changes with K3 has been that of component depreciation, increased disclosure requirements and new rules concerning leasing, where the component depreciation was seen as the most burdensome. The intended benefits of IFRS-SME was to enable international comparisons and make it easier for companies to seek international financing. Most of our respondents felt that these were of no interest for the company as they operate locally and already have good access to financing. IFRS-SME focus has been on the banks' needs for information, as they are seen as the non-listed company's primary stakeholders. We found that financing through bank only occurred in about half of the cases we investigated, and that they were given continuous information in addition to the annual report. Regarding the component depreciation, the affected companies have since implementation changed their opinion and now believe that it has contributed with positive effects. A lot of the intended advantages may have been misguided in their creation. This might explain why the companies we spoke with doubted their usefulness. We also believe that companies can cooperate when replacing an accounting regulation in order to reduce their total cost of consultation.

Background: The Swedish economy is dependent on exports as it represents 45% of the country's GDP. Simultaneously, Swedish exporting market shares are decreasing on a global scale. In the Swedish government's export strategy which is primarily aimed at Swedish SMEs, the goal is to benefit from future growth expected to originate from the Asian marketplace. The Asian region is expected to represent 44% of future economic growth until 2020, compared to 19% and 23% in Europe and North America respectively. More Swedish SMEs therefore need to enter the Asian market and in order to implement their strategies and operate efficiently, well-suited management control systems must be in place. Purpose: This study’s objective is to identify implemented features of management control systems in Swedish SMEs' located on the Asian marketplace, as to facilitate sustainable future market presence. Contribution: The study identifies several management control aspects which affect a successful establishment of Swedish SMEs on the Asian marketplace, through subsidiaries or strategic partnerships, namely control tightness, communication, budgeting, incentive systems, cultural controls, and end customer controls. The extent to how and when such mechanisms are efficient are dependent on several contingent factors relating to for example national culture, type of presence, and the industry in which the SMEs operate.

The present study investigates the role of the Front-End phase within the context of Innovative Small and Medium-sized Enterprises through the project management lens, focusing on what practitioners can do to manage this phase. Taking a cue from the assumption that the Front-End phase of a project is a very critical and important stage, this study begins with a literature review on innovation and on its role among the Small and Medium-sized Enterprises, and moves to the identification of the main challengesthat an Innovative Italian Small and Medium Enterprise has to face in the Front-End phase. Particularly, the research focuses on the strategies that a project manager can implement to deal with the fuzzy nature of the Front-End phase, originated by uncertainty, equivocality and complexity. The study has an inductive approach and a cross-sectional time-horizon. A case study strategy has been employed, together with semi-structured interviews as data collection technique, involving six Italian Innovative Small and Medium-sized Enterprises identified through the framework of legal requirements provided by the European Union. Although literature poses on the same level all three elements, results show that there is a general consensus about the main role played by uncertainty. Practitioners identify several strategies to employ in order to deal with uncertainty, while the number of strategies identified to reduce equivocality and complexity is limited. Furthermore, this study identifies a correlation between the size of a company and the type of strategies employed to deal with the fuzziness. The more resource a company allocates on a project, the wider is the range of possible strategies project managers can adapt.

Denna studie syftar att svara på frågeställningen om hur en klimatsatsning inom små och medelstora företag (SME) kommuniceras på bästa sätt och var i svårigheter kan ligga. Jämförelser görs också med liknande projekt som genomförts och de framgångsfaktorer de haft för att se om de går att överföras till de små och medelstora företagen i Halland, som ingår i denna studie. Genom jämförelser med andra rapporter, djupintervjuer med representanter ur de medverkande företagen, workshops i samarbete med EMC och Alexandersoninstitutet samt analys av dessa har utmaningar och möjligheter i arbetet med att implicera klimatarbetet i företagens verksamhet identifierats. Resultaten har analyserats i enlighet med miljöpsykologisk ansats. Genom att utvärdera attityder, upplevd kontroll och upplevda hinder, har förslag för implementering och kommunikation tagits fram. Resultatet av djupintervjuer och workshops visar att företagen behöver vägledning när det gäller kommunikationen av sitt klimatarbete internt såväl som externt. Företagen vet inte vilka kanaler som ska väljas eller vad som ska kommuniceras. De flesta är överens om att ledningen behöver föregå med gott exempel. Därför bör ledningen utbildas i första hand. Företagen har bland annat problem med att anställda tillhör olika grupper som arbetar på skilda sätt, vilket gör att kommunikationen behöver anpassas för att passa respektive grupp. Svårigheter att omvandla klimatåtgärder till mätbara värden så att de tydligt kan redovisas för medarbetare och därmed öka motivationen till ett förändrat beteende är andra faktorer företagen har problem med. Små och medelstora företag kan arbeta med ett antal framgångsfaktorer grundade på analyser av ovanstående. Det är viktigt att arbeta strukturerat och med tydliga mål, det är också viktigt att använda sig av mindre målgrupper, även under den interna hållbarhetskommunikationen. Tesen att den interna kommunikationen är avgörande för ett framgångsrikt hållbarhetsarbete kan styrkas med hjälp av denna studie.

Small and medium-sized enterprises (SMEs) play a major role in the development of the nation's economy by providing employment and creating the economic growth. The management of the companies that are going international considers different motives before taking the step into the international market. The internationalization process involves risks and uncertainty significantly effected by challenges and barriers to SMEs from developing countries.

Andelen småföretag i Sverige utgör 99,4 procent av landets alla företag. Dessa står för en majoritet av de arbetstillfällen som skapas i samhället. År 2010 infördes gränsvärden som beskriver vilka aktiebolag som är undantagna revisionsplikten. Dessa aktiebolag utgör en stor andel av de små företagen i Sverige. Denna uppsats undersöker om det föreligger ett samband mellan räntekostnader och frivillig revision av svenska aktiebolag. Den genomförda studien behandlar ett proportionerligt stratifierat urval som uppgår till 13 213 stycken aktiebolag i Sverige som inte omfattas av den svenska revisionsplikten för året 2017, där arkivdata i form av finansiella rapporter används. Tidigare forskning inom området har inte varit entydig avseende detta samband. Studier av Blackwell et al. (1998), Minnis (2011) och Kim et al. (2011) visar att räntekostnaderna är signifikant lägre för de företag som valt att frivilligt anlita en revisor. I kontrast till dessa resultat visar Langli (2015) att inget sådant samband föreligger för aktiebolag i Norge. Vidare visar Tervo & Jokipii (2018) att sambandet mellan räntekostnader och frivillig revision är signifikant positivt för aktiebolag i Finland. Med en teoretisk utgångspunkt i Signaling Theory och Information Asymmetry undersöks revisionens värdeskapande i form av aktiebolagens räntekostnader. Studien tillämpar en kvantitativ metod, där en Ordinary least squares regression med robusta standardfel används för att beskriva sambandet. Vi visar ett resultat där ett signifikant negativt samband föreligger mellan räntekostnader och frivillig revision för aktiebolag som inte omfattas av revisionsplikten. Studien avser inte att beskriva kausalitet för detta samband. Slutsatserna av studien bekräftar den etablerade uppfattningen av förhållandet mellan räntekostnader och frivillig revision, det vill säga att förhållandet är negativt. Dessa resultat är i kontrast med de studier som har genomförts i Norden varför det finns utrymme för framtida forskning inom de nordiska länderna.

Denna studie bidrar med kunskap kring kapitalbudgetering i SMEs och de faktorer som styr denna. Tidigare studier har funnit att faktorer som exempelvis storlek, utbildningsbakgrund, utbildningsnivå och bransch haft en inverkan på kapitalbudgetering. Främst är det stora företag i förhållande till SMEs som undersökts i tidigare studier, vilket gör det intressant att undersöka SMEs. Studien har baserats på primärdata från 104 svenska SMEs och har undersökt relationen mellan kapitalbudgetering och faktorer som företagets karaktärsdrag, utövarens karaktärsdrag och om företagen möter kapitalrestriktioner. Multipel regression har använts för att undersöka om det föreligger samband mellan faktorerna och kapitalbudgeteringen i SMEs. Studien fann signifikanta samband mellan utövarens ålder, högskoleutbildning samt yrkeserfarenhet och användandet av osofistikerade kapitalbudgeteringsmetoder.

General Data Protection Regulation (GDPR), i Sverige kallad dataskyddsförordningen, har sin upprinnelse i EU:s lagstiftning. EU-kommissionen presenterade 2012 förslag till nya regler för dataskydd och personuppgiftsbehandling efter att bister i det gamla direktivet om behandling av personuppgifter upptäckts. Den nya förordningen, trädde i kraft den 25 maj 2018. Den snabba tekniska utvecklingen i dagens samhälle har förändrat våra vanor och beteenden jämfört med 1998 – då den tidigare personuppgiftslagen trädde i kraft. Tekniken har gjort det enklare att konsumera varor och tjänster från andra länder, vilket i sin tur medför att även våra personuppgifter sprids och lagras utanför Sveriges gränser i högre utsträckning. EU:s syfte med den nya dataskyddsförordningen, GDPR, var att skapa en enhetlig lagstiftning för hanteringen av dessa personuppgifter i de olika medlemsländerna – och därigenom underlätta det fria flödet av varor och tjänster på EU:s inre marknad; informationen skulle kunna flöda fritt mellan medlemsländerna. En viktig aspekt i arbetet med GDPR var tillkomsten av vissa rekvisit, exempelvis kravet på laglig grund, som ska vara uppfyllda vid behandling av personuppgifter av företag, organisationer och myndigheter och andra offentliga organ. För att besvara syftet och frågeställningen ”Hur har Sveriges SMF-företagare upplevt införandet av GDPR?” har en rättsdogmatisk metod använts. Dessutom har en kvalitativ- och kvantitativ metod använts genom frågeformulär och intervjuer i syfte att ytterligare ge klarhet i frågan. Undersökningen visade på att företagare i första hand använt sig av utbildningar, konsulter eller checklistor på internet för att tillgodogöra sig kunskap om GDPR. Genom intervjun med chefjuristen på Företagarna, Sveriges största sammanslutning av företagare, framkom det att många företagare upplever GDPR som svårt och otydligt, framförallt rörande personuppgiftsbiträdesavtal; när dessa ska appliceras och inte. Både i undersökningen, intervjuerna och flertalet nyhetsartiklar framgick det att förordningen är så pass ny att det kommer dröja innan Sveriges SMF-företagare till fullo satt sig i den, och efterlever förordningen. Det är trots allt ett arbete som ska fortlöpa även framledes; företagarna kan inte slå sig till ro eller nöja sig med att enbart ha infört GDPR i verksamheten.

For as long as internationalization has been a research topic, the risks surrounding it has been discussed. Several theories have emerged concerning how to go about international business, which entry modes and strategies to use as well as which markets to enter and at which pace - everything in order to reduce the risks of business failure. The lack of institutional and economic stability in emerging markets has evolved into warning signs for foreign firms as they are hesitant to enter these markets due to higher risks and furthermore, there are assumptions regarding low entrepreneurial skills in these markets, much due to the stability-barrier. In this regard, Thailand presents an interesting case, especially when aiming to look into females as entrepreneurs. The country presents a large number of females involved in business activities that show no sign of being hindered by the stability factor.  These interesting aspects paved the way for this thesis’ purpose “to examine and understand how Thailand's female entrepreneurs engage in international business activities.” Through examining the internationalization process from an aspect of both personal traits and network connections, findings have been presented regarding how the Thai female entrepreneur uses these components to initiate international business activities for her small- and medium-sized enterprise. These findings have enriched the understanding of how females approach and experience an internationalization process. To ensure a broader comprehension of the subject, this research has followed a qualitative research method combined with an abductive approach which this thesis has benefitted from as there is a lack of research on the subject. The theoretical framework starts with presenting the phenomena entrepreneurship, and then more in-depth explains concepts of female- and international entrepreneurship, introducing concepts like internationalization and psychic distance. Finally, the theoretical framework is concluded with a conceptual framework model explaining how all concepts are connected. Before presenting the empirical findings of the research, the methodology chapter explains how the researchers went about this study, how all the data was collected and under which circumstances. In order to tie the empirical findings with the theoretical framework, an analysis was made which presents this thesis’ findings in a theoretical manner before everything is tied together in a conclusion. The findings conclude that there is a significant bond between personal traits, networks, and firm internationalization and furthermore, this thesis suggests that Thai female entrepreneurs are fearless and therefore, encounter few of the barriers that other female entrepreneurs do. Finally, this thesis is concluded with theoretical and practical implications as well as suggestions for future research within the area.  “It is obvious that they are notafraid of what this might do.”