Orientador: Sergio Santos Muhlen / Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Engenharia Eletrica / Made available in DSpace on 2018-07-19T23:54:32Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Silva_RafaelAntonioGuidoPeregrinoda_M.pdf: 14878690 bytes, checksum: 936c46501f3d22ef33e522876cf60a65 (MD5) Previous issue date: 1994 / Resumo: A medida de tecido adiposo subcutâneo é importante em muitas aplicações em nutrologia médica e para quantificar a composição corporal. Este trabalho descreve os circuitos eletrônicos e as bases acústicas necessárias à medida da espessura de gordura utilizando ondas de ultra-som em modo-A. Sistema desenvolvido: a) Emissor: gera pulsos senoidais sincronizados, com uma portadora de freqüência de 5 MHz modulada a 1 MHz, fornecendo-os ao transdutor a uma elevada potência; b) Receptor: amplifica o sinal de eco com controle automático de ganho (CAG), retificando-o, demodulando-o e gerando um nível de tensão exponencial controlado para realimentar o ganho do amplificador de entrada. Os ecos das duas primeiras interfaces geram a base de tempo para a medida da espessura; controlador: um microcontrolador Motorola MC68HC11 foi utilizado. Ele gerencia todo o processo de medição, ativando o emissor e contando o tempo de chegada dos ecos adjacentes, apresentando os valores de espessura em milímetros em um LCD; d) Transdutor e acoplador: um transdutor não focalizado ('vazio¿ = 6 mm; f IND. 0 = 5 MHz), dentro de um acoplador cheio com água, opera nos modos de transmissão e recepção. O acoplador promove o casamento de impedância mecânica entre o transdutor e a pele, e permite que as medidas sejam efetuadas na zona de Fraunhofer. Ele também permite estimar o deslocamento de gordura devido à compressão do acoplador na pele ... Observação: O resumo, na íntegra, poderá ser visualizado no texto completo da tese digital / Abstract: Not informed. / Mestrado / Mestre em Engenharia Elétrica

Vários estudos animais in-vivo e estudos clínicos prospectivos, com grupo controle e duplamente cego mostraram que o ultra-som de baixa intensidade é capaz de acelerar a consolidação de fraturas recentes. A taxa de sucesso é alta no tratamento de fraturas com retardo de consolidação ou não-união (pseudoartrose). O efeito desta tecnologia não-invasiva no tratamento de fraturas da face é desconhecido. O objetivo desta dissertação foi investigar o efeito do ultra-som de baixa intensidade no reparo ósseo da osteotomia de mandíbula. A osteotomia foi realizada no lado esquerdo da mandíbula de coelho e foi fixada com miniplacas de titânio. Foram estabelecidos três grupos experimentais com oito coelhos machos brancos em cada grupo para serem submetidos aquele procedimento cirúrgico. Em cada grupo a osteotomia de quatro animais foi tratada por ultra-som durante 20 minutos/dia. Os outros quatro animais não foram tratados por ultra-som. Os grupos foram diferenciados pelo dia de sacrifício dos animais. Os animais foram sacrificados no 16°, 31° e 46° dias após a cirurgia, respectivamente, para a análise histológica do reparo ósseo nas osteotomias. / Numerous in vivo animal and prospective double blind placebo clinical studies have shown that low intensity pulsed ultrasound is capable of accelerating the healing of fresh fractures. The rate of success is high in the treatment of delayed healing and nonunion. The effect of this noninvasive technology in the treatment of face fractures is unknown. The aim of this dissertation was to investigate the effect of the low intensity pulsed ultrasound in the bone repair of mandible osteotomie. The osteotomie was carried out in the left side of a rabbit mandible which was fixed by titanium miniplate osteosynthese. Eight white male rabbits were randomly assigned to each of three experimental groups to undergo that cirurgical procedure. In each group the osteotomie of four animais was treated by ultrasound 20 minutes/day. The other four animals didn\'t undergo the ultrasound treatment. The groups were distinguished by the day that the animals were sacrificed. Animals were killed after 16, 31 and 46 days of the surgery, respectively, for histologic analysis of the bone repair in the osteotomies.

Jag har för denna uppsats gjort en kvalitativ studie där jag intervjuat tre elever på en gymnasieskola som går i ett introduktionsprogram då jag vill ta reda på deras upplevelser av att känna sig inkluderad/exkluderad på skolan. Tidigare forskning från Torbjørnsen Hilt (2017) har visat att elever känt sig annorlunda än sin omgivning på grund av språkliga brister vilket kan leda till upplevelsen att vara ur fas. Denna undersökning handlar alltså om hur elever känner sig i sin omgivning, ur ett fenomenologiskt perspektiv. Under intervjuerna tar jag reda på vilka situationer som eleverna befinner sig i när de känner sig i eller ur fas och om det finns något som kan förbättras för att de eventuellt kan uppleva att inkludering sker till en större grad. Analysen av intervjuerna har skett genom tematisk analys där jag funnit teman i elevernas yttranden som jag sedan baserat mitt resultat på. Resultatet visar att eleverna ofta känner sig ur fas med sin omgivning när det kommer till deras språkliga kunskaper/brister, samt när de upplever att lärare inte hjälper dem att förstå. Det skapar frustration för eleverna när de inte kan kommunicera ordentligt med sin omgivning och att då inte få det stöd som önskas får negativa konsekvenser. Skolan som eleverna går på behöver jobba för att få in fler modersmålslärare och studiehandledare som kan hjälpa eleverna på vägen med sitt språkutvecklande. På så vis kan eleverna få komma framåt i sin kunskapsutveckling och få känna sig säkrare kring språket när de väl kommer in på ett nationellt program.

Bakgrund: Skollagen (2010:800, kap 20, 4§) uttrycker att elever med svenska som andraspråk ska ges möjlighet att utveckla en språklig kompetens inom svenska språket vilket följas av förmågor inom både läsandets och skrivandets konst. Lärarens uppdrag är att ge eleven verktygen till att skapa och utveckla dessa kompetenser som behövs för att eleven ska kunna delta i det demokratiska samhället. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och belysa SVA lärares resonemang i anknytning till den lättlästa vuxenlitteratur, samt lyfta upp olika faktorer som påverkar elevens läsande och hur lättlästa böcker kan inverka på elevens läslust. Metod: Studien tillämpas en kvalitativ analysmetod genom sex intervjuer med SVA lärare från SFI upp till slutet av SVA grund. Intervjuerna görs både via digitalt Zoom och intervjuer på plats. Studien sammankopplas med Krashens Input hypotes och Furhammars teori om de fyra tillvägagångssätten. Resultat: Studiens resultat är att läsarna är samstämmiga om den lättlästa litteraturens kriterier och hur den påverkar elevens läslust och läsande. Däremot är lärarna oense om synen på litteraturen och uttrycker sig både positivt och negativt om den. Det visar sig att lärarna är eniga om att det ska användas en gemensam bok i undervisningen för att underlätta diskussioner och frågeställningar på litteraturen. Dessutom tas det upp olika strategier i intervjuerna som kan ha en inverkan på elevens förståelse av litteraturen.

Föreliggande studie undersöker innehållet i ämnet svenska som andraspråk med fokus på vilken skönlitteratur som används i undervisningen och hur lärare motiverar sina val. Studien tar avstamp i Hellbergs (2012) ämneskonceptioner om svenska; svenska som färdighetsämne, svenska som personlig utveckling, svenska som kritisk litteracitet och svenska som litteraturtradition. Data har samlats in genom intervjuer och enkät.  Resultatet visar att det är stor spridning på de skönlitterära verken, från ungdomslitteratur och dystopier till biografier, relationsromaner, manga och klassiker. Undervisande lärare motiverar sitt val av litteratur i undervisningen på ett flertal grunder. Exempel på framträdande motiveringar är skönlitteratur som underlag för diskussion och analys. Vidare är det stort fokus på att införliva ett kulturarv på ett eller annat sätt både gällande litteraturhistoriska verk, så kallat klassiker, och svenska verk som eleverna bör känna till. Ytterligare motiveringar handlar om att skapa läslust och skapa igenkänning. Ur materialet framträder mer eller mindre spår av alla ämneskonceptioner. Svenska som färdighet är ämneskonceptionen som framträder i minst utsträckning och det är med relativt stor marginal i förhållande till de andra tre ämneskonceptionerna; svenska som personlig utveckling, svenska som kritisk litteracitet och svenska som litteraturtradition, som framträder desto mer och med jämn spridning.

Föreliggande uppsats redovisar en kvalitativ studie med syftet att undersöka vad lärare i svenska som andraspråk inom två av gymnasieskolans yrkesförberedande program grundar sina val av litteratur på, samt vad syftet med litteraturläsningen är. Undersökningen består av semistrukturerade intervjuer med sex lärare i svenska som andraspråk, verksamma inom gymnasieskolans yrkesförberedande program, mer specifikt vård- och omsorgsprogrammet samt handels- och administrationsprogrammet. Efter transkription av det inspelade materialet har det analyserats med hjälp av grundad teori. Resultatet visar att syftet med litteraturläsningen är tätt sammankopplat med valet av litteratur. Gällande skönlitteratur urskiljer analysen fyra kategorier som påverkar lärarna i sina val: anknytning och läslust, yrkesinriktning, kanon och bildningsideal samt yttre faktorer. Undersökningen visar också att syftet med och valet av sakprosa ofta kopplas till färdighetsträning och utvecklande av skrivande.

No description available.

SAMMANFATTNINGDenna uppsats handlar om undervisningen i en mångkulturell och mångspråkig klass i den svenska gymnasieskolan. De didaktiska val som gjorts i undervisningen under ett par månader under höstterminen 2005 redogörs för och motiveras. De didaktiska valen analyseras mot bakgrund av ett kunskapsbegrepp inspirerat av kognitionsforskning. Vidare belyses valen från sociolingvistisk synpunkt och slutligen också ur en andraspråklig synvinkel.Syftet är att belysa de konsekvenser det mångspråkiga och mångkulturella samhället har för skolans praktik och då specifikt för svenskdidaktiken.Resultatet av undersökningen och analysen är att undervisningen påverkas av de mångspråkiga och mångkulturella särdragen. Dock kan stora delar av de didaktiska val som fungerar i denna grupp också tänkas kunna fungera i en traditionell modersmålssvensk undervisning. Däremot är det inte lika självklart att man kan vända på det och tro att den traditionellt modersmålssvenska didaktiken fungerar lika bra i en etniskt blandad grupp.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka likheter och skillnader mellan undervisningsämnena svenska och svenska som andraspråk. Jag frågar mig vilka huvuddrag som kan urskiljas i synen på svenskämnet samt i den pågående diskussionen kring svenska som andraspråk. Jag vill också veta vilka centrala likheter och skillnader som finns i Skolverkets ämnesbeskrivningar för svenska och svenska som andraspråk. Vidare undrar jag hur lärare som undervisar eller har undervisat i både svenska och svenska som andraspråk i grundskolans senare år, på gymnasiet eller komvux ser på sina respektive ämnen i sin helhet. Slutligen frågar jag mig om det finns fog att tala om två olika svenskämnen. För att kunna besvara mina två första frågeställningar har jag dels läst litteratur om svenskämnets uppdelning och inlägg i den aktuella diskussionen kring svenska som andraspråk, dels Skolverkets ämnesbeskrivningar av ämnena. För att besvara min tredje frågeställning har jag genomfört fyra intervjuer med lärare om deras syn på svenska och svenska som andraspråk. För att ta reda på om det finns fog att tala om två olika svenskämnen har jag bedrivit litteraturstudier, läst ämnesbeskrivningar samt genomfört intervjuer. Enligt Malmgren kan svenskämnet delas upp i färdigheter, litteraturhistoria och erfarenhetspedagogik medan Svedner talar om sju ambitioner. Den pågående diskussionen kring svenska som andraspråk är mångfasetterad och rymmer diametralt olika ståndpunkter. I forskning kring andraspråksutveckling görs en åtskillnad mellan språklig bas och utbyggnad. I Skolverkets ämnesbeskrivningar av svenska och svenska som andraspråk står språkutvecklingen i tal och skrift i centrum. Därutöver ska andraspråkselever reflektera kring sin tvåspråkighet medan modersmålselever ska komma i kontakt med nordiska språk. Intervjupersonernas syn på sina undervisningsämnen i sin helhet var mångfasetterad. I både svenska och svenska som andraspråk utgjorde färdighetsträning och litteraturläsning en integrerad del av en erfarenhetspedagogisk undervisning. Slutsatsen i min undersökning är att det finns fler likheter än skillnader mellan ämnena svenska och svenska som andraspråk. Skillnaderna är emellertid så avgörande att man med fog kan tala om två svenskämnen.

No description available.