Orientador: Eduardo Tavares Costa / Tese (doutorado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Engenharia Eletrica e de Computação / Made available in DSpace on 2018-08-03T23:50:43Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dantas_RicardoGrossi_D.pdf: 17014652 bytes, checksum: 9f49d3669f0a724898b31ddbf51e81c0 (MD5) Previous issue date: 2004 / Resumo: A utilização de ultra-som na área médica tem um espectro bastante amplo e, especificamente no que concerne a imagens, vem se tomando referência em alguns exames clínicos. A ultra-sonografia de modo-B é umas das modalidades mais difundidas, fornecendo imagens anatômicas bidimensionais correspondentes a cortes tomo gráficos do tecido em questão. Apesar de todo o avanço tecnológico que vem sendo realizado nas últimas décadas, as imagens de modo-B ainda apresentam baixa qualidade, se comparadas com imagens de ressonância magnética ou tomografia computadorizada por raios-X. Um dos principais problemas é a ocorrência de speckle, um artefato que cria um padrão granuloso na imagem, falseando as estruturas nela contidas e ocasionando grande subjetividade ao diagnóstico médico. O speckle dá-se em função de interferências destrutivas entre, pelo menos, duas reflexões acústicas que se sobrepõem, sendo um fenômeno comum a sistemas que utilizam fontes coerentes, como ultra-som, laser e radar . O objetivo deste projeto foi o desenvolvimento de métodos matemáticos que levassem à redução de speckle e a conseqüente melhora da qualidade das imagens ultra-sônicas de modo-B. Desta forma, buscou-se contribuir para um menor grau de subjetividade (e maior determinismo) no diagnóstico médico por ultra-som, além de contribuir para a eficácia de métodos automáticos de análise das imagens que porventura possam ser utilizados. Além da motivação principal, procurou-se estender o objetivo a contribuições paralelas em vários outros aspectos relacionados a imagens ultra-sônicas de modo-B. Foi desenvolvido um método inédito de redução de speckle, denominado Diversidade de Fase (ou Split Phase Processing - SPP), além de propor e implementar inovações no método denominado ZAP (Zero Adjustment Processing). Entre as contribuições paralelas, foi desenvolvida a técnica de detecção de speckle usando morfologia matemática, além da introdução dos conceitos de espalhadores efetivos e imagem livre de speckle, usada como padrão de referência nas simulações empregadas. Os métodos desenvolvidos foram aplicados a imagens simuladas, bem como a imagens obtidas de equipamentos ultra-sônicos comerciais em situações clínicas reais. Os resultados foram avaliados qualitativamente, através de inspeção visual, bem como de forma quantitativa, através de análise estatística da melhoria do contraste e da relação sinal-ruído, além da capacidade de detecção de estruturas nas imagens. Foram utilizadas várias imagens de teste e, de forma geral, atingiram-se níveis de redução de speckle de 50 a 90 % com imagens clínicas reais, dependendo do parâmetro de qualidade utilizado / Abstract: Medical ultrasound imaging has been widely used and has become a reference standard in some clinical examinations. B-mode ultrasound imaging is one of its most popular modalities, providing anatomical bidimensional images, corresponding to tomographic slices of the tissue under investigation. Despite ali technological advances that have been achieved during the past decades, B-mode images still present low quality, in comparison to magnetic resonance or X-ray computerized tomography images. One of the chief problems is the occurrence of speckle, an artefact that introduces a worm-like pattem that pervades the image, corrupting real structures and substantially compromising medical diagnosis. Speckle results from destructive interference between retuming echoes, being characteristic of systems that use coherent sources, such as ultrasound, laser and radar. The objective of this thesis was the development of mathematical methods aiming at speckle reduction and the consequent quality improvement of B-mode ultrasound images. We focused on the reduction of the subjectivity in ultrasound medical diagnosis and also on the contribution to the improvement of automatic methods for image analysis. Beyond the scope of the main motivation, it was also looked for contributions in several other features conceming B-mode ultrasound imaging. Two different approaches towards speckle reduction were introduced: the first is an original one, which was called Phase Diversity or Split Phase Processing (SPP), whilst the second includes innovations in the method known as Zero Adjustment Processing (ZAP). Amongst the side-contributions, it was also included the development of a speckle detection method using mathematical morphology techniques, as well as the introduction of the effective scattering and speckle-free concepts, the later used as a golden standard in ultrasound image simulations. The developed methods have been applied to simulated and real images acquired from commercial ultrasound equipments in clinical situations. The results have been evaluated qualitatively, through visual inspection, and quantitatively, through statistical analysis ofthe signal and contrast to noise ratio improvements, as well as the structure detection capabilities in the images. Several test images were used and, in average, it was possible to reach speckle reduction levels between 50 and 90 % with real clinical images, depending on the used quality assurance parameter / Doutorado / Doutor em Engenharia Elétrica

Genom att undersöka DLS-ordförståelsetest i skolår 9 är syftet med denna uppsats att se om elevernas resultat uppnår det förväntade staninevärdet för årskursen. DLS-ordförståelsetest används för att screena elever och se hur klassen/gruppen ligger till. Detta görs för att synliggöra om eleverna kan visa att de känner till synonymer till ord och begrepp som testet tar upp. I min undersökning använder jag detta test, där ord och begrepp som de möter i ordförståelsetestet är hämtade från flera av skolans ämnen. Jag vill också undersöka om skillnader kan ses mellan elever med svenska som modersmål och elever med svenska som andraspråk, samt om kön har någon betydelse. Min förhoppning var att alla elever som deltar i undersökningen uppnår förväntade resultat och kan visa en god ordförståelse. Om de mot min förmodan inte gör detta, kan det möjligtvis bero på att de talar ett annat språk hemma? Att de har vårdnadshavare som ej har utbildning, och inte har ett akademiskt språk? Att tala flera språk kan vara utmanande, och ordförståelsen kan brista hör vi i debatter – men är det verkligen så? Har eleverna i studien vårdnadshavare som har studerat och vidareutbildat sig efter gymnasiet, kan det då vara så att dessa elever möter ett mer akademiskt språk? Min hypotes är att det kan tänkas vara så.   Jag har i denna studie samlat in material från tre parallellklasser i årskurs 9 samt skickat hem enkät till vårdnadshavare där de dels godkände elevens medverkande i studien, och dels frågor till vårdnadshavaren om dennes utbildningsbakgrund. Det visade sig att majoriteten av eleverna uppnår förväntade resultat för årskursen. Undersökningen visar att en viss skillnad kan ses gällande pojkar och flickor, däremot mellan elever med svenska som andraspråk och elever med svenska som modersmål kan denna skillnad inte ses i samma utsträckning.

Arbetets syfte är att undersöka hur olika lärare arbetar kring svenska som andraspråks undervisningen och integrationen av de elever som läser svenska som andraspråk. Arbetet är relevant då det på de flesta skolor finns elever i behov av att läsa svenska som andraspråk. Undersökningen gjordes med intervjuer som vald metod. Analysen av de svar som lärarna gav jämfördes med varandra i resultatet. Resultatet visade att samtliga lärare hade mycket lika tankar kring svenska som andraspråksundervisningen och integreringen av eleverna. Samtliga lärare sa att det är viktigt att eleverna känner att de har en klasstillhörighet. De nya eleverna placeras i en klass då de kommer till skolan, även om de till en början är mer på svenska som andraspråksundervisningen än vad de är i klassensundervisningen. Det kom även fram att visa av lärarna vill ha mer kontinuitet i sin undervisning, samt att eleverna även lär sig mycket av sina klasskamrater.

Studiens övergripande syfte är att undersöka hur elever kan växa socialt genom El Sistema. El Sistema är en orkesterinriktad musikskola med stort socialt engagemang. El Sistema har sina rötter ifrån Venezuela där det startades som ett projekt för att bryta fattigdom och kriminalitet. I Sverige är funktionen annorlunda. De vill jobba mot ett bättre samhälle samt ge barn och ungdomar djupare musikaliska kunskaper. Undersökningen har skett på El Sistema Bredäng, Stockholm. Metoden för uppsatsarbetet har inneburit intervjuer med lärare, elever och föräldrar samt observationer av lektioner för stråk och brass, blåsorkester, symfoniorkester samt uppträdanden. Genom observationerna upptäcktes två sociala områden som El Sistemas verksamhet genomsyras av, nämligen en tydlig struktur under lektionerna och en bred social samvaro på såväl som utanför lektionerna. Detta åtföljs dessutom av en glädje som blir en direkt positiv effekt av såväl musikalisk som social utveckling. Jag har valt att inte undersöka den musikaliska utvecklingen, men i min studie framgår att den sociala utvecklingen är en förutsättning för den musikaliska utvecklingen, och därför blir det svåra att skilja dem åt. Slutsatsen är att barn växer socialt genom att lära sig arbeta strukturellt och disciplinärt samt genom att förhålla sig till en grupp. Detta visar att musiklärare borde vara medvetna om barnens sociala utveckling och att den är viktig för den musikaliska processen.

Utvecklingsarbetets syfte har varit att pröva arbetssättet värdeskapande lärande under ett kursmoment/lektionsserie i ämnet juridik på gymnasiet och utvärdera vilka effekter det för med sig för eleverna. Studien är den första i sitt slag. En kvalitativ metod med fenomenologisk forskningsansats har använts. Att testa värdeskapande lärande som arbetssätt får anses ha stöd i styrdokument, forskning samt beprövad erfarenhet. Huvuddelen av materialet kommer från Martin Lackéus vars teori värdeskapande lärande som pedagogik detta utvecklingsarbete tar avstamp ifrån. Resultatet visar att värdeskapande lärande uppskattas av de flesta respondenterna, ökar elevinflytandet, höjer studiemotivationen och har positiva effekter för elevernas studier vilket ligger i linje med tidigare forskningsresultat. Min tes och förhoppning inför arbetet var att värdeskapande lärande kan vara det som behövs för att tända gnistan hos eleverna, att de ställer sig positivt inställda till värdeskapande lärande samt att det är ett arbetssätt som jag i min framtida lärargärning kan använda mig av och utveckla. Min tes är genom detta utvecklingsarbete styrkt. Enligt mig är värdeskapande lärande ett fantastiskt, men underutnyttjat, arbetssätt. Med beaktande av forskningsresultatet uppmanas därför andra lärare att testa värdeskapande lärande som pedagogik. Juridik som gymnasieämne kan vara annat än tråkigt och svårt, det kan vara roligt och lätt om man som lärare bland annat lär sig konsten att integrera värdeskapande lärande i undervisningen.

This study investigates how grammar is represented in four textbooks for Swedish 2 in upper secondary school. The research questions to be answered are “To what extent is grammar represented in the textbooks for Swedish 2” and “What conceptions of grammar are reflected in the textbooks for Swedish 2?”. Conceptions are operationalised with the ideas of grammar as product and process. The study has a mixed method approach, which means that the study uses both a quantitative and a qualitative method. The results show that the representation of grammar is varied in the four textbooks. Two of the texbooks include grammatical content in more than a third of the analyzed pages. Moreover, the results show that all of the textbooks reflect a high amount of grammar as product. Grammar as process is included to a high degree in three out of four textbooks as they continually incorporate grammar in other subjects.

Flertalet studier pekar på positiva effekterna med att använda historia i matematikundervisningen och just matematikens historia finns med som centralt innehåll i läroplanerna Lgy70, Lpf94 och Lgy11. Rapporter visar lärobokens centrala plats i undervisningens innehåll och given läroböckers plats i den svenska skolan är syftet med denna kvalitativa läromedelsanalys att se när och hur matematikens långa historia framträder i läroböckerna. Resultatet av studien visar att historia återfinns i majoriteten av kapitlen, men enbart som allmänbildning och utan att använda historien på ett fruktbart sätt som flertalet studier har visat är möjligt.

Studien syftar till att undersöka hur lärares inställning till och användning av språkutvecklande arbetssätt i svenska, matematik och SO är och ser ut i flerspråkiga klassrum. Studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv med ett huvudsakligt fokus på den proximala utvecklingszonen samt stöttning. Materialinsamlingen har skett genom metodtriangulering där kvalitativa klassrumsobservationer tillsammans med kvalitativa lärarintervjuer har bidragit till studiens data. Den analysmetod som har använts är tematisk analys. Resultatet från studien visar att lärarna har ett positivt förhållningssätt till språkutvecklande arbetssätt samt att de använder flera språkutvecklande strategier i undervisningen, exempelvis tillämpas modersmål och flerspråkighet som resurs, bildstöd samt reda ut ord och begrepp. I resultatet framkommer det även att lärarna i studien använder språkutvecklande arbetssätt i varierande utsträckning både mellan de två lärarna och mellan de olika ämnena. Slutligen visar studien vikten av lärarens stöttning vid elevernas lärande.

Abstrakt  Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka elevers och lärares uppfattning av det formativa arbetssättet kamratbedömning. Som blivande språklärare i tyska genomförde jag en kamratbedömningsaktivitet i min årskurs 9 efter avslutat arbete i skriftlig produktion. Resultaten från elevenkäten jämfördes med intervjusvar från språklärare som i sin skolvardag använder eller nyligen har använt metoden för att aktivera eleven i undervisningen. Bedömning som lärande diskuteras utifrån Jessika Berggrens tankar kring ökad transparens i undervisningen genom att aktivera elevens kritiska tänkande och metakognitiva förmågor  i lärprocessen.  Studien ger praktiska förslag på hur lärare kan börja med att implementera arbetssättet i sin undervisning och redogör för aktuella och beprövade metoder inom kamratbedömningsaktiviteter. Resultaten visar på att arbetssättet innebär såväl möjligheter som begränsningar för undervisningen i tyska som moderna språk. Kamratkulturen spelar stor roll och både elever och lärare vittnar om att det måste vara ett tryggt och tillåtande klimat för att positiva effekter ska kunna skönjas. Engagemang och tidsåtgång blir viktiga faktorer för läraren att ta hänsyn till när kamratbedömning skall implementeras i undervisningen.    Nyckelord: bedömning som lärande, formativ bedömning, kamratbedömning, tyska som modernt språk, undervisning

Följande studie handlar om lärares förhållningssätt till användandet av flerspråkighet i undervisningen samt transspråkande arbetssätt. Syftet med studien är att undersöka vad klasslärare och SvA-lärare i årskurs F–3 samt 4–6 har för inställning till användandet av flerspråkighet i undervisningen för andraspråkselever inom ämnet svenska. Vidare undersöks det i studien om lärare anser att användandet av elevers språkliga resurser är ett fungerande arbetssätt i flerspråkiga klassrum. Studiens metod och material består av intervjuer som genomförts med totalt 10 lärare. Dessa är fem klasslärare och fem SvA-lärare i årskurs F–3 samt 4–6. Datamaterialet har analyserats utifrån en fenomenografisk analysmetod som syftar till att ta reda på hur människor uppfattar olika fenomen i omvärlden. Datan har kategoriserats utifrån studiens två forskningsfrågor och utifrån forskningsfrågorna har vi skapat två huvudkategorier och totalt sex underkategorier. Resultatet visar att användandet av elevers modersmål som resurs i undervisningen används i olika utsträckning. Arbetssättet transspråkande används vid enstaka tillfällen i undervisningen. Lärarnas attityder till användandet av flerspråkighet i undervisningen speglar ett positivt synsätt.  Deras synsätt visade både möjligheter och svårigheter med att använda andraspråkselevers modersmål som resurs i undervisningen.