Denna studie behandlar betydelsen av att kunna det svenska språket vid arbete med matematiska textuppgifter. Studien inriktar sig på grundskolans årskurs två som genomför matematiska textuppgifter på ett matematiktest samt genom intervjuer. Syftet med arbetet är att utifrån en kvalitativ studie jämföra olika elevgruppers förståelse av det matematiska språket och begrepp som används i matematiska textuppgifter på lågstadiet. Eleverna är nämligen indelade i grupperna elever med svenska som förstaspråk samt elever med svenska som andraspråk. Forskningsfrågorna som studien svarar på är hur elevers språkkunskaper kan påverka deras möjligheter att förstå språket i matematiska textuppgifter samt hur de olika gruppernas förståelse för det matematiska språket och dess begrepp som används i den kvalitativa studien skiljer sig. Dessa frågor besvaras utifrån en analys av elevernas testresultat och elevernas svar under intervjuerna kring de matematiska textuppgifterna. I studien går det att konstatera att elever med svenska som förstaspråk har enklare att lösa matematiska textuppgifter än elever med svenska som andraspråk. Däremot hade mer precis statistik redovisats om studien hade genomförts i ett större omfång med lika många från varje testgrupp. Anledningen till varför slutsatsen kan dras trots att antalet deltagande elever med svenska som andraspråk var betydligt mindre än elever med svenska som förstaspråk är för att analysen av test och analys av intervjuer skilde sig åt. Eleverna med svenska som förstaspråks svar var mer utförliga och löste oftare frågorna korrekt genom att göra beräkning och skriva svar, vilket eleverna med svenska som andraspråk gjorde mer sällan. Däremot tänkte vi att det skulle vare en större skillnad mellan grupperna än vad det visade sig, med tanke på det svåra språk som fanns i de matematiska textuppgifterna som var tagna från nationella proven i årskurs tre och kartläggningsmaterial. En del frågor visade sig nämligen ge liknande svar från båda grupper, vilket innebar att språket även var för svårt för elever med svenska som förstaspråk.

SammanfattningSyftet med mitt examensarbete var att undersöka vad föräldrar tycker är viktigast i förskolan. Jag har också undersökt om det finns skillnader i föräldrars värderingar av vad som är viktigast i förskolan, beroende på faktorer som barnets ålder, eventuell inriktning på förskolan, förälderns utbildning och förskolans organisationsform. Jag undersöker dessutom om föräldrarnas värderingar är samstämmiga med den reviderade läroplanens fokus på lärande, ämneskunskaper och språkutveckling.För att samla in empiri använde jag mig av enkäter vilka 72 föräldrar svarade på. Föräldrar från kommunala och fristående förskolor, förskolor med och utan pedagogisk inriktning har deltagit i undersökningen. I analysen av resultatet har jag tagit hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och, för undersökningen, centrala begrepp som ”barn som projekt” och ”barn som varande”.Resultatet visar att föräldrar anser att trygghet och omsorg är det viktigaste i förskolan. Lärandebegreppet har blivit mer accepterat i förskolan men föräldrar lägger inte samma fokus på det som läroplanen gör. När barnen är yngre tycker föräldrarna att trygghet och omsorg är det viktigaste och i takt med att barnen blir äldre blir skolförberedande allt viktigare. Det finns skillnader både mellan olika förskoleinriktningar och organisationsformer. En slutsats som kan dras är att föräldrar i fristående förskolor generellt värderar de faktorer jag valt att undersöka, högre än föräldrar från kommunala förskolor. Tidigare forskning visar att de föräldrar som vill vara mer aktiva i förskolan väljer fristående förskolor framför kommunala.Samtidigt finns det vissa aspekter av materialet som problematiserar resultatet, en av aspekterna är hur enkätfrågorna är formulerade och en annan aspekt är att eftersom materialet inte är statistiskt säkerställt, går det heller inte att dra generella slutsatser utan resultatet visar endast de deltagande föräldrarnas åsikter. Denna problematisering visade sig också bli en del av studien.Nyckelord: Barn som projekt, barn som varande, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och föräldrars perspektiv.

Mitt arbete syftar till att finna exempel på hur tyskan används som arbetsspråk inom svenskttekniskt yrkesutövande begränsat till det maskintekniska området inom och utom Sverige.Härigenom söker jag för min språkundervisning sätt att konkretisera behovet av flerspråkighetinför det kommande förvärvslivet för att motivera elever att välja att studera fler språk. För att fåsvar på frågeställningarna jag ställt har kvalitativa intervjuer med svenska tekniska företag ochderas medarbetare gjorts. Utifrån undersökningen har jag försökt finna vilka språkliga färdighetersom behövts och när tyskan är fördelaktigare än engelskan som arbetsspråk. Ur studien framkomatt skoltyskan inte räckte som arbetsspråk. Vidare fann jag exempel på att användningen av tyskai yrkessammanhang omedvetet främjar tillämpning av kulturell och social kompetens vidmänskligt mellanhavande. / My intention with the study was to find examples of how school taught German is applied in the Swedish technological work environment within the field of mechanical engineering within and outside the Swedish boarders. By this I tried to find ways to concretize for my future pupils the need of multilingual knowledge in the life of gainful employment in order to make them understand the importance of it and thereby motivate them to study more then one foreign language during their school years. To be able to find any answers to my questions, interviews with Swedish companies in the technological branch were done. With the interviews as a starting point I have tried to find out which linguistic skills are needed in the use of German and when German is more advantageous than English in the working environment. Further, I found example that showed the use of German in working environment in professional context unconsciously promotes application of cultural and social competence by human interaction.

The purpose of the study is to find out how teachers relate to music and rhythm in preschool and its importance for children's development and learning. We want to see how three pre-school teachers describe the importance of music in preschool in a group interview and individual interview. The teachers think that the most important thing with music and rhythmic is the joy that it provides, both for the children and for the adults. Music can be used both as a form of learning something else, or as a learning experience in itself.

Denna studie ämnar undersöka hur matematikhistoria används för att påverka matematikundervisning. Särskilt hur matematikhistoria tillämpas i matematiska läromedel och vilken funktion matematikhistorien har. Målet med studien är att bidra med kunskap om hur olika resurser för lärare hanterar användandet av matematikhistoria. Mer specifikt läromedel i kursen Matematik 3c. Modern forskning visar även att historia kan ha en generellt positiv effekt på elevers inlärning och inställning till matematik. Studiens frågeställning är därför tvådelad: hur tillämpas matematikens historia i dagens läromedel och vilka funktioner har de tillämpningarna för inlärningen av matematik. Det empiriska materialet består av tre läromedel som analyseras och jämförs för att finna likheter som möjligen kan generaliseras. I studien används en deduktiv innehållsanalys baserad på ett ramverk utformat för att analysera funktionen och tillämpningen av användandet av historia i matematikundervisningen. Studiens resultat påvisar att i de tre matematikläromedel som studerats har både en bristande variation och frekvens av användning av matematikens historia. Användandet av matematikhistoria är uteslutande kortfattat och ytlig, generellt ämnat för att eleven ska lära sig om matematikens utveckling, följt av att historia som ett medel för att underlätta och utmana inlärning. Totalt sett bidrar dessa läromedel till begränsad möjlighet för lärare att använda historia i sin undervisning för att utveckla elevernas förståelse för uppkomsten av matematiska begrepp och därigenom elevernas lärande.

Syftet med uppsatsen är att diskutera vilka funktioner dagboksberättandet i essäfilm skulle kunna fylla samt på vilket sätt dessa filmer reflekterar sin samtid. I uppsatsen kommer jag diskutera och identifiera olika funktioner med hjälp av relevant och teoretisk litteratur samt genom enstaka filmexempel. Om ny teknologi och tillgänglighet har öppnat upp gränserna för det privata och offentliga, kan essäfilmer, som för in det personliga och privata i det dokumentära, ses som ett uttryck för dessa uppluckrade gränsdragningar. Den digitala utvecklingen, vår samtid samt essäfilmens specifika möjligheter är områden som den här texten huvudsakligen berör.

Utvecklingen inom IT har traditionellt varit snabb, så har det även varit när fenomenet molnbaserade tjänster växt fram. De molnbaserade IT-tjänsterna har under kort tid gått från att det har spekulerats om deras användning till att nu vara på allas läppar och något som börjar införas i många verksamheter. Tjänsteleverantörer vill vara snabba in på marknaden och sälja molnbaserade lösningar samtidigt som verksamheter är intresserade av att få ta del av dessa lösningar. En skillnad med de molnbaserade IT-tjänsterna är att de baserar sig på en helt ny distributionsmodell för IT. Skillnaden ligger i att det är tjänsteleverantören som ansvarar för hela IT-systemets livscykel och kunden endast betalar baserat på verkligt nyttjande av tjänsten. Samtidigt kan kapaciteten skalas baserat efter kundens aktuella behov. I samband med de nya förutsättningarna så har vi i denna uppsats haft fokus på att utreda om det krävs några nya angreppssätt vid införande av molnbaserade IT-tjänster. Studien har sin grund i de särskiljande drag de molnbaserade IT-tjänsterna har i kontrast till de traditionella IT-tjänsterna. För att uppnå studiens syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metodik som har sin fokus på ett mer tolkande perspektiv. Insamling av datamaterial till den empiriska delen av uppsatsen har vi gjort via intervjuer av personer med erfarenhet från både de traditionella och molnbaserade IT-tjänsterna. I denna uppsats finner vi nya utmaningar som inte tidigare varit aktuella i samma utsträckning vid införande av de mer traditionella IT-tjänsterna. Vi finner bland annat att det blir mindre möjligt att utföra anpassningar i de molnbaserade IT-tjänsterna, samt nya risker i samband med att garantera säkerheten för informationshantering. Till detta finner vi en rådande situation med många nyetablerade leverantörer på marknaden som alla har olika lösningar för hantering av säkerhet, servicenivåer och gränssnitt för utbyte av information mellan applikationer.  Till de kartlagda utmaningarna presenterar vi en rad nya angreppssätt som vi anser är viktiga för att hantera den förändrade bilden, samt för att ge ett adapterat fokus vid ett införande av molnbaserade IT-tjänster. Vi kommer fram till att förstudien blir mer viktig vid ett införande och har stor betydelse för valet av molnbaserad IT-tjänst. Förstudien behöver fokusera på att värdera leverantörernas tjänsteutbud, trovärdighet samt den molnbaserade IT-tjänsten som sådan. För att kunna garntera säker informationshantering blir det viktigt att klassificera verksamhetsinformation och att modellera kommunikationsvägarna för den verksamhetsinformation som hanteras av olika applikationerna.

This paper has had the ambition to answer the question does people’s perception of group difference affect their sense of societal cohesiveness? Using survey data from a Swedish 2015 study conductedby the SOM-institute this study looks at people living in Sweden’s perceptions of differentgroup identities to see which elements come at play in forming an over-all sense of societal cohesion.This study combines theories on social capital in relation to group identities to create anadvanced model to test the data in. The analysis confirmed that people’s discernment of other groups indeed affects the level of societal cohesiveness, and that respondents who felt a stronger emotional connection towards groups with another economy, education and culture were more likely to feel like a part of the Swedish society and to be more trusting of others.

Barn blir ofta den part som förbises när våld mellan närstående råder i hemmet. Fokus läggs ofta på kvinnan, den slagna, och mannen, våldsutövaren. Det är bara att betrakta lagen för att kunna se varför barn blir den osynliga aktören när det kommer till våld i hemmet. Det var först under vintern 2006 som en ny lag trädde i kraft som betraktar barn som brottsoffer i rättsfall där de utsatts för direkt våld eller har bevittnat våld av eller mot personer som står dem nära. Syftet med de nya lagändringarna är att synliggöra och uppmärksamma de barn som bevittnat våld genom att kunna erbjuda en rättslig trygghet när tryggheten i hemmet för länge sedan har slutat att existera. Syftet med studien är att se hur dessa barn som bevittnat våld framställs och gestaltas i olika dokument. Det empiriska materialet består av nationella och lokala dokument som har till syfte att informera om de nya lagändringarna, barn som bevittnat våld och hur arbetet gentemot detta bedrivs. Materialet ska analyseras utifrån diskursanalys som angreppssätt. Diskursanalys kan delas in i tre riktningar och den riktning som blir aktuell i denna studie är diskursteori. Diskursteori kan på grund av sin vida fokus tillämpas som både metod och teori och det centrala i diskursteori berör hur språket konstruerar och formar vår sociala omvärld. Således ligger studiens intresse i att se hur språket i det empiriska materialet konstruerar diskursen om barn som bevittnat våld.

Syftet med denna studie är att undersöka hur naturkunskapslärare undervisar utifrån ett andraspråksperspektiv. Genom kvalitativa metoder i form av intervjuer och observationer med fem naturkunskapslärare undersöks hur lärarna planerar och arbetar med språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Lärarnas syn på språklig utveckling inom den ämnesspecifika undervisningen redovisas samt vilket språkutvecklande material som lärarna använder sig av. Resultatet visar att naturkunskapslärarna inte använder sig av några standardiserade didaktiska modeller för språk- och kunskapsutvecklande undervisning, utan agerar på olika sätt utifrån lärarnas erfarenheter av andraspråkundervisning. Lärarna efterfrågar ämnesspecifik fortbildning inom andraspråksundervisning och digitala verktyg som gynnar andraspråksperspektivet inom naturkunskap.