Syftet med denna fenomenografiska studie var att undersöka ett antal lärares uppfattningar om vilka faktorer som påverkar nyanlända elevers utvecklande av det svenska språket. Frågeställningarna var: Vilka faktorer uttrycker lärarna påverkar de nyanlända elevernas utveckling av det svenska språket? Vilka framgångsfaktorer i svensklärandet hos nyanlända elever uttrycker lärarna? Vad uttrycker lärarna försvårar svensklärandet hos nyanlända elever? Upplever lärarna att dessa faktorer går att påverka?   Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med sju lärare från olika skolor och med olika typer av läraruppdrag. I analysen av intervjuerna kunde 11 olika beskrivningskategorier urskiljas: samhälligtstöd, hemförhållanden, social delaktighet, organisation, undervisning, modersmål, studiehandledning, skolbakgrund, svenska, attityd och ålder. Kopplingar till dessa beskrivningskategorier kan ses i litteraturgenomgången och detta behandlas i diskussionsdelen. Någon hierarkiskordning bland dessa kategorier kunde inte ses. Kategorierna går att dela upp i antingen påverkningsbara eller ej påverkningsbara men kan också ses som faktorer som ligger hos eleven själv, faktorer i skolan eller faktorer i samhället och familjen.

Barn befinner sig i olika utvecklingsstadier och mognadsnivåer under uppväxten. Att vara barn och anhörig till en sjuk förälder kan skapa oro och osäkerhet, därför är det av vikt att sjuksköterskan stödjer och informerar barnet. Barn har enligt lag rätt att få stöd och information kring sin sjuka förälder. Samtidigt har sjuksköterskan en skyldighet att fånga upp anhörigas behov. Hälsofrämjande familjesamtal hjälper sjuksköterskan att fånga upp barn och individanpassa mötet ur ett barnperspektiv. Att involvera barnet i föräldrarnas vård kan minska risken att barnet utvecklar psykosocial ohälsa. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans möte med barn som anhöriga. Studien utgörs av en litteraturöversikt som bygger på åtta artiklar. Artiklarna analyserades enligt Fribergs mall och tre teman och tio subteman bildades; Att möta barn är en utmaning, En stödjande organisation och En stödjande kommunikation. Resultatet visar på kunskapsbrist gällande barns utvecklingsstadier samt avsaknad av rutiner och riktlinjer för att synliggöra och möta barn som anhöriga. Sjuksköterskor upplever att det är en utmaning att möta tonåringar. Barn har behov av att bli involverade i sin förälders vård för att känna välbefinnande, dock kan föräldrarna hindra sina barn i tron om att skydda dem. Stöd från kollegor är en viktig del av sjuksköterskans arbete, även i form av en kunnig kollega så kallad barnrepresentant som fungerar som en resurs i arbetet med barn som anhöriga. Diskussionen innefattar bristen på kunskap, barns delaktighet, rutiner och riktlinjer samt sjuksköterskans möjlighet till reflektion.

Föreliggande studie utvärderar talsyntes som digitalt hjälpmedel i nyanlända gymnasieelevers textproduktion. Studien är uppdelad i två frågeställningar, som berör effektiviteten av talsyntes respektive användningen och upplevelsen av talsyntes. Den första frågan besvaras genom kvantitativ felanalys av elevtexter skrivna med respektive utan talsyntes. Den andra frågeställningen besvaras utifrån material som har insamlats genom fokusgruppintervju och observationer. Resultaten talar för att talsyntes kan ha stor potential i andraspråksundervisning. Den statistiska analysen påvisar att elevtexter skrivna med talsyntes innehåller en signifikant lägre felfrekvens än texter skrivna utan hjälpmedlet. Genom intervjun framgår att eleverna har en företrädelsevis positiv upplevelse av talsyntes och att den har en stöttande funktion i skrivarbetet. Resultatet av denna studie visar att talsyntes relativt enkelt kan upptas i en reell undervisningssituation och att elevernas individuella användning varierar.

Denna studie syftar till att undersöka hur tre svenska som andraspråkslärare tolkar och beskriver att det använder formativ bedömning i svenska som andraspråk. Forskningsfrågorna som ställts upp lyder: "Hur tolkas formativ bedömning i svenska som andraspråksundervisningen och vilken inställning har lärarna till arbetssättet?" och "Hur beskriver lärarna sitt arbete med formativ bedömning i svenska som andraspråk?". Vidare ska studien bidra till ökad kunskap kring hur implementering av formativ bedömning i svenska som andraspråkundervisning kan gå till. Slutsatser som kunnat dras är att formativ bedömning ur ett svenska som andraspråksperspektiv är ett relativt glest beforskat område. Däremot finns en hel del forskning av formativ bedömning som generellt begrepp och andraspråksundervisning separat av tillgå vilket legat som grund för denna studie. Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer vilket är en rekommenderad metod att använda när målet är att få en bild av människors individuella tankar och erfarenheter. Med hjälp av transkribering och en tematisk analysmetod har resultatet framställts med utdrag från respektive respondenters intervjuer Resultatet visar att respondenterna i denna studie ställer sig positiva till användning av formativ bedömning och att de ser ett behov av att tydliggöra mål och kriterier för andraspråkselever. Vidare visar resultatet att respondenterna anser sig undervisa enligt ett formativt arbetssätt men att de alla gånger inte följer strategierna som finns för arbetssättet till punkt och pricka. Kamratbedömning lyfts av samtliga som ett effektiva sätt att arbeta formativt med elever för att dels utveckla självreglerat lärande, dels för att spara tid vid rättning. Vidare poängterar samtliga respondenter att bedömningen i svenska som andraspråk är lika komplex som i andra ämnen men att det är skillnad i vad man behöver fokusera på i SVA. Respondenterna önskar därför att kartläggning av elevernas kunskaper blir mer organiserat på skolorna de arbetar på.

Skönlitteratur ska inkluderas i alla SVA-kurser (1, 2, 3) på gymnasiet enligt Gy11. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken roll SVA-lärarstudenter tycker att skönlitteraturen bör ha i SVA-undervisningen. Uppsatsen ämnar svara på vilken funktion studenterna tycker att skönlitteraturen fyller i SVA-undervisningen, hur de ser på skönlitteraturens plats i styrdokumenten och även hur SVA-lärarutbildningen har förberett dem för framtida skönlitterär undervisning i SVA. Metoden för studien är kvalitativ intervju, dels genom fokusgruppintervju och dels genom uppföljande individuella intervjuer. Informanterna är sex SVA-lärarstudenter på ämneslärarprogrammet på Uppsala universitet. Resultatet visade att informanterna menar att skönlitteratur kan bidra till språkutveckling, identitetsskapande och omvärldskunskap och därav bör ha en given plats i SVA-undervisningen. Däremot upplever informanterna sig mindre väl förberedda inför att undervisa om skönlitteratur i SVA, då deras egen SVA-lärarutbildningen innehåller för lite skönlitteraturundervisning och för liten praktisk anknytning.

Svenska som andraspråk har funnits som eget ämne sedan 1995. Ämnet är jämställt med parallellämnet svenska och ger samma behörighet till gymnasium respektive högskola. Elever i grundskolan kan hänvisas till ämnet efter behovsbedömning medan ämnet är frivilligt på gymnasieskolan. Meningarna går isär ifråga om svenska som andraspråk bör läsas integrerat med svenska eller inte. Den här undersökningen är gjord genom kvalitativa intervjuer med några elever som läser svenska som andraspråk integrerat, men som också har några lektioner varje vecka med bara andra elever som läser svenska som andraspråk. Två lärare, som undervisar både integrerat och separat är också intervjuade. Jag ville ta reda på vilka uppfattningar de hade av att undervisas/undervisa i svenska som andraspråk både integrerat och separat. Resultatet visade att även om det finns stora utmaningar, både för elever och lärare, att undervisas/undervisa i integrerad grupp, så var det ändå vad de föredrog. / <p>Svenska som andraspråk</p>

Risken för att vara med om en fysisk arbetsrelaterad olycka är något som arbetare inom bland annat industri och byggarbeten ofta är utsatta för. Denna studies fokus är att finna en grundkategori hos yrkesaktiva inom fem olika riskrelaterade yrkesområden inom bygg och industri och undersöka riskens omfång. Med en Grundad teoretisk metod så utarbetas en teori från analys av empiriskt material bestående av en intervju vardera med fem individer som är yrkesaktiva inom olika riskrelaterade yrkesområden. Resultatet visar en kärnkategori: Riskerfarenhet som resurs. Den grundade teorin presenterad i denna studie omfattar en kärnkategori och även sju olika tillhörande kategorier med respektive egenskaper och variationer. Dessa sju tillhörande kategorier är: Låg Risk, Hög Risk, Arbetsplatsutrustning, Chefer &amp; Skyddsombud, Arbetsfria vardagen, Utökat Säkerhetsansvar och Organisation. Denna teori är generaliserbar och besvarar frågeställningen och forskningsfrågan inom problemområdet i relation till en individuell och organisationell nivå.

Orientador: Marisa Trench de Oliveira Fonterrada / Banca: Vitor Gabriel / Banca: Helena Villas Boas Concone / Banca: Sonia Albano / Resumo: Esta pesquisa tem como objetivos principais estudar a voz humana como símbolo sonoro no contexto do espaço acústico do bairro Jardim Utinga; compreender como os moradores se relacionam com esse som em meio a tantos outros e, também, propor caminhos que apontem soluções para o desequilíbrio homem-ambiente sonoro pela compreensão de que a voz se não percebida em todos os sentidos no ambiente, pode indicar que ambientes "inumanos1" - pela preponderância de sons mecânicos, tecnológicos e eletrônicos - estão sendo produzidos. Para isso trata-se no capítulo 1 acerca de procedimentos metodológicos relacionados ao estudo do ambiente sonoro, descrevendo e analisando 12 estudos na área, para em seguida explicitar os métodos e técnicas empregados no trabalho. Utilizam-se conceitos da área de Ecologia Acústica da Antropologia e Psicologia Social, apresentados no capitulo 2, de forma separada, estabelecendo em seguida os pontos de conexão entre eles. Baseia-se no conceito de símbolo de SCHAFER (2001), no conceito semiótico de cultura (sistema entrelaçado de signos interpretáveis) tal como foi formulado por GEERTZ (1989, 1997) e Representações Sociais cunhado por MOSCOVI (2007), para descrever e interpretar manifestações vocais em diferentes épocas e situações, bem como no contexto no qual o trabalho será realizado. Tratase de uma pesquisa de caráter qualitativo e reflexivo e a metodologia utilizada ampara-se na definição de método dada por RICHARDSON (1999). A técnica de observação participante, definida por RICHARDSON aliada a gravação do ambiente com gravador R-O9 HR da Edirol e questionário semi-estruturado aplicado aos moradores, são os instrumentos preferenciais. Em seguida os dados são tabulados e agrupados de acordo com os aspectos referencias e estéticos definidos... (Resumo completo, clicar acesso eletrônico abaixo) / Abstract: This research mainly aims to study the human voice as a sound symbol in the context of the acoustic space in Jardim Utinga neighborhood; to understand how the locals relate themselves with this sound around many other ones and, to suggest paths that point out solutions for the imbalance human-environment sonorous through the comprehension that the voice is not perceived regarding all its senses in the environment. This can indicate that "inhuman¹" environments - by the preponderance of mechanic, technologic and electronic sounds - are being produced. Thereunto it is on Chapter 1 about the methodological procedures related to the study of the sound environment that 12 case studies will be described and analyzed in addition to showing the different methods and techniques used in this research study. Concepts of Acoustic Ecology of Anthropology and Social Psychology, presented in the Chapter 2, are used and compared. The concept of symbol by SCHAFER (2001), the semiotics concept of culture (interlaced system of interpretable signs) such as it was formulated by GEERTZ (1989, 1997) and Social Representations coined by MOSCOVICI (2007) are used to describe and interpret vocal manifestations in different time periods and situations, as well as in the context where the work will be done. This is a reflexive and qualitative research study and the methodology applied supports the method definition given by RICHARDSON (1999). The partaking observation technique, defined by RICHARDSON allied to the ambience recording with an Edirol R-09HR recording device and the semistructured questionnaire applied to the dwellers, are preferable instruments. Next, the data is tabulated and grouped according to the referential and aesthetics aspects defined by SCHAFER (2001). The data obtained was analyzed based... (Complete abstract click electronic access below) / Doutor

Orientador: Washington Luiz Pacheco de Carvalho / Banca: Lizete Maria Orquiza de Carvalho / Banca: Marisa Trench de Oliveira Fonterrada / Banca: Maria Elisete Santiago / Banca: Oscar João Abdounur / Resumo: O ensino de acústica tem se caracterizado por um modo bancário, centrado na transmissão de conceitos científicos prontos, que em muito se distancia do mundo tecnológico e cultural nos quais os alunos encontram-se inseridos. Voltado apenas à construção de uma base teórica para o estudo do som enquanto onda mecânica, pouco contribui para o ideal de formação de cidadãos capazes de entender e atuar na melhoria das paisagens sonoras dos ambientes nos quais convivem. Igualmente distante do mundo da cultura sonora e musical, da tecnologia de áudio e do ambiente acústico, em nada se alinha com o esforço cada vez mais crescente de sensibilização da escuta e da educação sonora, protagonizado pelo educador canadense Raymond Murray Schafer, e que já encontra arrego em diversas experiências de pesquisa e ensino no Brasil, materializadas na educação ambiental, em música, em artes e em geografia. A questão ambiental e, mais especificamente, do ambiente sonoro, parece atravessar muitos dos mundos disciplinares escolares e, portanto, passa a ser responsabilidade dos diversos professores a sua condução enquanto projeto pedagógico. No intuito de trazer elementos para a reflexão em torno de como a educação científica pode constituir-se enquanto linguagem e concorrer para a educação sonora, desenvolvemos duas ações de pesquisa e ensino, sendo a primeira, tomada como estudo-piloto, desenvolvida com licenciandos de física da UNESP de Ilha Solteira e a segunda com licenciandos em matemática da UNEMAT de Barra do Bugres. Baseados na teses de a dialogidade freireana é o caminho por meio do qual seres conscientes, 'estando sendo' problematizadores do mundo, reconstroem-no e a si mesmos, assumidos, a priori, que as paisagens sonoras constituem um caminho de transversalidade que, nesse modo dialógico problematizador... (Resumo completo, clicar acesso eletrônico abaixo) / Abstract: The teaching of acoustic has been characterized by a banking mode, focused on the transmission of scientific concepts ready, which is far away from the cultural and technological world in which students are placed. Directed only to the construction of a theoretical basis for the study of sound as a mechanical wave, contributes little to the ideal training of citizens able to understand and act to improve the soundscapes of the environments in which live, Equally distant from the world of sound and musical culture, audio technology and acoustic ecology, nothing line up with the ever-increasing effort to raise awareness of hearing and sound eucation, played by canadian educator Raymond Murray Schafer, and already found support in various research and teaching experiences in brazil, materialized in environmental education, music, arts and geography. Environmental issues and, more specifically, environmental noise, it seems many of the worlds through school disciplinary and therefore becomes the responsability of the individual teachers to driving while teaching project. In order to provide elements for reflection on how science education can constitute itself a language to compete in a sound education, we developed two further research and teaching, the first being taken as a pilot study, carried out with physics students of UNESP in Ilha Solteira, and the second with math students of UNEMAT in Barra do Bugres. Based on the thesis freirean dialogical is the path through which conscius beings, 'being problem-solving in the world, rebuild it and themselves, assume a priori that the soundscapes are a way of a mainstreaming that this mode dialogical problematizing the world technological can cultural isseus may prove generators through which undergraduates can build conscientization elements of the potential of... (Complete abstract click electronic access below) / Doutor

Orientador: João Antônio Pereira / Banca: Fabio Roberto Chavarette / Banca: Adailton Silva Borges / Resumo: O objetivo motivacional deste trabalho é estudar a possibilidade de desenvolvimento de um material a base de bagaço de cana com um maior valor agregado, propondo assim, outra função e/ou utilização para o bagaço da cana de açúcar. Para isso, foi desenvolvido um aglomerado de fibra de cana (compósito) com diferentes proporções de fibra de cana e aglutinante, e posteriormente foram estudadas algumas características acústicas destes diferentes compósitos, avaliando assim, o potencial de uso da fibra como material de absorção acústica. Os coeficientes de absorção acústica do aglomerado foram estimados com base na teoria e conceitos de acústica utilizando o tubo de impedância, tendo como base a norma ISO10534-1(1996). Os resultados obtidos do coeficiente de absorção acústica dos compósitos analisados mostraram que a fibra da cana pode ser utilizada como um material de absorção acústica, dependendo da composição do compósito, o mesmo se mostrou equivalente a alguns materiais do mercado de absorvedores acústico / Abstract: The motivational goal of this work is to study the possibility of developing a material basis of bagasse with a higher added value, thus suggesting another function and / or use for bagasse from sugar cane. For this, we developed a cluster of sugarcane (composite) with different proportions of sugar and binder fiber and fiber were subsequently studied some acoustic characteristics of different composites, thus assessing the potential use of fiber as sound absorption material. The sound absorption coefficients of the cluster were estimated based on the theory and concepts of acoustic, using the impedance tube, based on the standard ISO10534-1 (1996). The results of the sound absorption coefficient of the analysis showed that the composite fiber rod can be used as an acoustic absorption material, depending on the composition of the composite, it was equivalent to some of the noise absorbing materials market / Mestre