<p>Då Sverige historiskt sett har haft låga priser på el har ett system som använder mycket el byggts upp. Efter avregleringen av den europeiska elmarknaden har priserna på el ökat och beräknas stiga till samma nivåer som på kontinenten. Behovet att minska energianvändningen och då främst el har blivit en viktig fråga varpå Energimyndigheten valt att inom projektet STIL2, STatistik I Lokaler, inventera energianvändningen i svenska lokaler.</p><p> Rapportens syfte är att undersöka hur kontorslokalers energianvändning i Stockholmsregionen påverkar energisystemet med fokus på användningen av komfortkyla. Genom att utnyttja fjärrvärmedrivna kylmaskiner, absorptionskylmaskiner, höjs värmelasten sommartid när värmelasten är låg vilket medför ett ökat underlag för produktion av värme och el i kraftvärmeverk. Med data från STIL 2 uppskattades kylbehovet i kontorslokaler till 30 kWh kyla per m2 och år. Denna last användes sedan vid undersökningen av kontorslokalernas påverkan på energisystemet och vid inkopplingen av en absorptionskylmaskin i Farsta företagsområde.</p><p>Undersökningen visade att det i vissa delar av Stockholms södra och centrala fjärrvärmenät finns en viss möjlighet att använda absorptionskylmaskiner för produktion av kyla. Lönsamheten för dessa ökar med ett höjt elpris och ökat underlag av billig värme från kraftvärmeverk. Undersökning av kylproduktion i Farsta företagsområde visade att bäst lönsamhet gav en kombination av absorptionskylmaskin och eldriven kompressorkylmaskin. Maskinerna används ungefär hälften av årets timmar vardera och gav en vinst på 2,9 MSEK i nuläget och 3,7 i framtidsscenariot över 10 år. Utsläppen av koldioxid minskade med 130 ton i nutidsscenariot och 180 ton i framtidsscenariot per år på grund av den ökade elproduktionen som absorptionskylmaskinen gav underlag för i kraftvärmeverken ibland annat Högdalen.</p><p>Att installera absorptionskylmaskiner i de befintliga fjärrkylanäten är i dagens system inte lönsamt då tillgången på billig värme är för liten och maskinerna skulle producera under för få av årets timmar. Konkurrensen från frikylaproduktionen gör att värmen måste vara väldigt billig för att absorptionskylmaskinerna ska producera.</p>

Uppsatsen behandlar hur en läsares genrekunskap påverkar dennes tolkning av en serie. Som projektarbete har jag producerat en kortare episod på fyra sidor, ur en längre serie som jag själv skapat, inom genrerna science-fiction och action. I bakgrunden går jag igenom Scott McClouds syn på serier, Bordwell och Thompssons syn på genrer, samt viss bakgrund och förutsättningar för min series mytologi, berättande och estetiska uttryck. Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag låtit fokusgrupper med olika förutsättningar vad gäller förkunskaper och bakgrundsinformation läsa och diskutera serien. För att skapa serie-episoden har jag studerat andra seriers layout, tecknarstil och berättande. Serien bygger på ett tydligt symbolspråk med förankring i verkligheten. De slutsatser jag kunnat dra av undersökningen är att mycket bakgrundsinformation hämmar nyfikenhet och spekulationsvilja och att en hög kunnighet kring de berörda genrerna leder till en modernare syn på könsroller.

Eskilskällan är ett samarbete mellan Arkiv, Bibliotek och Museer i Eskilstuna och namnet på deras gemensamma mötesplats. Eskilskällan informerar om sin verksam­het i bland annat fyra skyltfönster på Drottninggatan i Eskilstuna. Dagens texter är långa, relativt opersonliga och innehåller mycket information. Texterna är inte heller anpassade för sin kontext. Syftet med mitt examensarbete var att hitta kärnan i Eskilskällans verksamhet och använda den i utformningen av texter som är övertygande och lockande, och som får läsaren att besöka Eskilskällans forskarrum. Målet var att texterna med sin retorik och stil, kombinerat med den grafiska utformningen, skulle tränga igenom olika typer av brus så att de uppmärksammas och fyller sitt syfte. Mina texter är förslag på hur man skulle kunna åstadkomma detta. I mitt arbete har jag bland annat studerat reklam och varumärken, och deras koppling till retoriken. Jag har också noterat skillnaden mellan kommersiella och offentliga budskap. Slutligen har jag tittat på människans perception och vår bristande förmåga att uppmärksamma stimuli som visar sig i periferin av vårt synfält: ett faktum som gör det än viktigare att anpassa texters innehåll såväl som deras typografi och grafiska ut­formning till den kontext de placeras i.

Då Sverige historiskt sett har haft låga priser på el har ett system som använder mycket el byggts upp. Efter avregleringen av den europeiska elmarknaden har priserna på el ökat och beräknas stiga till samma nivåer som på kontinenten. Behovet att minska energianvändningen och då främst el har blivit en viktig fråga varpå Energimyndigheten valt att inom projektet STIL2, STatistik I Lokaler, inventera energianvändningen i svenska lokaler.  Rapportens syfte är att undersöka hur kontorslokalers energianvändning i Stockholmsregionen påverkar energisystemet med fokus på användningen av komfortkyla. Genom att utnyttja fjärrvärmedrivna kylmaskiner, absorptionskylmaskiner, höjs värmelasten sommartid när värmelasten är låg vilket medför ett ökat underlag för produktion av värme och el i kraftvärmeverk. Med data från STIL 2 uppskattades kylbehovet i kontorslokaler till 30 kWh kyla per m2 och år. Denna last användes sedan vid undersökningen av kontorslokalernas påverkan på energisystemet och vid inkopplingen av en absorptionskylmaskin i Farsta företagsområde. Undersökningen visade att det i vissa delar av Stockholms södra och centrala fjärrvärmenät finns en viss möjlighet att använda absorptionskylmaskiner för produktion av kyla. Lönsamheten för dessa ökar med ett höjt elpris och ökat underlag av billig värme från kraftvärmeverk. Undersökning av kylproduktion i Farsta företagsområde visade att bäst lönsamhet gav en kombination av absorptionskylmaskin och eldriven kompressorkylmaskin. Maskinerna används ungefär hälften av årets timmar vardera och gav en vinst på 2,9 MSEK i nuläget och 3,7 i framtidsscenariot över 10 år. Utsläppen av koldioxid minskade med 130 ton i nutidsscenariot och 180 ton i framtidsscenariot per år på grund av den ökade elproduktionen som absorptionskylmaskinen gav underlag för i kraftvärmeverken ibland annat Högdalen. Att installera absorptionskylmaskiner i de befintliga fjärrkylanäten är i dagens system inte lönsamt då tillgången på billig värme är för liten och maskinerna skulle producera under för få av årets timmar. Konkurrensen från frikylaproduktionen gör att värmen måste vara väldigt billig för att absorptionskylmaskinerna ska producera.

Den här uppsatsen handlar om unga vuxnas identitetsskapande i dagens västerländska samhälle. Via två uttryck - kläder och kulturkonsumtion - undersöker jag hur individen bygger upp sin identitet och kommunicerar den till omvärlden. Mitt syfte är att undersöka hur stil och smak (i kläder och kulturkonsumtion) utgör meningsbärande komponenter i det egna identitetsskapandet. Stil och smak utgör två viktiga element, eftersom det är genom dessa begrepp som individen avgränsar och definierar både sig själv och andra. I den avslutande diskussionen utgår jag vidare från Ziehes teorier och analyserar sambandet mellan de ungas jakt på identitet och dagens omvälvande samhällsförhållanden.

<p>Denna rapport redogör för en undersökning som genomförts i syfte att utreda hur utbildningssituationerna på Volvo Kompentenscenter i Skövde (VKS) kan individanpassas.</p><p>Teorier om inlärningsstil, kognitiv stil och multipla intelligenser har studerats. Anhängare av dessa teorier söker beskriva individuella skillnader och har som mål att kunna ge svar på hur man kan anpassa undervisning efter enskilda individer.</p><p>Deltagare i undersökningen var kursdeltagare på olika utbildningar på VKS samt lärare anställda på VKS.</p><p>Målet med den genomförda undersökningen var att få svar på frågorna om vilka faktorer i utbildningssituationerna som kan individanpassas och vilka faktorer som är lämpliga att individanpassa, och dessutom hur detta kan göras.</p><p>För att undersöka detta har en fallstudie genomförts med metoderna observation och brainstorming.</p><p>Slutsatserna är att de faktorer som bedöms lämpliga att individanpassa är kursinnehåll, arbetssätt, innehållspresentation och utbildningsmaterial Förslag på hur detta kan göras har också givits.</p>

<p>Människor skiljer sig åt i många avseenden, en av dessa skillnader involverar sättet de processar och representerar information på, bland annat använder sig vissa personer i högre utsträckning av verbala strategier medan andra använder sig mer av bildmässiga (t.ex. Riding & Cheema, 1991). Forskare inom kognitiva könsskillnader menar att en skillnad mellan könen går att påvisa i detta avseende (t.ex. Kimura 1999/2001) medan forskningen inom kognitiva stilar, till stor del, menar att någon könsskillnad ej går att fastställa (t.ex. Riding & Cheema, 1991). På grund av motsägelsen mellan dessa två forskningsområden syftar denna rapport till att föra samman forskningen på ett mer systematiskt sätt än tidigare gjorts inom de båda områdena. Rapporten undersöker huruvida kognitiva könsskillnader återspeglas i de olika kognitiva stildimensionerna som finns eller om könstillhörighet är oberoende av kognitiv stil. Forskningen som har bedrivits inom kognitiva könsskillnader har kommit fram till att män och kvinnor skiljer sig åt gällande deras sätt att processa och representera information, kvinnor använder sig i högre utsträckning av verbala strategier och män av bildmässiga. Studierna inom kognitiva stilar har däremot kommit fram till vissa motstridiga resultat gällande mäns och kvinnors informationshantering. Det övergripande resultatet påvisar dock att en viss skillnad mellan könen går att urskilja.</p>

Habil'schrift Univ. Bern.

Diss., Loyola University Chicago, 2005. / Bibliogr.: p. 211-223.

Dissertation, Konstanz, Universität, 1999.