No description available.

No description available.

Syftet med studien var att genom textanalys granska språket i tre valda läroböcker inomämnet matematik, på gymnasial nivå, med tonvikt på deras läsbarhet. De tre valdaläroböckerna, Matematik 4000 Kurs C Blå, Matematik från A till E. Gymnasiets matematikkurs C och Tal & Rum NT kurs C+D, har analyserats med avseende på deras samspel mellantext, bilder och figurer, orsakssamband, ovanliga ord, ämnesspecifika ord, sammansatta ord,långa ord, ordlängd, nominaliseringar, nominalfraser, fundament, meningslängd ochmeningsbyggnad. Datan har utgjorts av ett kapitel ur respektive bok, som behandlarexponentialfunktioner och logaritmer. Respektive kapitel har skrivits av och den digitalaversionen har sedan analyserats ur ovan nämnda perspektiv. Huruvida de tre läroböckernasläsbarhet kan betraktas som god, beror på ett antal faktorer. Resultatet av studien visar blandannat att läroböckerna innehåller en del ord och termer, implicita orsakssamband samtmeningsbyggnad som kan vålla problem för en ovan läsare. Trots sin texttyp och sinvetenskapliga komplexitet, har läroböckerna i vissa avseenden en god läsbarhet. Exempelvisvisade LIX för texterna att Matematik 4000 och Tal & Rum är medelsvåra, medan Matematikfrån A till E är lättläst.

In dieser Arbeit werden drei schwedische Übersetzungen von Kleists Komödie Der zerbrochene Krug in Bezug auf die Verhaltensweisen zum Stil analysiert, die in den Übersetzungen zum Ausdruck kommen. Die Analyse betrifft vor allem solche stilistischen Mittel, die Werner Koller formal-ästhetische Qualitäten nennt, so wie Sprachspiel, den Blankvers oder Metaphorik. Ich habe einerseits versucht zu entscheiden, ob die Übersetzungen des betreffenden Stilmittels in erster Linie ziel- oder ausgangssprachlich ausgerichtet sind, andererseits inwiefern der stilistische Aspekt bei den Übersetzern überhaupt einen hohen Stellenwert hat oder ob er pragmatischen Rücksichten den Vorrang lassen muss. Die Übersetzungen weisen große Unterschiede auf. In Nils Personnes Übersetzung hat die Stiltreue im Verhältnis zur pragmatischen Adaption einen sehr hohen Stellenwert und er versucht den Stil durch ausgangssprachliche Mittel zu bewahren. In Carl-Edward Nattséns Übersetzung dagegen hat die pragmatische Adaption den höchsten Stellenwert, doch in den Fällen, wo er den Stil überhaupt wiedergibt, tut er das abwechselnd mit ziel- bzw. ausgangssprachlichen Mitteln. Nur in Horace Engdahls Übersetzung fällt eine überwiegend zielsprachliche Ausrichtung mit einem hohen Stellenwert des stilistischen Aspekts zusammen und nur dann wird der Stil im Sinne Kollers formal-ästhetischer Qualitäten in einem höheren Grad wiedergegeben. Die verschiedenen Strategien können mit den verschiedenen Zwecken der Übersetzer zusammenhängen, sowie mit den Übersetzungsidealen, die vorherrschend waren, als die Übersetzungen geschrieben wurden / I det här examensarbetet undersöks tre svenska översättningar av Kleists komedi Der zerbrochene Krug med avseende på de förhållningssätt till stil som där kommer till uttryck. Analysen gäller särskilt sådana stilistiska medel som Werner Koller kallar formal-estetiska kvaliteter, som ordlekar, blankvers och metaforik. Dels har jag försökt avgöra om översättningarna av de aktuella stilmedlen i första hand är mål- eller källspråksorienterade, dels huruvida den stilistiska aspekten överhuvudtaget prioriteras eller om den får vika för pragmatiska hänsyn. Analysen visar på stora skillnader mellan översättningarna. I Nils Personnes översättning har stiltrogenhet hög prioritet jämfört med den pragmatiska anpassningen och han försöker återge stilen med källspråkliga medel. I Carl-Edward Nattséns översättning däremot har den pragmatiska anpassningen högst prioritet men i de fall han alls återger stilen gör han det omväxlande med mål- och källspråkliga medel. Endast i Horace Engdahls översättning sammanfaller en målspråklig orientering med hög prioritet hos den stilistiska aspekten och bara där återges stilen i Kollers formal-estetiska bemärkelse i någon högre grad. De skilda strategierna kan förklaras med översättarnas olika syften och med de översättningsideal som var rådande när översättningarna gjordes.

Denna kvalitativa fallstudie är gjord i egenskap av ett examensarbete på kandidatnivå i Informationsdesign med inriktning mot textdesign. Syftet med studien är att analysera informationstext ur ett normkritiskt perspektiv för att få kunskap om hur texten kan påverkas av de samhällsenliga normer som återspeglas i dess stil och språkbruk. Målet är att använda kunskapen för att bilda ett designkoncept kring hur vi kan skapa en informationstext som inte missgynnar människor ur ett normkritiskt perspektiv. Målet med designkonceptet är även att diskutera om det är möjligt att skapa en sådan informationstext. I studien framgick det att könskonstruktioner påverkar genomgripande aspekter i en informativ text, som stil och språkbruk och att detta kan påverka läsarnas uppfattning om texten. / This is a qualitative case study qua a thesis equal to a bachelor degree in Information design with orientation towards text design. The purpose of the study is to analyze an informational text with a norm critical perspective to gain knowledge on how the text can be affected by the social according norms reflected in its style and parlance. The goal is to use the knowledge gained to form a design concept around how we can create an informational text which does not disfavor humans from a norm critical viewpoint. The goal with the design concept is further to discuss if it’s manageable to create such an information text at all. It’s showed in the study that gender constructions pervasively affect aspects in an informational text, such as style and parlance, and that this can lead the readers to perceive the text in different ways.

No description available.

Syftet med denna uppsats är testa Muddes hypotes: När populistiska aktörer når politiska framgångar och hotar etablissemanget, svarar delar av etablissemanget med att inkludera ett populistiskt språkbruk för att mota bort utmanaren. Ovanstående hypotes prövas genom att undersöka om Hillary Clinton och Jeb Bush som tillhör ett politiskt etablissemang utvecklat sitt språk i sina kampanjtal mot att bli mer eller mindre populistiska, i samband med att Donald Trump och Bernie Sanders som av flera medier blivit beskrivna som populister anslutit sig till primärvalet 2016 i USA. Teorin som används i uppsatsen är hämtad från Cas Muddes studie The Populist Zeitgeist samt Kirk A. Hawkins studie ”Is Chávez Populist?”. Metoden i uppsatsen utgörs av en kvalitativ idealtypsanalys. Utifrån uppsatsens resultat kan följande indikationer redovisas. Hillary Clinton har inte inkluderat ett mer populistiskt språk i sina kampanjtal i samband med att Trump och Sanders ställt upp inför primärvalet 2016 i USA. Detta står i motsats till Jeb Bush som inkluderat ett mer populistiskt språk i samband med att Trump och Sanders ställt upp inför primärvalet 2016 i USA, vilket styrker Muddes hypotes.

Tecknande är en process av representation. Olika människor har olika sätt att teckna på, olika teckningsmanér. Hur en person tecknar berättar något om hur den personen förstår världen. Det här examensarbetet utforskar hur olika personer utvecklar olika teckningsmanér genom mötet av olika influenser. Undersökningen är baserad på semistrukturerade intervjuer med tre personer i åldern 24-29, som tecknar aktivt. Intervjuerna lyfter fram de olika informanternas berättelser kring hur de genom livet har utvecklats inom tecknande. Under intervjuerna har jag använt mig av metoden bildelicitering med informanternas teckningar som underlag. I samband med intervjuerna har jag även låtit informanterna instruera mig i hur de tecknar och därefter har jag försökt undersöka informanternas teckningsmanér praktiskt genom tecknande. Undersökningen lutar sig på teoribildningen Design för lärande, som förklarar begreppet kunskap som en individs förmåga att engagera sig i världen på meningsfulla sätt. Något som framkommit av undersökningen är hur informanterna beskriver sina möten med nya uttryck och hur de till viss del har approprierat uttrycken för att utveckla sina egna teckningsmanér. Jag har i undersökningen betraktat appropriering som en process i att lära sig engagera sig i världen på nya meningsfulla sätt. Undersökningen gestaltades i ett interaktivt verk i form av ett teckningsbord med en tillhörande film om teckningsmanér. Gestaltningen ställdes ut på Konstfacks vårutställning 2019. Detta har lett till en didaktisk reflektion kring appropriering som lärprocess inom bildpedagogik.

SAS-6 is the structural core of the forming centriole - a cylindrical protein complex, which is an essential component of the centrosome. Oligomerisation of SAS-6 is crucial for successful centriole duplication and is achieved through two dimerisation domains in the SAS-6 protein; a long C-terminal coiled-coil domain and a globular N-terminal dimerisation domain. As core components of the centrosome, centrioles help facilitate various cellular functions. They are involved in the anchoring of flagella and cilia to the membrane and in coordinating the spindle apparatus during chromosome segregation. A deeper insight into the molecular mechanisms at play in the centriole duplication process would have implications on our understanding of fundamental cell division processes and a number of related diseases. Here the involvement of an unstudied loop region in the C. elegans SAS-6 N-terminal domain dimerisation is described. Combining structural biology, biophysical and computational techniques, the molecular interactions of this loop were explored, contributing to the oligomerisation of SAS-6 at the N-terminal dimer interface. Furthermore, the screening and testing of small molecule inhibitors of the SAS-6 N-terminal domain dimerisation is described, targeting a hydrophobic pocket in the domain. Two candidate compounds are presented as a result of the screens and next steps towards structure based compound design are suggested, based on computational analysis. The search for inhibitory compounds includes a set-up of an in-house virtual screening pipeline, as well as in vitro screening efforts and a new crystallographic structure of the H. sapiens SAS-6 N-terminal domain. By investigating the making and breaking of the SAS-6 N-terminal domain dimerisation, light is shed on so far neglected details of this essential protein-protein interaction and advancements towards a SAS-6 oligomerisation inhibitor described, which could ultimately be used for new approaches in cell cycle research and might open up new avenues for medical research by binding a disease relevant target.

I detta arbete undersöks skillnaden mellan skapandet av tooniga kontra realistiska texturer för polygonmodeller till datorspel. För att alls kunna undersöka detta har jag först fått ta reda på vad som faktiskt gör en grafisk stil toonig. Detta, har jag kommit fram till, är om det som avbildats dels blivit förenklat och även stiliserat (det vill säga ikoniskt abstraherat och även expressionistiskt abstraherat). Det som definierat en realistisk stil har jag låtit vara något som påminner om sådant som kan ses i foton. Jag har sedan åt fyra olika digitala 3D-modeller skapat texturer i två olika grafiska stilar: toonig och realistisk. Därefter har jag jämfört skillnaderna mellan skapandeprocesserna av dessa. De tooniga har skapats med hjälp av det jag kommit fram till om toonighet, och framförallt med hjälp från grafikerna på det spelföretag som jag jobbat på under en stor del av exjobbstiden. De realistiska har skapats med hjälp av litteratur om spelgrafikskapande. Det jag kommit fram till av denna undersökning har varit att realistiska texturer innehåller en större mängd mindre, diffusa detaljer i och med deras så kallade bastexturer, vilket förenklar arbetet med andra detaljer, såsom skuggor och liknande. Tooniga texturer har istället ett mindre antal mer tydliga detaljer, vilka kräver mer arbete då dessa inte blandas upp med någon bastextur, och sonika blir mer synliga.