Sammanfattning “Boys” är en webbaserad TV-serie som lades ut på SVT play hösten 2015. Serien följer två killar i 20-årsåldern och deras jakt på kärleken, deras relation till varandra och deras sökande efter en identitet. När serien introducerades fick den motta mycket medial kritik, som förlöjligade serien och deras framställning av maskulinitet. Syftet med denna studie har således varit att undersöka porträtteringen av homosocialitet och maskulinitet i “Boys”. I förlängningen har det även lett till att undersöka relationen mellan det maskulina och det feminina, för att titta på om och hur män kan gestalta femininitet, och vad konsekvenserna av detta i så fall blir. Studien är kvalitativt innehållsanalytisk. Metoden som använts har bestått av analysverktyg från Selby och Cowderys bok “How to study television”, med fokus på narrativanalys, men även med deras termer konstruktion och publik. De huvudsakliga teorier som använts har varit Yvonne Hirdmans teori om genussystemet, Connells teori om maskulin hegemoni samt Birds teori om homosocialitet. Resultaten från studien har varit att framför allt huvudkaraktärerna i serien “Boys” till viss del avviker från den traditionella hegemoniska maskuliniteten, och därmed frivilligt feminiseras. Eftersom att det feminina och allt som kopplats till det kvinnliga könet sorteras med lägre status än det maskulina är detta dels ovanligt, men också en förklaring till varför karaktärerna blev förlöjligade i media.

The aim of this study was to examine how women and men are presented in the public service entertainment journalism, and more exact how they are presented in the Swedish-Norwegian television talk show Skavlan and what roles they are assigned to in Skavlan. The main question for this study was “What roles are assigned to women and men in Skavlan?” With roles, I mean roles that are connected to the aspect of power between women and men that can be found in gender-theory. To answer the main question and the purpose of the study I analyzed four interviews from the latest season of Skavlan where both men and women are being interviewed, using critical discourse analysis according to Fairclough.  The result of the study shows that women and men are assigned to different kind of roles in Skavlan and the roles are gender stereotyped. Men are assigned to roles such as authoritarian and knowing and women are assigned to roles such as responsible and high-performance. Men are also presented as superior to the woman and in the majority of the interviews men are using verbal suppression techniques against each other and against women. Sometimes it can also be perceived as if women are using verbal suppression techniques, even if it’s more obvious that men are using it.

Problemformulering och syfte: Trots att gestaltningsteorin har varit en av de mest använda teorierna inom medieforskning de senaste decennierna så finns det relativt få kvalitativa analyser av politiska debatter, och ännu färre politiska slutdebatter. Sverigedemokraterna har de senaste åren jobbat för att bli mer socialt accepterade och blev i riksdagsvalet 2014 Sveriges tredje största parti. I dag är Sverigedemokraterna Sveriges snabbast växande parti, trots detta finns det relativt lite forskning kring hur Sverigedemokraterna gestaltas i politiska debatter. Syftet med studien är att undersöka hur de politiska frågorna i SVT:s slutdebatter 2010, 2014 och 2018 gestaltas, samt att se hur Sverigedemokraterna gestaltas i debatterna. Metod och material: Jag har använt mig av en kvalitativ innehållsanalys. Mitt material har varit SVT:s slutdebatter 2010, 2014 och 2018. Huvudresultat: Huvudresultatet från min studie visar att de politiska frågorna från slutdebatten 2010 var övervägande politisk sakgestaltade. I slutdebatten 2014 var frågorna endast spelgestaltade, och i slutdebatten 2018 var de politiska frågorna övervägande sakgestaltade, med inslag av spelgestaltning. Sverigedemokraterna gestaltades negativt i samtliga slutdebatter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och belysa genus i sportrapportering i public service-medier i Sverige och Finland. Huvudspåret i undersökningen är en kvantitativ innehållsanalys av SVT:s och Yles huvudsportsändningar. Sändningarna analyseras utifrån frågeställningar som hur mycket utrymme totalt som ges åt herr- respektive damidrott och hur högt de olika könens idrott och de olika grenarna prioriteras. Vårt teoretiska ramverk utgörs av genusteori, dagordningsteori och teorier om kommersialisering. Innehållsanalysen kompletteras med kvalitativa intervjuer med centrala personer som ansvarar för innehållet i programmen. Underlaget för den kvantitativa innehållsanalysen är sammanlagt 74 avsnitt av SVT:s program Sportspegeln och Yles program Sportrutan, vilket ger totalt 1072 analysenheter. Vi undersöker avsnitten med fokus på idrottarnas kön, längden på inslag, typ av sport med mera. Undersökningen visar att SVT har en högre andel kvinnor i sin sportrapportering än Yle, men att båda bolagen prioriterar herridrott betydligt högre än damidrott. Intervjuerna visar att SVT:s redaktion har ett tydligt fokus på genustänk, medan Yle saknar en liknande jämställdhetsplan. Utifrån resultatet drar vi slutsatsen att kvinnor är underrepresenterade i sportrapporteringen och att SVT har en mer jämställd rapportering tack vare en medveten strategi.

<p>In the mid-1990’s, the global computer network known as the Internet was introduced in Sweden. With this study, we are shining a light on the entrance of Swedish Public Service media on the Internet. The two major Swedish Public Service companies Sveriges Television (“Swedish Television”, also called SVT) and Sveriges Radio (“Swedish Radio”, also called SR) are included in this study.</p><p>SR published its first website in 1994 and the site featured a presentation of the results from the Swedish parliament elections of that year. SVT published its first website in 1995, when the company wanted to find a way to develop the classic teletext.</p><p>The reason why we are studying these companies is that we wanted to find out why two publically funded companies decided to enter the new and relatively unknown Internet platform at a time when only three percent of the Swedish population had Internet access at home.</p><p>We have interviewed technicians and board members working for either SR or SVT at the time surrounding their entry on the Internet and we have also accessed board documents and other written information from the companies.</p><p>The study shows that both SR and SVT had an early presence on the Internet but without really investing. The respective boards were unsure about the usefulness of the new platform and the technicians were working without getting, according to themselves, enough time and money. The situation changed at the beginning of the 21^st century, after the timeframe of our study.</p>

<p>The purpose of this paper is to investigate contents in the news in order to search for similarities between the two television news reports, Rapport and Nyheterna. The news features that I examined in my investigation were broadcast in April and May 2006.</p><p>SVT and TV4 are two Television channels both belonging to the analogue television network in Sweden, which means that they reach out to almost the whole country. Hence I thought it was interesting to investigate their reports on similar news.</p><p>The question:</p><p>- Which are the similarities and differences between how the two programmes describe their reporting on similar news?</p><p>When I put together the information from the two programmes in the schedule I based my analysis on the following questions: topic, place, length, type of reporting and per-sons/sources.</p><p>The method for this investigation is a quantitative content analysis. However, some part of the collection of information and description/interpretation of the material is qualita-tive.</p><p>Rapport and Nyheterna had an average of 15 similar news features per week, of which foreign news dominated. During the three weeks the investigation took place Rapport and Nyheterna had in total 46 similar news features. In addition to foreign news political and crime news dominated. The news broadcast at Channel 4 has more in common with Rapport rather than the other way round. Rapports consignments are in addition to this always longer compared to Nyheternas.</p> / <p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka de inslag som handlar om samma äm-ne/händelse i Rapport och Nyheterna. De nyhetssändningar jag använde i min undersök-ning sändes under april och maj 2006.</p><p>SVT och TV4 är tevekanaler som sänds via det analoga nätet i Sverige, vilket betyder att de når ut till nästintill hela Sverige. Jag tyckte det var intressant att undersöka hur rap-porteringen av lika ämnen/händelser ser ut.</p><p>Frågeställningen:</p><p>- Vilka skillnader och likheter finns mellan de två programmens nyhetsrapportering av de gemensamma ämnena/händelserna?</p><p>I schemat som jag använde då jag sammanställde informationen från nyhetsprogrammen hade jag följande frågor till innehållet: ämne/händelse, placering, längd, typ av rapporte-ring och personer/källor.</p><p>För undersökningen valdes den kvantitativa metoden i form av en innehållsanalys. Men en del av insamlingen av material och beskrivningen/tolkningen av materialet är av kva-litativt slag.</p><p>Rapport och Nyheterna hade i genomsnitt 15 gemensamma händelser/ämnen per vecka, där utrikesnyheter dominerade. Under de tre veckorna som undersöktes hade Rapport och Nyheterna 46 gemensamma nyheter. Efter utrikesnyheter var politik och nyheter kring brott de som dominerade. Nyheterna i TV4 har mer gemensamt med SVT: s Rapport än tvärtom. Rapport har alltid längre sändningar än Nyheterna.</p>

In the mid-1990’s, the global computer network known as the Internet was introduced in Sweden. With this study, we are shining a light on the entrance of Swedish Public Service media on the Internet. The two major Swedish Public Service companies Sveriges Television (“Swedish Television”, also called SVT) and Sveriges Radio (“Swedish Radio”, also called SR) are included in this study. SR published its first website in 1994 and the site featured a presentation of the results from the Swedish parliament elections of that year. SVT published its first website in 1995, when the company wanted to find a way to develop the classic teletext. The reason why we are studying these companies is that we wanted to find out why two publically funded companies decided to enter the new and relatively unknown Internet platform at a time when only three percent of the Swedish population had Internet access at home. We have interviewed technicians and board members working for either SR or SVT at the time surrounding their entry on the Internet and we have also accessed board documents and other written information from the companies. The study shows that both SR and SVT had an early presence on the Internet but without really investing. The respective boards were unsure about the usefulness of the new platform and the technicians were working without getting, according to themselves, enough time and money. The situation changed at the beginning of the 21st century, after the timeframe of our study.

The purpose of this paper is to investigate contents in the news in order to search for similarities between the two television news reports, Rapport and Nyheterna. The news features that I examined in my investigation were broadcast in April and May 2006. SVT and TV4 are two Television channels both belonging to the analogue television network in Sweden, which means that they reach out to almost the whole country. Hence I thought it was interesting to investigate their reports on similar news. The question: - Which are the similarities and differences between how the two programmes describe their reporting on similar news? When I put together the information from the two programmes in the schedule I based my analysis on the following questions: topic, place, length, type of reporting and per-sons/sources. The method for this investigation is a quantitative content analysis. However, some part of the collection of information and description/interpretation of the material is qualita-tive. Rapport and Nyheterna had an average of 15 similar news features per week, of which foreign news dominated. During the three weeks the investigation took place Rapport and Nyheterna had in total 46 similar news features. In addition to foreign news political and crime news dominated. The news broadcast at Channel 4 has more in common with Rapport rather than the other way round. Rapports consignments are in addition to this always longer compared to Nyheternas. / Syftet med den här uppsatsen är att undersöka de inslag som handlar om samma äm-ne/händelse i Rapport och Nyheterna. De nyhetssändningar jag använde i min undersök-ning sändes under april och maj 2006. SVT och TV4 är tevekanaler som sänds via det analoga nätet i Sverige, vilket betyder att de når ut till nästintill hela Sverige. Jag tyckte det var intressant att undersöka hur rap-porteringen av lika ämnen/händelser ser ut. Frågeställningen: - Vilka skillnader och likheter finns mellan de två programmens nyhetsrapportering av de gemensamma ämnena/händelserna? I schemat som jag använde då jag sammanställde informationen från nyhetsprogrammen hade jag följande frågor till innehållet: ämne/händelse, placering, längd, typ av rapporte-ring och personer/källor. För undersökningen valdes den kvantitativa metoden i form av en innehållsanalys. Men en del av insamlingen av material och beskrivningen/tolkningen av materialet är av kva-litativt slag. Rapport och Nyheterna hade i genomsnitt 15 gemensamma händelser/ämnen per vecka, där utrikesnyheter dominerade. Under de tre veckorna som undersöktes hade Rapport och Nyheterna 46 gemensamma nyheter. Efter utrikesnyheter var politik och nyheter kring brott de som dominerade. Nyheterna i TV4 har mer gemensamt med SVT: s Rapport än tvärtom. Rapport har alltid längre sändningar än Nyheterna.

Syfte:              Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska utformning av svenska barnprogram som har målet att vara lärande, för att se på vilket sätt man skapar mening och vilka strategier man använder för att göra programmen intressanta. Målet är att identifiera olika metoder och reflektera över på vilket sätt metoderna förmedlar programmens budskap.  Metod:           Vi har utfört en kvalitativ analys av tre olika barnprogram utifrån filmteori och semiotik. Resultat:           Vi har kommit fram till att olika program använder skilda metoder för att förmedla sitt budskap. Metoderna skiljer sig åt beroende på vilken målgrupp man riktar sig, vad man har för intentioner med programmet och vad programmet handlar om.

Denna studie har som ansats att diskutera vad populärkulturen har för påverkan. Detta görs genom att anta ett mindre perspektiv och ta upp hur populärkulturella tv-serier om terapi kan påverka och har påverkat de bilder som finns av terapi och terapeuter. Genom att tillämpa en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer med fyra terapeuter och psykologer genomförts. Detta ger ytterligare ett nytt perspektiv då det är de som omfattas av mediebilden som ges möjlighet att diskutera den. Frågorna som tagits upp är huruvida de populärkulturella skildringarna är att betrakta som representativa och vad det kan ha för betydelse. Dessa resultat har sedan kopplats till medieteorier om påverkan. Genom att analysera materialet som framkommit vid intervjuerna med hjälp av medieteorierna har studien visat att populärkulturens har en konstruktionistisk påverkan. Detta innebär att tv-serierna om terapi har en påverkan men dess inverkan sker subtilt i den meningen att den hjälper till att förstärka normer som statuerats på annat håll, ur den samhälleliga inställningen till ämnet eller nyhetsskildringar. Genom att tv-serier ger en representativ skildring av terapi bidrar detta till att normalisera och förstärka terapin och terapeutens roll i samhället. Detta är möjligt och har varit nödvändigt eftersom det under de senaste 15-20 åren växt fram ett större intresse för psykisk hälsa och dess betydelse har omförhandlats. Den tidigare karikatyriska bilden av terapeuten och patienten har ersatts av en modern representation som gör bägge parter mer rättvisa.