Smart device applications that allow users to interact with a TV show in some way, so called companion apps, are increasingly common. In this paper, we study how the usage of such apps affect viewer engagement when used in groups of three or more people, a common TV viewing scenario. To study these effects, an experiment was conducted, where two participant groups watched multiple clips from a show of their choice, with varying devices running companion apps present. Qualitative analysis of data gathered during these viewings (video recordings, survey responses, and group interviews) show that the usage of companion apps increases viewer engagement in these scenarios by encouraging users to either work together or compete against each other, and that this effect seems to be more prominent among younger viewers. / Applikationer till smarta enheter som möjliggör för TV-tittare att interagera med TV-program de tittar på, så kallade kompanjonappar, blir allt vanligare. I denna studie ämnar vi att undersöka hur användandet av sådana applikationer påverkar tittarnas engagemang i programmet vid TV-tittande i grupper om tre eller fler personer. För att undersöka detta utfördes ett experiment där två deltagargrupper fick välja, och se på, tre klipp från ett TV-program, med olika smarta enheter med tillhörande kompanjonappar tillgängliga. Kvalitativ analys av data från sessionerna (videoinspelningar, enkätsvar och gruppintervjuer) tyder på att användadet av kompanjonappar ökar tittarnas engagemang genom att uppmuntra till sammarbete eller tävling mellan deltagarna, samt att denna effekt verkar mer framträdande hos yngre TV-tittare.

Traditional TV viewing is on the fall and the TV has many competitors today. Around 80% of today’s TV viewers use some form of second screen while watching TV. A growing trend to catch the viewer is interactive applications to the shows. In this report, a survey has been carried out and an interview has been conducted with the developers of one of these applications, developed by the Swedish national TV broadcasters. This was done to answer the question: “How is the experience of a TV show affected by the use of an interactive application? From this, a new design model was created that all interactive TV-applications should benefit from. The study shows that the content becomes more engaging when the viewers themselves can interact, therefore enhancing the viewer experience. SVT is following the design principles for interactive TV-applications that exist today, but according to the new design model, they should focus more on developing the social functions further. They should also give alternatives for the user to adapt the content, such as appearance, in the applications themselves for a better user experience. / Traditionellt TV-tittande är på väg bort och TV:n har idag mångakonkurrenter. Cirka 80% av dagens TV-tittare använder någon annan typ av skärm samtidigt som de tittar på TV. En växande trend för att fånga tittaren är interaktiva applikationer tillprogrammen. Denna rapport beskriver en enkätundersökning samt en intervju med utvecklarna till en av dessa applikationer, utvecklad av SVT Interactive, för att besvara frågeställningen: “Hur förändras upplevelsen av ett TV-program vid användning av en interaktiv applikation?” Utifrån detta har en designmodell skapats, som alla interaktiva TV-applikationer kan dra nytta av. Studien visar på att innehållet blir mer intressant när tittaren själv får spela med, och att upplevelsen därför förhöjs. SVT följer de designprinciper som idag finns för en interaktiv TV-applikation, men enligt den nya designmodellen bör de fokusera mer på att vidareutveckla den sociala funktion de idag har. De bör även ge alternativ till användaren för att själv anpassa applikationens utseende och innehåll för en bättre användarupplevelse.

Under sommaren år 2023 var Australien och Nya Zealand värdnationerna för världsmästerskapet i fotboll. Ett världsmästerskap där människor runt om i hela världen samlades för att bevittna ett av de största sportevenemangen i hela världen. Efter slutsignalen stod det klart att Spanien hade vunnit över England i VM-finalen. Vid prisceremonin gick en av de högt uppsatta i det spanska fotbollsförbundet över gränsen under firandet. Det var när förbundspresidenten Luis Rubiales valde att kyssa fotbollsspelaren Jennifer Hermoso på munnen som medierna skulle komma att reagera. I en värld som sägs ha kommit långt i utvecklingen gällande könsroller, utvecklat en #metoo-rörelse som står för kvinnors rätt i samhället och minskat klyftorna mellan kvinnor och män, så visar det sig att män av den högre rangen inom maktordningen fortfarande tar sig friheten att begå sociala övertramp. Problemområdet kring denna studie är att svenska medier gestaltar Luis Rubiales och Jennifer Hermoso olika beroende på respektive maktpositioner och makthierarkier inom genusvetenskap. Detta kan kopplas till att män och kvinnor har fått tillskrivna roller efter den sociala strukturen och deras maktförhållanden. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys ligger vårt fokus på budskapet i de utvalda artiklarna från nyhetsmedierna, Aftonbladet, SVT och Dagens Nyheter. Det väsentliga för den här studien är själva innehållet i artiklarna och inte mängden av dem. När vi tolkade artiklarna genomfördes detta av en strukturerad process med hjälp av ett frågeschema. Med detta frågeschema har vi identifierat, analyserat och kategoriserat huvudsyftet i vårt material. Materialet i vår undersökning består av tre artiklar från vardera nyhetsmedium och dessa artiklar har valts ut mellan datumen 20:e och 25:e augusti. Anledningen till detta val grundar sig i att nyhetsrapporteringen efter den 25:e augusti byter spår. Mellan den 20:e och 25:eaugusti är nyheten fortfarande färsk och gestaltar händelsen. Resultatet av vår undersökning tyder på att Aftonbladet, SVT och Dagens Nyheter har gestaltat Luis Rubiales som en makthavare och Jennifer Hermoso som ett offer för skandalkyssen. Studiens nyhetsmedier har framställt kyssen som en skandal. Med tanke på att händelsen blev uppmärksammad över hela världen har skandalkyssens nyhetvärde blivit högt och prioriterats i nyhetsrapporteringen.

The journalistic mission, crucial to a functioning democracy, requires journalists to act as “watchdogs”. By holding people in power accountable, journalists play their part in ensuring that our society is deserving of these lofty democratic standards. What do journalists need to fulfill this role effectively? SVT, Sweden’s major TV broadcast company and one of the country’s biggest news organizations, appears to be increasingly reliant on substitute journalists and short-term employees. This study aims to research how news editors on SVT:s local news stations gauge that the possibility of fulfilling the journalistic ideals of investigation is affected through short-term employment arrangements. SVT is financially funded through a specific tax which entails a certain responsibility on the news distribution they represent. This funding method plays a part in why this study is narrowed down to SVT, as opposed to other media companies. They are also one of the biggest employers of journalists in Sweden, whilst also being one of the country’s most trusted news sources. All in all, a very important institution that’s deserving of further scrutiny. There’s extensive research, both in Sweden and beyond, on the topic of professional journalists. However, we’ve noticed a lack of recent research regarding journalists’ performance and job safety that’s grounded in actual working conditions and terms. Our study indicates that local SVT news stations regularly change substitute journalists in order to circumvent the Employment Protection Act. To find out if these insecure employment forms affect the news stations this study made qualitative interviews with 9 news editors from different local SVT stations all around Sweden. Through a thematic analysis of the interview transcripts we discovered that the increasing use of short-term employees does affect the newsroom’s ability to fulfill their goals, particularly in transition periods when substitute journalists are replaced with new ones. Furthermore, we argue that the ability to fulfill the journalistic ideals of investigation and holding people of power accountable, will be compromised to an even bigger degree if the newsrooms’ share of short-term employees continues to grow.

This study aims to examine the presence of the Swedish news agency SVT Nyheter on the social media platform TikTok. The platform is relatively new and was not originally designed for news but with time more and more news agencies have started to share their content on TikTok. SVT Nyheter has been active on the platform since November 2022. This study examines all of SVT Nyheters posts since their first one on November 18 2022 to November 18 2023. Previous research on TikTok, and specifically news on TikTok, has mainly looked at a numerous amount of news agencies. The research has shown that many of the news agencies adapts to the logic of TikTok and that working with storytelling on TikTok can foster creativity. This study uses a quantitative content analysis to establish what kind of news SVT Nyheter publishes on TikTok, how they work with the logic of TikTok and how their publishing on TikTok has changed over time, from November 2022 to November 2023. The material consists of 571 TikToks posted by SVT Nyheter. To help interpret the findings the study used theories on media logic and social media logic, the agenda-setting theory as well as theories on news values. The result of this research shows that SVT Nyheter mainly publishes soft news and the top subject of their news is “lifestyle” as well as “crime”. Furthermore the study found that SVT Nyheter in many ways adapted to the logic of TikTok in terms of using subtitles and music in a majority of the videos as well as keeping their videos short. Findings that contradict that SVT Nyheter worked in line with the logic of TikTok is that they did not ask related questions to their audience to try and engage comments, likes or shares. Regarding how their publishing has changed over time the study found that they were relatively consistent in number of videos per month and the most common subjects of news were unchanging. However the study showed that the usage of music decreased over the year, as did the number of hard news.

In this essay the framing of the politics of the two prime minister candidates Magdalena Andersson and Ulf Kristersson have been analyzed. This during two interviews broadcasted before the election 2022 on public service channel 1 (SVT 1) in a program called Election 2022: The Hearing (Val 2022: Utfrågningen). The study has looked at several different types of framing including thematic, episodic and gameframing to be able to analyze how the politics are portrayed. The study has also acknowledged the importance of the power relations that take place between interviewee and journalist in a political interview. Also how the role of the journalist acting as a program manager affects the framing of the politics. The conclusion is that politics are framed in all kinds of framing analyzed. But there are differences between how Andersson and Kristersson´s politics are framed through the analyzed frames. The program managers had different strategies to confront the politicians depending on who they interviewed.

<p>Validerat; 20130612 (global_studentproject_submitter)</p>

No description available.

Med ökande digitalisering och tillgänglighet till information har informationskriget blivit allt mer sofistikerat och utbrett med en mängd olika aktörer som strävar efter att påverka och manipulera den allmänna opinionen. I detta sammanhang spelar den faktagranskande journalistiken en avgörande roll för att bekämpa desinformation och upprätthålla journalistikens samhällsviktiga roll. Denna studie har undersökt denna eskalerade konflikt i det moderna medielandskapet och bidrar till att öka förståelsen för hur två europeiska public service-bolag presenterar faktagranskat material. Syftet med denna uppsats har varit att på ett djupgående plan analysera hur två faktaverifieringsenheter – BBC Verify och SVT Verifierar – arbetar med, gestaltar och motiverar resultaten av sitt faktagranskade material. För detta ändamål har jag använt mig av kvalitativ metod – framinganalys – applicerad på fem artiklar från BBC och fem artiklar från SVT. Dessa har brutits ned i sex olika frames och utifrån dessa har innehållet analyserats i med utgångspunkt i epistemologi och gestaltningsteori. Jag har kommit fram till att BBC Verify och SVT Verifierar delar grundläggande principer om noggrannhet, tillvägagångsätt och källkritik i sina granskningar men skiljer sig åt på viktiga punkter som i granskningarnas omfattning, kontextualisering och metodologisk transparens.

The communication regarding the new corona-virus raises questions about availability and plain language. In Sweden, approximately 1.5 million people are in need of this communication through written language due to, inter alia, hearing impairment. Although subtitles are considered one of the most read genres today, it has received little focus in Swedish linguistic research, especially when it comes to intralingual subtitles. However, the communication through subtitles is limited and can lead to information loss. In Sweden, SVT as a public service channel has special requirements to maintain good quality in subtitles but nonetheless omissions are a prerequisite. However, this must never affect the loss of important information. Modality is considered within the Systemic-Functional Linguistics as linguistic tools to create opportunities to shift communication in different degrees and directions. A similar shift in degree can occur in expressions of valuation and opinions. Therefore, modality and valuation are interesting and important to study in a well-known TV- show that communicates, informs and debates about a social-crisis like the Corona-virus. This paper examines modality and expressions of valuation in the adaption from speech to subtitles in the Swedish news-program Agenda (SVT) reporting on the Corona-virus in Sweden and the world. Through the subtitling-shift model created by Sahlin (2001), I examine the omissions of modality and the expressions of valuation. The results show that the communication in subtitles have a weaker emphasis of conflicting opinions, are more objectively constructed and that there is a shift in nuances.