Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka kulturprogrammet K specials profil kontra image, samt vad programmets medarbetare och tittare associerar till begreppet kultur. Metod: Studien är genomförd med kvalitativa metoder i form av personliga intervjuer och telefonintervjuer samt en nätundersökning. Resultat: K specials projektledare har en samlad bild av hur de vill att tittarna ska uppfatta programmet. Tittarna som har medverkat i denna studie har i många anseenden en positiv likartad uppfattning om programmet. Det finns dock en skillnad i hur en del tittare associerar till namnet K special, då namnet stundtals associeras med frukostflingor. Gällande kultur visar det sig att K special är en kultur i sig och utgör en livsstil hos tittarna som medverkar i denna studie. Både tittarna och programmets medarbetare ser begreppet kultur som ett samlingsnamn på livet och människors uttryck, allt som inte platsar inom ramarna för naturvetenskap. Det finns dock åsikter om att kulturbegreppet behöver ”dammas av” från finkulturstämpeln.

Denna studie har undersökt vilken typ av nyhetsmaterial som svenska medier publicerar på Facebook, samt hur publiken svarar på innehållet genom likes och delningar. Syftet med studien har varit att ta reda på om den traditionella nyhetsvärderingen speglas på Facebook, och i så fall om publikens likes- och delningsvärderingar samstämmer med mediernas nyhetsvärdering. Materialet som undersökts i denna studie har bestått av det totala antalet publiceringar under en veckas tid på Aftonbladets, Dagens Nyheters och SVT Nyheters Facebooksidor. Genom en kvantitativ innehållsanalys har data samlats in över vilka nyhetsämnen som varit mest frekventa på Facebook, samt över hur publiken valt att interagera på innehållet genom likes och delningar.     Resultatet visar att den traditionella nyhetsvärderingen speglas i Dagens Nyheters och SVT Nyheters rapportering på Facebook, medan Aftonbladets nyhetsvärdering följer de digitala nyhetsvärderingskriterierna. Publikens like- och delningsmönster beror till stor del av nyhetsmediet.

Under de senaste åren har svenska folkets medievanor ändrats. Det har skett ett digitalt skifte och det har blivit allt vanligare att titta på tv via webben istället för att ta del av den linjära tv-tablån. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur SVT anpassar sig till den nya mediesituationen. För att ta reda på detta har vi gjort en fallstudie över SVT:s tvoddar. En tvodd är en tv-sänd podcast och ett nytt format som SVT har utvecklat där en eller två programledare diskuterar ett utvalt ämne med varandra eller med inbjudna gäster. Med en kvalitativ riktad innehållsanalys på sju tvoddar har vi undersökt innehållet kopplat till teorier om kommersialisering, kvalitet och värdeskapande i medier. Utöver denna innehållsanalys har vi också gjort åtta kvalitativa intervjuer med programledare för tvoddarna och personal inom SVT:s organisation. Intervjuerna har fokuserat på drivkrafterna bakom utformandet av tvoddarna, samt vilken roll tvoddarna spelar i SVT:s satsning på framtiden. Resultatet av innehållsanalysen visar att tvoddarna innehåller inslag av personifiering och trivialisering. Produktionen av tvoddarna kännetecknas av spontanitet och en vilja att experimentera med teknik och format. Tvoddarna produceras i SVT:s minsta studio med robotstyrda kameror och endast en sändningsproducent som sköter all teknik. I förhållande till dessa förutsättningar håller tvoddarna en hög teknisk nivå, men ibland märks det av i klippning och kameraval att det är få personer bakom kameran. De främsta drivkrafterna vid utformandet av nya format för SVT är att utforska nya tekniska möjligheter, anpassa sig efter det nya medielandskapet, producera kostnadseffektiv tv och att distribuera programmen på digitala plattformar.

This report is an analysis from a gender perspective of more than three hundred minutes in sports broadcasting on SVT and TV4. The study explains how air time is divided between male and female athletes as well as which sports, male or female, get the most air time. The sports are also categorized according to attitudes about the sports being masculine, feminine or neutral. In this way the study also shows the categories of sports that are given the most airtime. Our view before the study was that from a media perspective, the Swedish sports world was very male dominated. The results show that male athletes get more exposure than female athletes on both channels, this despite the fact that the membership of the Swedish sports clubs is fairly evenly divided between men and women.

Abstract Title: Brand exposure in television. A comparison between SVT and TV4 2003 and 2006. Number of pages: 57 including appendix Author: Axel Victorin Period: Spring 2008 Course: Media and Communication studies C University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University Purpose/aim: The aim of this study is to evaluate the prevalance of brand exposure in Swedish public service television, SVT and TV4. The Swedish public service TV broadcasting company, Sveriges Television (SVT) advertises itself as purveyor of free television, without commercial or political interference. A B-level essay, written some years ago, showed that the SVT policies were not always observed throughout the entire organisation. The aim of this essay is, by using quantitative research, to study whether SVT is letting commercial interests have their say in the programmes by exposing brand names and logotypes. Material/method: The study is performed through examining 40 hours of television from SVT and 40 hours from TV4, as reference. TV4 is a Swedish commercially funded broadcaster, working under similar legislation as SVT. A quantitative method has been developed for this study. Results: The results of the study shows that while TV4 stays on a fairly steady level concerning brand exposure, brand exposure in SVT has decreased significantly between 2003 and 2006. The reason for this is beleived to be increased awareness of the issue in the SVT organisation, possibly due to product placement being more debated and acknowledged in recent years. Keywords: SVT, TV4, product placement, brand name exposure, television, marketing

Denna uppsats syftar till att med hjälp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfrågan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sändes i Agenda i Sveriges Television inför riksdagsvalet 2014. Det undersöks också vilka andra ämnen eller teman som invandringsfrågan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras även hur partiledardebatten svarar mot SVT ́s public service-uppdrag.
 Studien utgår från tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism. Den analysnivå som rör det rent textuella utgår emellertid från analysredskap sprungna ur framförallt kritisk diskursanalys. 
 Den metod som används för att genomföra studien är kritisk diskursanalys med utgångspunkt i Norman Faircloughs tredimensionella modell, innehållandes de tre analytiska nivåerna: text, diskursiv praktik och social praktik. Denna metod är lämplig eftersom det inom den finns ett grundläggande synsätt att diskurser, såsom den om invandringen, står i dialektisk växelverkan med den större sociala kontext den är en del av och att det därmed finns en ömsesidig påverkan mellan diskurser och samhället. Detta förhållningssätt stämmer överens med studiens utgångspunkt - att invandringsfrågans konstruktion ser olika ut beroende på vilka som talar om den och när och att dess innehåll inte är fastställt utan hela tiden kan skifta. Detta har också betydelse för vilka som har makt över frågan, vilket går hand i hand med det kritisk-diskursanalytiska anspråket att avtäcka och motarbeta makthierarkier i samhället. Med utgångspunkt i detta ämnar vi undersöka hur Agenda står i förbindelse med övriga sociala praktiker och därmed fungerar som en aktör för invandringsfrågans konstruktion. 
 Resultaten visar på att debatten i Agenda tillhandahåller en konstruktion av invandringsfrågan som förknippad med problem och/eller utmaningar. Samtliga aktörer som deltar i debatten bidrar till denna konstruktion, men förhåller sig till problematiken på skilda vis. Det går således att i en bemärkelse identifiera en övergripande konstruktion av invandringsfrågan, men samtidigt skilda konstruktioner så tillvida att aktörerna i debatten har olika förslag på hur Sverige och dess medborgare bör förhålla sig till invandringen. Resultaten visar också att störst fokus riktas mot Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson, då invandringsfrågan diskuteras. Delvis rent explicit i form av att han tar plats i frågan genom att själv prata om den och flytta fokus från andra ämnen till den, men också mer indirekt genom att SVT visar hans reaktioner då andra politiker uttrycker sig i frågan. Med anledning av detta diskuteras det huruvida SVT skulle kunna ge en mer mångsidig bild av politiken kring invandringen, genom att förändra sitt journalistiska förhållningssätt.

Magasinprogrammet Go’kväll sänder i regel fem program per vecka under hela vinterhalvåret. Programmet produceras och sänds ut av SVT allmän-TV i Umeå. Till vissa delar av programmet önskas gäster som uttalar sig om aktuella ämnen. Vid några tillfällen har redaktionen upplevt att man inte kunnat plocka in de mest optimala gästerna för kommentarer på grund av rent logistiska skäl, i regel att den efterfrågade gästen i fråga inte kunnat närvara fysiskt i Umeå, ofta på grund av kort varsel, något som nuvarande programutformning kräver av alla som medverkar i direktsändning. Det som efterfrågades var en lösning för att kunna inkludera konceptet gäst via direktlänk i kortare segment av programmet. I utgångsläget fanns ingen budget eller möjlighet till stora ekonomiska investeringar just för detta ändamål. Problemformuleringen blev därför: Hur implementerar man konceptet gäst via länk med hjälp av de resurser SVT idag och inom den närmsta framtiden förfogar över? TV-verksamheten inom SVT är primärt indelad i tre olika divisioner: allmän-tv (dit hör exempelvis barn-, nöje-, fakta- och kulturprogram), nyheter (nyhetsbevakning, sport, regionala nyheter etc.) och SVTi (teknisk utveckling). Allmän-TV (ATV) produceras av SVT på fyra orter som är Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. De fyra ATV-orterna har utrustning för att sända HDTV och producerar även i HD. Nyheter, och framförallt de regionala nyheterna inkluderar redan i dagsläget olika direktsända inslag från fältet i sina produktioner men skillnaden är att allt produceras i det gamla SD-formatet. I praktiken innebär detta att HD endast kan sändas mellan ATV-orterna och sedan ut i rutan utan att infrastrukturen ändras. Den stora utmaningen blev följaktligen att hitta en lösning där så mycket av befintlig infrastruktur och personalresurs som möjligt kan utnyttjas och samtidigt möta de krav på bildkvalitet som efterfrågas. Med hjälp av intervjuer och interna dokument kartlades befintliga resurser och resultatet blev att möjligheter för att lösa problemet med hjälp av befintlig infrastruktur och bemanning torde vara fullt genomförbart och möjligt att implementera snarast. / The talk-show Go'kväll (Good evening) broadcast five shows per week during the autumn, winter and spring. The show is produced and broadcasted by the non-news section (ATV) of SVT in Umeå. In some parts of the show, guests who gives comments to various recent events is wanted. Some particular times, the editorial staff has experienced that the most ideal guests could not be present in the show, mainly according to the circumstance that they have to be physically present in the studio in Umeå in order to participate in the show, often made impossible by travel logistics. The production wanted a solution for using the concept of remote located quests participating live via video link in chosen segments of the show. There was no economical budget for the project, so the question was: How to implement the concept of using remote located quests live in Go'kväll, only using present infrastructure and other resources? The TV-operations within the company of SVT is divided into three different divisions, ATV, News section (news, sport) and SVTi (Technichal development). ATV is produced and broadcasted from Stockholm, Gothenburg, Malmö and Umeå. These four facilities produce and broadcast in HD-format while the news division mainly broadcasts in SD. Practically, this means that with no change at all in infrastructure, HD can only be transmitted between and from the ATV-locations. The main challenge then, become finding a solution where as much as possible of resources in terms of infrastructure and staff could be used and also meet the requirements of video quality. By making interviews and reading internal working documents, existing resources were surveyed and the results shows that possibilities to solve the problem using existing technical infrastructure and labour exists and should be implementable instantly, if requested.

Idag är internet ett av de mest använda medieverktyg som bör finnas tillgängligt för alla människor, även personer med funktionsnedsättningar. Målet med denna uppsats är att undersöka om webb-tv på internet är tillgängligt för användare med funktionsnedsättning, särskilt synskadade. Två stora webb-tv-plattformar SVT Play och TV4 Play undersöks i denna uppsats för att veta om webb-tv på internet är något som är tillgängligt för synskadade användare. För att webbplatser ska vara så tillgängliga och användbara som möjligt för personer med synskador bör de följa riktlinjer som WCAG 2.0 och ISO 9241-11. För denna uppsats har det använts skrivbordsundersökningar och fallundersökningar. Två olika typer av fallundersökningar användes i denna uppsats, enkäter och observationer. Dessa två fallundersökningar avslutades under 2012. Enkäter skapades för att låta respondenterna ge sina åsikter på flera områden om SVT Play och TV4 Play. Syftet med enkäterna var att undersöka hur synskadade uppfattar SVT Play och TV4 Play. Observationer gjordes för att få en detaljerad iakttagelse om vilka problem som kan uppstå för synskadade. Tre olika användare observerades när de använde SVT Play och TV4 Play. Från dessa observationer kan man se hur tillgängligt och användbart plattformarna är för synskadade användare. I uppsatsen har rekommendationer nämnts med avseende på förbättring av dessa webb-tv-plattformar, med fokus på tillgänglighet och användbarhet för synskadade användare. Resultaten i denna uppsats är att både SVT Play och TV4 Play har brister inom användbarheten och tillgängligheten för synskadade användare. Detta trots att webb-tv:n följer riktlinjerna innebär det inte en tillfredställande tillgänglighet för synskadade användare.

Titel: Fler partiledardebatter  – “men det är ungefär samma ingredienser” –  en kvalitativ studie om ökad konkurrens och nya strategier när SVT, TV4, Aftonbladet och Expressen producerade partiledardebatter i valrörelsen 2014. Författare: Emma Österberg och Elvira Linderot Kurs, termin och år: Vetenskaplig C-uppsats, HT 2014 Antal ord i uppsatsen: 18 785 Problemformulering och syfte: I studien undersöks partiledardebatterna i tv och webb-tv i valrörelsen 2014, samt den nya konkurrenssituation som uppstod i samband med det. Valet 2014 var första gången som kvällstidningarna, Aftonbladet och Expressen, producerade partiledardebatter - något som SVT och TV4 tidigare gjort. Studien utgår från ett konkurrensperspektiv och hur medieföretagen konkurrerar på olika marknader, där de bland annat vill få många tittare och ha hög trovärdighet. När medieföretagen producerar partiledardebatter kan de ha olika strategier, dels genom vilken publik de vänder sig till, dels genom hur de utformar själva programmen. Tidigare forskning har visat att ökad konkurrens kan påverka medieföretagens strategier, till exempel genom att de vill stärka sina varumärken eller göra “bra tv” med ökat tempo och dramaturgi. Syftet med studien var att ta reda på hur SVT, TV4, Aftonbladet och Expressen förhöll sig till den nya konkurrenssituation som uppstod i valet 2014, samt att ta reda på vilka strategier de hade vid programutformningen för partiledardebatterna.          Metod: I den empiriska undersökningen användes två kvalitativa metoder. Först gjordes en analys av partiledardebatternas programkoncept, utifrån fyra teman: miljö, medverkande personer, programmoment samt publikmedverkan. Genom samtalsintervjuer fick en programansvarig på varje medieföretag sedan svara på vilka strategier de haft när de utformade programmen samt hur de såg på konkurrenssituationen.          Resultat: Samtliga medieföretag förhöll sig till den nya konkurrensen, främst genom att de ville göra partiledardebatter som stack ut och stärkte deras varumärken, genom bland annat välkända programledare. En strategi var också att göra “bra tv”, genom dramaturgi och tempoväxling. När det gällde att rikta sig till en viss publik stack Aftonbladet ut i valet av en ung målgrupp, medan de övriga riktade sig till en mer bred publik. En strategi var också att göra program som kändes seriösa och granskande, framförallt gällde det SVT, som har ett public service- uppdrag och dessutom konkurrerar med sin trovärdighet. För kvällstidningarna var partiledardebatterna ett sätt att utveckla sin tv-satsning – och de kände sig fria att testa och prova nya grepp. Även TV4 ville sticka ut och försökte ha med “annorlunda moment”. SVT såg sig mer bundna av traditioner, men samtidigt inspirerades de av kvällstidningarnas “ton och identifikation” och trodde att det var något de kunde ta till sig av i framtiden. De programansvarige poängterade att partiledardebatterna har en demokratisk betydelse och såg det främst som positivt att det gjordes fler debatter.

No description available.