Medielandskapet förändras ständigt. Medier konvergerar och den digitala utvecklingen innebär nya utmaningar för traditionella medier. Olika åsikter om huruvida public service ska finnas och hur de i så fall bör verka på sociala medier har gett upphov till en debatt i svensk press. Syftet med studien är att kartlägga argumenten från båda sidor, kommersiella medier och public service, samt analysera debatten genom en kritisk diskursanalys. Frågan som besvaras är “Hur ser diskursen kring SVT:s närvaro på digitala plattformar ut i ledande svenska dags- och kvällstidningar?”. Teoretiska verktyg inom kritisk diskursanalys som används är transitivitet, modalitet, antagonism och intertextualitet. De kompletteras med agenda-setting theory för att möjliggöra en fullständig analys. Resultatet visar att det genomgående finns flera teman i artiklarna som analyseras; finansieringen av public service, snedvriden konkurrens, public service kärnuppdrag samt hot mot demokratin, vilka handlar om något större än användningen av sociala medier. Studien visar att diskursordningarna, den kommersiella marknaden samt public service är under transformering, inbördes och även i relation med varandra. Arbetet bidrar till utökad kunskap om hur public service digitala närvaro framställs och problematiseras i svenska tidningar. Slutsatserna visar att beroende på vem som läser kan regelverket för public service uppdrag tolkas olika. Och att uppdragsbeskrivningen därmed bör förtydligas både för att klargöra uppdraget på digitala plattformar, och för att förhindra att regelverket kan tolkas på olika sätt. / The media landscape is ever-changing, different types of media are converging and a digital development is taking place, which is challenging for traditional media. Different opinions about how public service can and should operate in social media have caused an ongoing debate in Swedish press. The aim of this thesis is to identify arguments in the debate between commercial media actors and public service and to analyze the debate as a whole. A critical discourse analysis is carried out to answer the research question “What does the discourse regarding SVT’s presence on digital platforms look like in leading Swedish daily and evening newspapers? ”. The theoretical concepts within the critical discourse analysis, transitivity, modality, antagonism and intertextuality are used throughout the analysis and are also complemented by agenda-setting theory to reach conclusions. The results of the study suggest that there are several consistent themes of argumentation trans boundary from the use of social media. This includes themes such as financing of public service, unfair competition, mission and values of public service and even threats against the democracy. The study shows that both parties’ discourses are undergoing mutual transformations as well as towards each other. It contributes to knowledge of how public service actors’ presence on digital platforms is depicted and problematized in Swedish press. The result shows that depending on the reader, the legal framework regarding public service mission is interpreted in different ways. And that the framework lacks clear rules for online business and is in need of unequivocal guidelines.

I denna uppsats analyseras SVT:s bevakning av coronakrisen under våren 2020. Syftet med studien är att ta reda på hur stort utrymme coronarelaterade nyheter fick i nyhetssändningarna, samt på vilket sätt SVT rapporterade om krisen. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys har åtta Rapportsändningar under april 2020 analyserats. Sammanlagt har 105 enskilda nyheter undersökts. Under analysens gång identifierades tre nyhetstyper, tre nyhetstoner och tre nyhetsfunktioner. Undersökningen fann dessutom att 91 av 105 nyheter var coronarelaterade. Resultatet av analysen visar att SVT i huvudsak uppmärksammade negativa händelser i samband med coronabevakningen men att dessa nyheter till stor del hade en saklig ton. Undersökningen kom också fram till att samtliga nyheter var antigen rapporterande eller rapporterande och förklarande.

Dagens ungdomar idag präglas starkt av konvergenskulturen och deltagarkulturen och deras medievanor har ökat under åren. Företag som inriktar sig på denna målgrupp behöver anpassa sig till deltagarkulturens egenskaper och krav för att bibehålla sina kunder inom denna målgruppen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur ett företag kan anpassa sig till deltagarkulturen och ungdomarnas medievanor. Uppsatsen undersöker företaget SVT och hur de gjort för att anpassa sig till den deltagande kulturen. Genom en observation och tre kvalitativa intervjuer har författaren samlat in allt resultat som kan ställas mot teorin i diskussionen. Resultatet visar att SVT arbetar mot att anpassa sig till deltagarkulturen via deras Projekt Z, där de arbetar med att kommunicera med målgruppen: generation Z, samt samlar in material från dem för att kunna skapa framtida tv-program som är anpassade efter ungas behov och önskningar.Slutsatsen för denna studie visade att om ett företag ska anpassa sig till deltagarkulturen så måste dem först få en förståelse kring vad konvergens och deltagarkulturen innebär och vilka krav deras målgrupp kräver från dem. Företaget måste anpassa sig till det höga deltagandet, uppfylla behoven hos deras målgrupp och fokusera på att arbeta på deras relation med målgruppen. / Today's youth today are strongly influenced by the convergence culture and participatory culture and their media habits have increased over the years. Companies focusing on this target group needs to adapt to the participant culture's characteristics and requirements to maintain their customers within this target group.The purpose of the essay is to investigate how a company can adapt to the participatory culture and the youth's media habits. The essay explores the company SVT and how they did to adapt to the participating culture. Through an observation and three qualitative interviews, the author has collected all the results that can be put against the theory in the discussion. The result shows that SVT works to adapt to the participant culture through their Project Z, where they work with communicating with the target group: generation Z and collecting material from them to create future television programs adjusted to the needs and wishes of young people.The conclusion of this study showed that if a company is to adapt to the participant culture, they must first get an understanding of what convergence and participatory culture means and what requirements their target group demands from them. The company must adapt to the high level of participation, meet the needs of their target audience and focus on working on their relationship with the target audience.

Detta är en fenomenologisk studie som utgår från ett fall och undersöker hur plattformsskiftet påverkat produktioner riktade till barn. Fallet som undersöks är Sveriges Television (SVT) och vilka anpassningar de har gjort i Barnkanalens produktioner för att behålla sin publik. Studien undersöker hur SVT arbetat för att inte förlora publiken till det ökade antal konkurrenter och vilka utmaningar detta inneburit. De metoder som har använts för att samla in relevant data är kvalitativa intervjuer med fyra olika nyckelpersoner på SVT som arbetar med barnproduktioner samt visuella innehållsanalyser på tre av deras mest framgångsrika och populära produktioner. Syftet med studien är att öka insikterna i vilka anpassningar Barnkanalen gjort, och gör 2019, gällande deras egna produktioner för att kunna tillgodose målgruppens behov i takt med den tekniska utvecklingen av TV-distribution och målgruppens förändrade konsumtionsmönster. Det material som använts för att bygga en teoretisk grund är tidigare forskning inom bland annat medievanor och konsumtionsbeteende samt statistik framtagen av oberoende källor. Resultatet av denna studie tyder på att SVT arbetar proaktivt för den förändring som sker och har genomfört anpassningar för att behålla sin konkurrenskraft på marknaden, något som också gett positiva resultat i form av höga tittarsiffror online. / This is a phenomenological study that emanates from a case to investigate how platform shifts have affected children's television production. The case that is studied is Sveriges Television (SVT) and what adaptations they have made to their own children's productions in order to maintain their audience. The study investigates how SVT has been working to retain their audience from the increasing number of competitors and the challenges they face doing so. The methods that have been used to collect pertinent data are qualitative interview with four key people at SVT, who work with children's productions, and visual content analysis of their three most popular and successful productions. The purpose of the study is to give insight into Barnkanalen's adaptations, both past and ongoing, regarding their own productions in order to satisfy the target group's needs; as the technical evolution of TV-distribution and ever-changing consumer behaviour. The data that has been used to build a theoretical foundation is prior research within habits of media and consumption behaviour. As well as statistics produced by independent sources. The results of this study shows that SBT is working proactively for the change taking place and has adapted to maintain their competitiveness on the market, something that has also been paying off in form of high viewing rates online.

This study aimed to find out the primary need of individuals ages 25-39 have, when it comes to using SVT1, TV4, SVT Play and TV4 Play and to assess how easy and useful the tv-channels are for them. The target group was individuals between ages25-39 who lives in Sweden. 139 individuals replied to the online form. Out of the 139 individuals 110 identified as women and 29 as male. The respondents werecategorized in residential demographics and education level. The study collected data from the target group by sending out an online form. The study used Excel to generate clear tables illustrating the results from the form. The study used a quantitative method with a convenience sampling technique. Uses & gratification and Technology acceptance model where the theories used in this study. The result shows that the primary need of the target group was entertainment and that they preferred online streaming services, and in particular SVT Play, rather than liner television. 2 of 5 people does not have linear television and the results shows a trend of using streaming services as the primary sours of television. Amongst the target group, exceptionally few did not have the streaming services SVT Play and TV4 Play.It was primarily male, individuals with high school education and individuals that lives in a sparsely populated rural areas that do not have linear television. Onefinding was that the target group tend to use SVT1 and SVT Play to satisfy the needs of information and new knowledge, in contrast to TV4 and TV4 Play. Themajority of respondents expressed that SVT1 and TV4 was easy to use, yet the results shows that just because something is easy, does not mean that its useful. Is also shows that something can be slightly difficult to use, but it is useful and therefore individual tend to use it any way.

Med hjälp av kritisk diskursanalys undersöks om könsrelaterade maktstrukturer finns i SVT:s dramakomediserie Fröken Frimans krig och en diskussion förs kring hur dessa strukturer kan cirkulera i samhället. Utifrån en feministisk ansats är syftet att synliggöra och kritisera en del av de maktstrukturer som finns bland män och kvinnor i medier i Sverige. I analysen används främst hegemonisk maskulinitet, rum/plats och strategi/taktik som teoretiska begrepp för att förstå maktstrukturer. Vidare är även diskurs och representation viktiga begrepp. Resultatet av studien är att det kopplat till hegemonisk maskulinitet, plats/rum och strategi/taktik finns könade maktstrukturer som ger män mer makt än kvinnor i medier. Kvinnor kan dock utnyttja olika taktiker och sin position i den hegemoniska maskuliniteten för att skapa sig mer makt. Denna undersökning diskuterar även hur man genom att synliggöra och kritisera kan skapa förändring mot ett mer jämställt samhälle.

2014 var året då de Olympiska Spelen för första gången någonsin inte sändes i en public service-kanal. När Viasat och MTG (Modern Times Group) köpte rättigheterna till ett av världens största idrottsevenemang lyftes diskussionen om TV-rättigheter även hos gemene man. När priset för rättigheter stiger tvingas SVT att fundera över hur mycket exempelvis ett OS egentligen är värt. Hur och om går det att motivera att en publikt finansierad aktör lägger stora summor på en idrottsrättighet som kanske inte tilltalar den breda massan de finns till för att behaga. Klarar SVT av att upprätthålla det kravet om fler rättigheter försvinner från kanalen och public service? Hur påverkas SVT av aktörer så som Viasats möjlighet att spendera stora pengar på idrottsrättigheter? Vad blir konsekvenserna för SVT när de med all säkerhet inte kommer äga sändningsrättigheterna för de kommande fyra olympiska spelen?

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Fem myror är fler än fyra elefanter inkräktade på den syn man hade på barn och barnprogram under 1970-talet. För att få en förståelse för debatten och kritiken som Fem myror är fler än fyra elefanter fick, undersökte vi även vilka värderingar och normer som var viktiga under denna period. Vi har även genomfört intervjuer med Magnus Härenstam, Brasse Brännström och Bengt Linné och analyserat fyra sketcher från programserien.</p>

<p><strong>Title</strong>:      Kriskommunikation på 140 tecken; En kvantitativ innehållsanalys om media och myndigheters traditionella roller vid pandemikrisen A(H1N1) via SVT Rapport och Krisinformation.se:s twitterflöden.</p><p><strong>Author</strong>:                         Arne Wetterholm & Petter Westlund</p><p><strong>Tutor</strong>:                         Mats Eriksson</p><p><strong>Course</strong>:                         Medie- & Kommunikationsvetenskap C, inriktning PR</p><p><strong>Semester</strong>:                         Autumn 2009</p><p><strong>Purpose</strong>:      The purpose of this study is to analyse how twitter-feeds has been reporting the A(H1N1) pandemics. Do authorities and media keep their classical approach towards new crisis in a new media channel like Twitter.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method & material</strong>:      The analysis is conducted through a quantitative research method where two Twitter feeds will be used as the main source of the material. The 50 latest messages of the feeds in both Twitter microblogs Krisinformation.se and SVT PlayRapport will be represented in the material.</p><p> </p><p><strong>Theories</strong>:      The theoretical background consists of Jan van Dijk and Manuel Castells theories of the network society. The theories of classical approach on authorities and media are also a part of the theoretical background along with theories about the modern web.</p><p> </p><p><strong>Main results</strong>:      The main results of this study points towards a continuous approach of both authorities and media in the Twitter feeds. That means that new opportunities of crisis information don’t mean new approaches for authorities and media when reporting a crisis.</p><p> </p><p><strong>Keywords</strong>:     crisis information, crisis communication,  Twitter, SVT, Rapport, Krisinformation.se, kriskommunikation, A(H1N1), nya influensan, svininfluensan, swine inluenza, microblog, mikroblogg, kvantitativ, quantitative, innehållsanalys, context analysis.</p>