Den här uppsatsen har undersökt och jämfört rapporteringen av dam- respektive herrlandslaget i fotboll under varsitt mästerskap i tv-kanalerna SVT och TV4. Uppsatsens frågeställningar var hur mycket utrymme vardera landslag fick och vad som kännetecknade rapporteringen av de båda landslagen. För att besvara frågeställningarna användes en kombination av kvantitativ undersökning och kvalitativ innehållsanalys. I den kvantitativa undersökningen studerade vi 128 inslag medan 16 inslag valdes ut för den kvalitativa innehållsanalysen. Uppsatsen utgick från två teoretiska utgångspunkter, en genusteori som innebär att genus är en social konstruktion och en medieteori om att medier kan påverka samhällets genusbild. Den kvantitativa undersökningens resultat var att herrlandslaget nyhetsvärderades som viktigare och fick mer utrymme än damlandslaget i båda kanalerna. Båda kanalerna hade fler inslag och längre sändningstid för herrlandslaget. Det stämmer överens med tidigare forskning som användes i uppsatsen. Ett annat resultat var att rapporteringen av mästerskapen är bekönad, genom att mestadels kvinnor får uttala sig om damlandslaget medan mestadels herrar får uttala sig om herrlandslaget. Den kvalitativa innehållsanalysen visade att rapporteringen av de båda mästerskapen skiljer sig åt. Rapporteringen om damlandslaget var mer saklig och inriktad på känslor, medan rapporteringen om herrlandslaget inriktades mer på nationalism och supporterskap. Speciella ord används för båda mästerskapen, för damlandslaget används ibland nedsättande ord och uttryck. För herrlandslaget används ord och stiliska grepp för att dramatisera händelser och inslag.

Atrioventricular nodal reentrant tachycardia (AVNRT) is an abnormal heart rhythm caused by aberrant electrical conduction within the AV node. AVNRT is the most common type of paroxysmal supraventricular tachycardia (PSVT), with approximately 50,000 new cases per year in the United States. Catheter ablation of AV node tissue has become the first-line definitive treatment for AVNRT, owing to its high efficacy, tolerability, and safety. Two modalities of ablation, radiofrequency (RF) and cryoablation are commonly utilized in clinical practice with high levels of success in treating AVNRT. To date, studies on the two modalities have compared metrics such as acute success rate, procedure time, fluoroscopy time, and recurrence of AVNRT. Recurrence of AVNRT has been observed as far as 10 years after RF ablation. In patients with a history of RF ablation for AVNRT, rates of atrial fibrillation are higher than that of the general population. However, long-term studies directly comparing RF and cryoablation outcomes do not exist. This retrospective cohort study is designed to examine the rates of AVNRT recurrence and new arrythmias in patients 10 to 15 years after receiving either RF or cryoablation. To accomplish this, eligible participants will have their medical records reviewed for documentation of AVNRT recurrence, atrial fibrillation, atrial flutter, and complete AV block requiring pacemaker implantation. In doing so, we hope to give providers more insight into the risk profiles for each modality.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken grupp människor som till största del fick komma till tals i webb-programmet Eftersnack. Deltagarna i programmet valde vi att dela in i fyra grupper, män, kvinnor, elitpersoner och personer från allmänheten. Vi undersökte också vilka typer av frågor som reportern ställde till respektive grupp. Vi analyserade om det fanns likheter eller olikheter bland frågorna till de olika grupperna. Av de 15 avsnitt som vi tog med i vår analys fick vi ett resultat som visade att männen fick mer utrymme än kvinnorna i webb-programmet. Av statusgrupperna fick elitpersonerna mest plats i programmet jämfört med personer från allmänheten. Sammanfattningsvis fick manliga elitpersoner mest utrymme i programmet. Frågorna som vi analyserade skilde sig mellan könen och statusgrupperna. Männen och elitpersonerna fick korta och mer kritiska frågor medan kvinnorna och personer från allmänheten fick öppnare och mer vaga frågor. / The purpose of this study was to see which type of persons that got to be heard in the web broadcast of the debate show Eftersnack. We divided the participants into four different groups; women, men, elite persons and members of the public. We also wanted to analyse if there were any differences in the questions asked to the different groups. In the 15 episodes we chose to analyse we found that 60 percent of the participants in the show were men. The elite persons were given more space and time than members of the public. Thus, elite men got most time to say what they wanted to say. We also found that the questions differed depending on who was asked. Men and elite persons had to answer shorter and more critical questions while the women and members of the public were given vague and open questions that were easier to answer.

Det spelar ingen roll hur perfekt ett nyhetsmedie är i teorin om det inte konsumeras eller litas på av samhällets medborgare (Strömbäck et al., 2020). Tillit och trovärdighet gentemot medier, såväl kommersiella- som public service-drivna, är en grundförutsättning för ett demokratiskt samhälle. Det är dessa aktörer som granskar makten och sprider relevant information till medborgarna, exempelvis politiska nyheter som också betraktas som den viktigaste skepnaden av journalistik (Strömbäck, 2019). Sveriges Television, SVT, är en av de pjäser som axlat uppdraget med bravur under en lång tid, vilket inte minst visat sig i deras historiskt starka trovärdighetssiffror (Svenskarna och internet, 2019). Men med nya tider kommer nya plattformar att engagera sig på, så även för public service-medier som SVT. Det gjorde att vi frågade oss - vilka effekter får dessa tillvägagångssätt på SVT:s trovärdighetskapital?   Det analytiska ramverket som låg till grund för studien var forskning om trovärdighet gentemot medium, meddelanden, meddelanden online samt avsändaren. Utöver detta hanterade studien forskning om dimensioner av trovärdighet, hur det mäts och varför. Sist men inte minst byggde studien på sociala medier-logiken, som menar att alla sociala medier besitter deras egen logik med normer och handlingar som gör dem unika.   Då vi ville undersöka vilka effekter de nya tillvägagångssätten fick på ett medieinnehålls och en avsändares trovärdighet, var det lämpligt att göra en experimentstudie. Studien var webbaserad och utgick från att svara på följande frågeställningar: Vad blir effekterna på medieinnehållets trovärdighet när det byter plattform från webben till Instagram?, Vad blir effekterna på medieinnehållets trovärdighet när det anpassar sig till logiken på Instagram? och Skiljer sig trovärdigheten gentemot SVT som avsändare åt beroende på vart artikeln publicerats, på webben eller Instagram?   Det studien kom fram till var att det fanns en effekt på både medieinnehållets och en avsändares trovärdighet när det bytte plattform från webben till Instagram. Medieinnehållet uppfattades som mest trovärdigt när det presenterades i en verklighetsförankrad webb-artikel och som minst trovärdigt i den artikel som inte var anpassad utefter plattformen den publicerades på. SVT som avsändare uppfattades som mest trovärdig utav de som läst Instagram-artikeln och som minst trovärdig utav de som läst artikeln som inte var anpassad utefter plattformen den publicerades på. Sett till den interpersonella kommunikationens roll i trovärdighetsuppfattningen, visade det sig i studien att det endast var ett fåtal respondenter som skulle prata om artikeln eller dela den i sina sociala medier. Detta resultat var därför intressant, eftersom det är motsatsen till vad Kiousis (2001) hävdade gällande den interpersonella kommunikationen. / It doesn't matter how perfect a news media seems in theory, if the news media is not consumed or trusted by citizens (Strömbäck et al., 2020). Trust and credibility towards media, commercial- as well as public service-driven, is a foundation for a democratic society. It’s these actors that examine the power and spread relevant information to the citizens, like political news that is seen to be the most important figure of journalism (Strömbäck, 2019). Sveriges Television, SVT, is one actor that has taken on the mission with success in Sweden during a long time, something that has been shown in their strong credibility numbers (Svenskarna och internet, 2019). But new times means new platforms and this includes adjustments for even public service-media like SVT. This new way of doing things made us curious - which effects did these new approaches have on SVT’s credibility?   The analytical framework that the study is based on are research of credibility of medium, messages, messages online and sources. Further this study addresses research on dimensions of credibility, of how it has been measured and why. Last but not least the study builds upon the theory of social media logic and the way all social media possesses their own logic with norms and actions that make them unique.   To examine what effects these new approaches towards content get on a source and their media content, it was appropriate to do an experimental study. The study was web based and aimed to answer the following questions: What are the effects on the media content’s credibility when it changes platform from the web to Instagram?, What are the effects on the media content’s credibility when it adjusts to the logic on Instagram? and Does the credibility of SVT as a source depend upon where the article is published, on the web or on Instagram?   The results of the study indicate that there was an effect on the credibility of both the media content and the source, when it changed platform from the web to Instagram. The media content was perceived as most credible when it was presented in a web article and as least credible when presented in a manipulated Instagram article. SVT as a source was perceived as most credible by the readers who’d read the Instagram-article, and at least credible by those who’d read the article who wasn’t adjusted to the platform it was presented on. Our results of what role the interpersonal communication plays in the perceived credibility, is not aligned with what previously researchers found (ag. Kiousus, 2001).

The overall aim of this thesis is to analyze the presence of nationalism and patriotism in the live reporting of the 2019–2020 season of the FIS Cross-Country World Cup, reported by the Swedish national public service broadcaster, SVT. Thereby, the following research questions have been constructed: 1. Are patriotism and nationalism to be found in the live reporting by SVT of the 2019– 2020 season of the FIS Cross-Country World Cup? 2. If found, how is it manifested? The theoretical framework of this thesis consists of banal nationalism, patriotism, framing and us and them theory. The investigation has been limited to studying one of the several disciplines of cross country competitions. The material has been collected through ethnographic observations of the recordings online. For analysis, critical discourse analysis has been applied. The study shows a strong presence of both banal nationalism and patriotism in the live reporting of SVT. This can be concluded by the identified discursive and social practices in the text, such as discourses regarding justice and Swedish centrism. The results of this thesis are of importance for further comparative research projects of ideological reporting as well for sports media consumers to understand how ideology affects the reporting of a public service broadcaster.

No description available.

Studien undersöker i vilken omfattning barn medverkar och kommer till tals i nyhetsprogrammet Rapport i SVT.  Både kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys har använts och materialet som studerats är Rapports huvudsändning klockan 19:30 under tre veckor i februari 1993 respektive 2013. Syftet är att få syn på vilka förändringar som har skett under 20 år, kommer barnen till tals oftare än tidigare och vilka ämnen får de uttala sig om? Studien ramas in av teorier som sociala ansvarsteorin, medielogik, representation och de svenska spelreglerna för press radio och tv.   Resultatet visar att barn får större utrymme i nyheterna 2013. Vanligast både 1993 och 2013 är att barn kommer till tals i nyheter som handlar om utbildning, i materialet från 2013 kan man se en ökning av barn som kommer till tals om brott/våld/katastrofer. Man kan också se en skillnad i hur barnen porträtteras, 1993 är det inte ovanligt att barn filmas i fågelperspektiv när de intervjuas, medan barnen i inslagen från 2013 filmas rakt framifrån.

Out of the 100 biggest media companies in the world, only 6 have a female CEO. The lack of female representation in leadership roles is a known fact, and the media field is not an exception to that. However, in swedish public service media companies there seems to be significantly more women in leadership positions. SVT has now had four female CEO’s in a row, including the current one Hanna Stjärne. The purpose of this essay is to investigate why there are more female leaders in SVT public service than there are in the commercial media companies. To learn more I conduct semi- structured interviews with three women who currently work, or has worked, in high leadership roles at SVT. I ask them about their experiences of working for SVT and commercial companies, what motivates them, their style of leadership and the importance of diversity and networking. This resulted in a thematic analysis of 8 themes: Leadership, drive, SVT as a workplace, public service VS commercial companies, networking and mentorship, women and men in the workplace, diversity and advice. The results show that SVT being independently run by the state trough a foundation plays a big part in the company’s work for equality, and the results that it has had with more female leaders in the workplace.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka underhållningsprogram som sänds på svenska public service-kanaler för att se om de lever upp till public service idealet samt vilken kvalitet denna typ av program har. Undersökningen görs på två underhållningsprogram. Ett radioprogram, Helgen i P3, och ett tv program, Alla för en. Frågeställningarna ska svara på hur väl hela Sverige är representerat i dessa program, hur många aktuella händelser som tas upp i programmen, till vilken grad programmen uppnår satta kvalitetskrav och om det man kan senågon skillnad mellan underhållningsprogrammeni radio och tv. Studien bygger dels på en kvantitativ innehållsanalys av totalt 19 avsnitt från de två olika underhållningsprogrammen, 10 avsnitt av Alla för en och 9 program av Helgen i P3. För att komplettera resultatet från den kvantitativa undersökningen görs också en kvalitativ innehållsanalys av fyra avsnitt, två från vardera program. Resultatet diskuteras sedan utifrån McQuails och Syvertsens definitioner av public service samt ställs mot von Rimscha el als krav på public service-underhållning. De båda innehållsanalyserna visar att Alla fören representerar hela Sverige bättreän vad Helgen i P3görmen att Helgen i P3 är mycket bättre på att ta upp aktuella händelser. När det kom till kvaliteten av programmen var Alla för en bättre än Helgen i P3 på vissa kriterier, på andra kriterier var dettvärtom. Slog man ihop alla kriterier var programmen lika bra. Public service idealet uppehålls med dessa två program i tablån, men för attuppnåhela public service idealet behövs även andra program som bidrar med till exempel speciellt innehåll för minoriteter och spegla de delar av landet som är orepresenterade i dessa två program. En av de tydligaste punkterna som underhållningsprogram kan bli bättre på, när de har kultur som fokus, är att få in mer kultur som inte kommer från västvärlden.

Problemformulering och syfte: Att undersöka hur SVT följer sändningstillståndet genom att verka opartiskt. Detta genom att undersöka specifikt slutdebatterna inför riksdagsvalet mellan 2002 och 2018, utifrån att ge alla debattörer samma möjlighet till att föra sin talan. Undersökningens frågeställningar är därmed: I vilken utsträckning ger SVT alla partier lika mycket tid till att föra sin talan? Har partier gynnats eller missgynnats under slutdebatterna i form av tid? Hur har tidfördelningen mellan partierna förändrats över tid? Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys av SVT:s slutdebatter 2002–2018. Huvudresultat: Tiden som varje debattör får till att föra sin talan skiljer sig åt. Till exempel är Socialdemokraterna det parti som genomsnittligen fått tala mest under slutdebatterna. Trots detta finns ingen uppenbar systematik som visar vilka partier som får tala mer, respektive mindre, även om det skiljer sig åt. Tack vare detta visar resultatet att SVT, mer eller mindre ger alla partiers debattörer samma möjlighet till att föra sin talan.