No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syfte: Att undersöka problematiken kring hur vindkraftsprojektering påverkarbostadsmarknaden.Vad har spekulanter för attityd till fastigheter vid etablerad och planeradvindkraftverk? Vad finns det för fördelar samt nackdelar ivindkraftsetableringen utifrån ett bostadsmarknadsperspektiv? Vad harfastighetsmäklare för erfarenheter av fastighetsförsäljningar vid etablerad ochplanerad vindkraft?Metod: Kvalitativ studie med tre semistrukturerade personintervjuer, femstrukturerade telefonintervjuer samt en strukturerad e-postintervju. Dessa harvi återberättat i berättelser där samtliga respondenter har påhittade namn för attskydda deras intresse.Resultat: Styrkor vindkraftsetablering medför är att det bidrar till att minskautsläpp och öppnar upp för en ny marknad då många exploatörer vill investeraoch etablera vindkraftverk. Oro hos medborgare och spekulanter tillfastigheter i närheten av planerad och etablerad vindkraft i nuläget kanbetraktas som en nackdel. Det resulterar till reducerade fastighetspriser påbostadsmarknaden där vindkraft anträffas.Slutsats: Vindkraftverk är ett bra alternativ till dagens största energikällor.Fastighetsmäklare har märkt av en negativ påverkan på bostadsmarknaden.Kommuner har mött motstånd till vindkraftsetableringar på grund av deninverkan som vindkraftverk har på sin omgivning. Statistik över försäljningarav fastigheter i närheten av etablerad och planerad vindkraft kan ökakunskapen om hur mycket vindkraftverk påverkar fastighetsaffärer. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

<p>Abstract</p><p>Författare: Maria Carlsson och Hanna Eliasson</p><p>Handledare: Lars Palm</p><p>Examinator: Ingegerd Rydin</p><p>Titel: Webb-tv, nästa generations </p><p> kommunikationskanal</p><p>Ämne: Medie- och </p><p> kommunikationsvetenskap</p><p> Högskolan i Halmstad 61-90 poäng.</p><p>År: HT 2007</p><p>Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur varumärkesarbetet kan effektiviseras och utvecklas genom webb-tv mot nästa generation.</p><p>Metod: Studien innefattar en kvalitativ metod. Det empiriska</p><p>materialet har samlats in genom en tematisk öppen intervju, med personer som ansvarat för den externa kommunikationen, samt varumärkesarbete på medelstora till större företag. Materialet har kompletterats med observationer av annonsering och</p><p>reklam via webb-tv på olika hemsidor</p><p>,samt sekundärmateria, det vill säga olika tidningsurklipp och artiklar där forskningsämnet har tagits upp.</p><p>Slutsatser: Majoriteten av respondenternas idéer och tankar om framtida varumärkeskanaler kretsade kring lätt</p><p>tillgänglighet, det vill säga kommunikationen till den potentiella kunden kommer i större utsträckning att ske över internet. Merparten av respondenterna ansåg</p><p>att internet kommer bli den ledande kommunikationskanalen ut mot nästa generation, tack vare tillgängligheten. Majoriteten av de tillfrågade är medvetna om att webb-tv är en kanal som är mycket aktuell mot nästa generation. Över hälften av respondenterna är även positivt inställda till webb-tv och kan tänka sig att satsa på webb-tv externt ut till målgruppen.</p><p>Annonsering och reklam via webben</p><p>istället för annonsering via tryckta medier var något som många av respondenterna i intervjun var villiga att gå över till och satsa på, men de flesta var okunniga om hur de skulle använda webb-tv som kommunikationskanal, samt hur finansieringen av kanalen ska bedrivas.</p><p>Nyckelord: Webb-tv, Kommunikationskanaler, Varumärkesarbete,</p><p>Nästa generation, SWOT</p><p>-analys.</p>

Abstract Författare: Maria Carlsson och Hanna Eliasson Handledare: Lars Palm Examinator: Ingegerd Rydin Titel: Webb-tv, nästa generations kommunikationskanal Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap Högskolan i Halmstad 61-90 poäng. År: HT 2007 Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur varumärkesarbetet kan effektiviseras och utvecklas genom webb-tv mot nästa generation. Metod: Studien innefattar en kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom en tematisk öppen intervju, med personer som ansvarat för den externa kommunikationen, samt varumärkesarbete på medelstora till större företag. Materialet har kompletterats med observationer av annonsering och reklam via webb-tv på olika hemsidor ,samt sekundärmateria, det vill säga olika tidningsurklipp och artiklar där forskningsämnet har tagits upp. Slutsatser: Majoriteten av respondenternas idéer och tankar om framtida varumärkeskanaler kretsade kring lätt tillgänglighet, det vill säga kommunikationen till den potentiella kunden kommer i större utsträckning att ske över internet. Merparten av respondenterna ansåg att internet kommer bli den ledande kommunikationskanalen ut mot nästa generation, tack vare tillgängligheten. Majoriteten av de tillfrågade är medvetna om att webb-tv är en kanal som är mycket aktuell mot nästa generation. Över hälften av respondenterna är även positivt inställda till webb-tv och kan tänka sig att satsa på webb-tv externt ut till målgruppen. Annonsering och reklam via webben istället för annonsering via tryckta medier var något som många av respondenterna i intervjun var villiga att gå över till och satsa på, men de flesta var okunniga om hur de skulle använda webb-tv som kommunikationskanal, samt hur finansieringen av kanalen ska bedrivas. Nyckelord: Webb-tv, Kommunikationskanaler, Varumärkesarbete, Nästa generation, SWOT -analys.

Titel: Att upptäcka ett företag och dess omvärld   Nivå: C uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Daniel Wahlberg   Handledare: Lars Torsten Eriksson   Datum: Juni 2011   Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva företaget A-assistans Leimir AB och undersöka vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot som företaget behöver ta hänsyn till i sin framtidsplanering.   Metod: Studien bygger på en deduktiv ansats och utgör en fallstudie där datainsamling i huvudsak skett genom intervjuer med företagets VD samt enkäter riktade till företagets tjänstemän. Eftersom jag även arbetar i företaget kan man säga att deltagande observation ingår och en självklar användning av interna dokument. Den teoretiska grunden bygger på litteratur om marknadsföring och affärsutveckling. Med MIO-modellen som ramverk har jag varit inriktad på två submodeller, den verbala beskrivningen av affärsidéer och den schematiska SWOT-modellen.   Resultat: Examensarbetet föreslår en ny affärsidé som kan uttryckas som ”Vi som privat aktör erbjuder den bästa PERSONLIGA assistansen i enlighet med LSS till assistansberättigade över hela landet där självständighet och självbestämmande tillsammans med kompetens är grundstenarna för din assistans”.  Vidare redovisas en sammanställd SWOT beskrivning som underlag för företagets analys och fortsatta diskussioner och planering.    Förslag på fortsatt forskning: Ett flertal studier aktualiseras av denna studie. MIO-modellen består av fyra steg, i denna studie undersöktes de två första stegen i modellen. Att undersöka vilka strategier och handlingsprogram som passar A-assistans skulle därmed vara intressant. Enskilda frågor som är intressanta är t.ex. marknads- och tjänsteutveckling, prisbildning, utbildning och kvalitetssäkring.   Uppsatsens bidrag: Studien har bidragit till att förklara hur ett företag som A-assistans skall gå till väga för att undersöka hur man arbetar i nuläget och hur detta skall summeras. Studien har också visat hur man skall arbeta för att utveckla företaget.   Nyckelord: SWOT analys, MIO modellen, affärsidé, affärsutveckling, entreprenörskap / Title: Discovering a company and its environment   Level: Final assignment for Bachelor degree in Business Administration   Author: Daniel Wahlberg   Supervisor: Lars-Torsten Eriksson   Date: 2011-June   Aim: The aim of this study is to describe the company A-assistanceLeimirAB and examine the strengths, weaknesses, opportunities and threats it needs to take into account in its planning for the future.   Method: The study is based on a deductive approach and is a case study in which data collection occurred primarily through interviews with company CEO and surveys sent to company officials. Since I work in the company one could say participation observation is included, and an obvious use of internal documents. The theoretical foundation is based on the literature on marketing- and business development. With the MIO-model as a framework, I focused on two submodeller, the verbal description of the business idea and the schematic SWOT model.     Result &amp; Conclusions: The thesis proposes a new business idea that can be expressed as: "We as private company provides the best PERSONAL assistance in accordance with LSS to handicapped across the country, words as independence, self determination and  skills are the foundation stones for your assistance. " Furthermore, a consolidated SWOT description is also shown and can provide a base for the company and its analysis and for further discussions and planning.   Suggestions for future research: MIO-model consists of four steps, this study examined the first two steps in the model. To explore the strategies and policies and how to suit A-assistans would therefore be interesting. Individual issues of interest includes marketing- and service development, pricing, education and quality assurance for the company.   Contributions for the thesis: The study has helped to explain how a company as A-assistans should do to examine how to work in the present situation and how this shold be summarized. The study has also demonstrated how to work with the development of the company.   Keywords: SWOT analysis, MIO model, business idea, business development, entrepreneurship

<p>På senare år har begreppet miljöteknik blivit alltmer omdiskuterat. För att arbetet kring miljöteknik ska kunna förankras i samhället bör de svenska företagens konkurrenskraft öka både på nationell och internationella marknader. Regionala miljöteknikcentrum har därför skapats i Sverige på senare år för att komma närmare företagen samt att kunna få lokala synergieffekter mellan företagen. I och med detta blir miljöteknik alltmer vanligt i Sverige, trots detta har relativt få studier gjorts kring begreppet och fenomenet miljöteknikcentrum.</p><p>Syftet med denna studie är att kartlägga fenomenet miljöteknikcentrum i Sverige genom att studera fyra stycken aktiva centrum. Syftet med kartläggningen är att belysa för- och nackdelar med de utvalda centrumen samt belysa deras drivkrafter. Denna kartläggning ska därefter kunna fungera som ett bra underlag vid nystartandet av ytterligare centrum samt ge lärdomar till verksamma centrum. Metod för att genomföra denna kartläggning skedde i form utav en kvalitativ intervjustudie där representanter från fyra olika centrum gav sin syn av respektive verksamhet. Resultatet från intervjustudien har sedan analyserats i en SWOT - analys.</p><p>Slutsatserna för studien visar på att centrumens verksamheter skiljer sig åt vad anbeträffar relationen till medlemsföretagen, syfte och aktiviteter. När det gäller hur centrumen valt att organisera sina verksamheter så skiljer sig även detta åt. I vår kartläggning har vi identifierat centrum i bolagsform, projekt eller som ideell förening. Centrumens framgångsfaktorer är individuellt utformade och utvärderingsformerna varierar.</p>

På senare år har begreppet miljöteknik blivit alltmer omdiskuterat. För att arbetet kring miljöteknik ska kunna förankras i samhället bör de svenska företagens konkurrenskraft öka både på nationell och internationella marknader. Regionala miljöteknikcentrum har därför skapats i Sverige på senare år för att komma närmare företagen samt att kunna få lokala synergieffekter mellan företagen. I och med detta blir miljöteknik alltmer vanligt i Sverige, trots detta har relativt få studier gjorts kring begreppet och fenomenet miljöteknikcentrum. Syftet med denna studie är att kartlägga fenomenet miljöteknikcentrum i Sverige genom att studera fyra stycken aktiva centrum. Syftet med kartläggningen är att belysa för- och nackdelar med de utvalda centrumen samt belysa deras drivkrafter. Denna kartläggning ska därefter kunna fungera som ett bra underlag vid nystartandet av ytterligare centrum samt ge lärdomar till verksamma centrum. Metod för att genomföra denna kartläggning skedde i form utav en kvalitativ intervjustudie där representanter från fyra olika centrum gav sin syn av respektive verksamhet. Resultatet från intervjustudien har sedan analyserats i en SWOT - analys. Slutsatserna för studien visar på att centrumens verksamheter skiljer sig åt vad anbeträffar relationen till medlemsföretagen, syfte och aktiviteter. När det gäller hur centrumen valt att organisera sina verksamheter så skiljer sig även detta åt. I vår kartläggning har vi identifierat centrum i bolagsform, projekt eller som ideell förening. Centrumens framgångsfaktorer är individuellt utformade och utvärderingsformerna varierar.