This thesis uses a philosophical discussion to explore the tensions that result in the meeting between universal claims and particular contexts regarding human rights and how these tensions can be mediated by exploring the right to religious freedom. In order to do this, two approaches will be studied, one liberal and one postcolonial, represented by Martha Nussbaum and Saba Mahmood respectively. In comparing the approaches of Nussbaum and Mahmood, their arguments and positions become clearer, but also the nuances of the debate between universalism and contextualism. The right to religious freedom, with its many tensions between theory and practice, has been useful in exploring what values are at stake when we talk about human rights in general and how we can think about the apparent tension between universalism and contextual sensitivity. The thesis thus shows that there are more similarities between these two approaches than it may first seem and that they are not incompatible. This is argued to provide insight into possible ways of mediating human rights between theory and practice. / Denna uppsats utgår från en filosofisk diskussion kring spänningen mellan universella anspråk och specifika sammanhang när det kommer till mänskliga rättigheter och hur dessa spänningar kan medlas utifrån en undersökning av religionsfriheten. För att åstadkomma studeras två inriktningar, den ena liberal och den andra postkolonial. Dessa inriktningar representeras av Martha Nussbaum respektive Saba Mahmood. I och med en jämförande analys mellan dessa två inriktningar är förhoppningen att deras likheter och skillnader blir tydligare, samt att nyanserna inom debatten mellan universalism och kontextualism blir tydligare. Det finns många spänningar mellan teori och praktik när det kommer till rätten till religionsfrihet och just denna rättighet är på så sätt användbar för att utforska spänningen mellan universalism och kontextualism när det kommer till mänskliga rättigheter. Denna uppsats visar därmed att det finns flera likheter mellan dessa inriktningar och att de därför inte kan anses vara oförenliga med varandra. Detta för med sig en insikt i möjligheter till att medla mänskliga rättigheter mellan teori och praktik.

I uppsatsen görs en kritisk ideologianalys av det nutida svenska abortmotståndet utifrån ett feministiskt perspektiv. Med hjälp av Carol Lee Bacchis metod ”Vilket är det framställda problemet?” synliggörs hur Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, olika kristna och högerextrema abortmotståndare, samt aktörer i de svenska rättsprocesserna om ”samvetsfrihet” för barnmorskor, framställer problemen med abort. Analysen fortsätter sedan med att belysa vilka kulturellt tillgängliga kommunikationsramar som finns för svenska abortmotståndare, samt synliggör vilka manifesta, respektive latenta ideologier som finns närvarande. I uppsatsen används feministiska teorier om rättigheter samt om nation och reproduktion för att tolka materialet. Resultatet visar att det inom det svenska nutida abortmotståndet finns ett flertal olika framställda problem som kan inrymmas i kommunikationsramar om abort som ett hot mot kvinnor, abort som hot mot människovärdet och de mänskliga rättigheterna, samt abort som ett uttryck för genusideologin och som ett hot mot nationen. I den sista kommunikationsramen finns exempel på latenta ideologier. Det finns inslag av det som brukar benämnas som anti-genusideologi i delar av det svenska abortmotståndet.