No description available.

No description available.

No description available.

A fundamental part of labor law is that the employer is free to control and distribute the work. This means an opportunity for the employer to redeploy an employee within the framework of the employment. The principle of subordination means that the employee is subordinate to the employer and therefore has a duty of obedience to follow the employer's regulations. An employee is obliged to perform tasks that are justified according to the 29/29 principle. The tasks must have a natural connection with the employer's business, the work is performed on behalf of the employer and that the tasks fall within the employee's professional qualifications. The implication is that an employee is obliged to accept the relocation, provided that it falls within the employee's work obligations and that the relocation does not contravene applicable rules and laws. The purpose of the work is to examine how far the work management right and work obligation extend in the event of a relocation. Furthermore, the possibility for an employee to refuse to perform tasks that go against his morals and conscience, even though the tasks are in accordance with the work obligation, is tested. The essay also addresses circumstances when a relocation is considered legitimate or not. As neither the right of management nor the duty to work is in principle legislated, case law and doctrine have been the main sources of law to determine the applicable law. The employer's right to manage and distribute the work is extensive and the employee's obligation to perform tasks is comprehensive. However, both can be limited by provisions in employment contracts and collective agreements, but also legal provisions regulated in, among other things, MBL and LAS.

Denna uppsats undersöker ansökningar från 1917-1920 som föräldrar gjorde för att undanta sina barn från den obligatoriska smittkoppsvaccinationen. Dessa ansökningar var en del av den vaccinkritiska debatten och rörelsen som var stark kring sekelskiftet 1900. Genom att undersöka dessa ansökningar framträder en bild av de individer som motsatte sig myndigheterna och stora delar av läkarkåren. De ansökande kom från varierande bakgrund men vissa grupper och geografiska regioner är överrepresenterade. I undersökningsmaterialet framträder prästerskapet och de frikyrkliga områdena runt Jönköping som särskilt benägna att vilja undanta sina barn från vaccinationen.  Myndigheterna kom att avslå 54 av de 58 undersökta ansökningarna. Den gemensamma nämnaren för de ansökningar som vann bifall var att de alla presenterade vaccinskadefall som överensstämde med de krav som 1917 års samvetsklausul ställde. Som teoretiskt hjälpmedel har uppsatsen använt John Rawls lagkritiska handlingar civil olydnad och samvetsvägran. Dessa har också fått var sin kompletterande icke-lagbrytande motsvarighet. Undersökningen visar att majoriteten av ansökningarna primärt var handlingar av samvetsvägran, en opolitisk handling som också kunde vara lagbrytande om den inte vann bifall. Det var föräldrar som ville skydda sina barn mot något de ansåg vara skadligt.

Recent debate on abortions in Swedish media has been focused on the question of freedom of conscience for the medical staff in abortion care, and in that way shifted the abortion debate from focusing on women as center of the debate, to focusing on the medical staff instead. At the same time, nationalism is growing stronger and stronger in Europe. This paper aims to point out if there has been a change in the parliament debate on abortion in Sweden, after the nationalistic party Sverigedemokraterna were elected in parliament in 2010, that through nationalistic influence has created a shift in the definition of the problem where the women are no longer in center of the debate. The paper builds on Condit's and Eduard's theories on the use of ideographs and linkages to nationalism in the abortion debate. Through a short view of statistics of the terms of 2006-2010 and 2010-2014 and a text analysis of the same years, one can see that there has been a certain change in rhetoric in the debate. There has been an increase in the debate on freedom of conscience where women are not in center of the debate, Sverigedemokraterna is in a lot of ways in charge of the agenda in the second term by bringing new angles into the debate and there is a shift in the definition of the problem through the discussion on weather abortion is a human right or not as well as through a focus on the fetus rather than the woman. What can also be said is that all parties during both terms use a rhetoric which can be linked to a nationalistic view of women and the question of abortion, even if these tendencies is more visible in the second term. / Senaste tidens mediala abortdebatt har fokuserat alltmer kring samvetsfrihet och därmed förskjutit abortdebatten från ett fokus på kvinnan som aktör. Samtidigt växer sig nationalistiska krafter allt starkare runtom i Europa. Undersökningen syftar till att se om det finns ett skifte i Riksdagens abortdebatt efter Sverigedemokraternas inträde i riksdagen som genom nationalistiska tendenser skapat en förskjutning av problemformuleringen där kvinnan som aktör inte längre står i fokus. Studien tar avstamp i Condits och Eduards teorier om begreppsanvändning och kopplingar till nationalismen i abortdebatten. Genom en statistisk överblick och en textanalys av kammarprotokoll från mandatperioderna 2006-2010 och 2010-2014 med hjälp av analysverktyget “problem-orsak-lösning” kan konstateras att det finns ett visst skifte. Det har skett en ökning av debatten med fokus på samvetsfrihet där kvinnan inte har en central roll, Sverigedemokraterna sätter till stor del agendan i abortdebatten under den andra mandatperioden genom att initiera nya debatter och det finns en viss förskjutning av problemformuleringen genom en diskussion om abort som rättighets vara eller icke vara samt ett större fokus på fostret som aktör. Vad som också kan konstateras är att alla partier under båda mandatperioderna använder en retorik som kan kopplas till en nationalistisk syn på kvinnan och abortfrågan, även om dessa tendenser ökar med Sverigedemokraternas inträde.

No description available.

The proponents for conscience wants to get a clause that will allow the health professionals to due. scruples waive certain duties. Swedens decision makers has despite pressure from the Christian De-mocrats and the Sweden Democrats decided not to implement freedom of conscience in health care. The purpose of this paper is to investigate whether Sweden has the obligation to provide for freedom of conscience in health care. Furthermore, it must be examined, whose rights according to the law will go first, health professionals right to freedom of conscience or the patient right to equal treat-ment. What reasons did Sweden assigned to why the conscience of health and medical care not are introduced? If conscience would be introduced in health care, witch impact would it bring for the patient safety and the employer's supervision right? To answer these questions, I have used the right-dogmatic, rightsociological method and document analysis. Sweden has no obligations to the Council of Europe or the UN to impose conscience in health care. That because the statutes says that the right to freedom of conscience may be restricted in the benefit of health and other persons rights and freedoms. Sweden should comply with Resolution 1763 if they chooses to introduce a conscience clause. The reasons that go beyond why Sweden not have any ob-ligations to introduce freedom of conscience in health care is, that all patients should have the right to equal treatment and that the health professionals would lose their status if they would waive the educational elements. That could lead to patients that no longer can be sure to be processed by staff who hold full knowledge. The last reason cited is that the employer's labor management rights would suffer. Health Services Act (1982: 763) regulates that all patients should be eligible equivalent care, where patients should be involved in the decisions about their own care. Everyone should have the right to health care regardless, of who you are, where you live, what religion or sexual orientation you have. Since 1995, freedom of conscience is regulated in the Act (1994: 1219) of the European Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms, of Article 9. This means that the Swedish population has the freedom to follow their religious or moral conviction and with that due object to things that not are consistent with one's conscience. Finally, we can see that health professionals have the right to freedom of conscience but not in therir professionally. / Samvetsförespråkarna vill få till en klausul som möjliggör för vårdpersonal att pga. samvetsbetänk-ligheter avstå vissa arbetsmoment. Sveriges beslutsfattare har trots påtryckningar från Kristdemokra-terna och Sverigedemokraterna valt att inte införa samvetsfrihet inom hälso- och sjukvården. Syftet med denna uppsats är att utreda huruvida Sverige har som skyldighet att införa samvetsfrihet inom hälso- och sjukvården. Vems rättigheter ska enligt lagen väga tyngst, vårdpersonalens rätt till sam-vetsfrihet eller patienternas rätt till likvärdig vård. Vidare ska det utredas vilka skäl Sverige anför till varför samvetsfrihet inom hälso- och sjukvården inte införs? Om samvetsfrihet skulle införas inom vården, hur skulle det påverkan patientsäkerheten och arbetsgivarens arbetsledningsrätt? För att kunna svara på dessa frågor har jag använt mig av rättsdogmatisk och rättsociologisk metod samt dokument analys. Sverige har inga skyldigheter gentemot Europarådet eller FN att införa samvetsfrihet inom hälso- och sjukvården eftersom det i stadgarna står att rätten till samvetsfrihet får underkastas om den in-skränker på hälsa och andra personers fri- och rättigheter. Däremot bör Sverige följa resolution 1763 om Sverige väljer att införa en samvetsklausul. De skäl som anförs utöver att Sverige inte har några skyldigheter att införa samvetsfrihet inom vården är, att alla patienter ska ha rätt till likvärdig vård, att vårdpersonalens yrkesroll skulle förlora sin status om de skulle frångå utbildningsmoment. Detta skulle kunna leda till att patienterna inte längre kan vara säkra på att bli behandlade av personal som innehar fullständiga kunskaper. Det sista skälet som anförs är att arbetsgivarens arbetsledningsrätt skulle bli lidande. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) reglerar att alla patienten ska vara berätti-gade likvärdig vård, där patienten ska få medverka i besluten kring den egna vården. Alla ska ha rätt till vård oberoende av vem du är, vart du bor, vilken religion eller sexuell läggning du har. Sedan 1995 regleras samvetsfrihet i lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheternas artikel 9. Det innebär att svenska be-folkningen har friheten att följa sin religiösa eller moraliska övertygelse och med den som grund invända mot sådant som inte stämmer överens med ens samvete. Avslutningsvis går det att konsta-tera att vårdpersonal har rätt till samvetsfrihet men inte i sin yrkesroll.

The right to freedom of conscience is protected by international conventions and declarations of human rights that have been ratified by Sweden. Nationally, the issue of health professionals’ right to freedom of conscience in the abortion care is not resolved by public inquiry. This has led to that Sweden has been notified to the European Committee of Social Rights on the grounds that the country is considered to be violating the Council of  Europe Resolution 1763 and that the proper question to be determined by regulations of the interests that are balanced, based on their legal value in relation to each other. Freedoms, rights and obligations conflict with each other. In Norway the health professionals are legally entitled to abstain from performing and assisting abortion, which the employer is obliged to consider in organizing its activities. In light of the countries different regulations but similar legal traditions, the study includes an empirical comparison of health care employees experiences of conscience in the context of the abortion care. How the Swedish law relates to the legal ruling and normative rules of conscience and whether a right to conscientious objection can be derived from case law, is examined in the study. The legal investigation shows that Sweden does not recognize and guarantee freedom of conscience in the abortion care. The fact that career choices are based on voluntariness speaks in the essay against a right to conscientious objection. This is proved by the ECHR and the European Commission's general view that the manifestations attributable to belief or religion can not be considered a subject to discrimination, if the situation includes possible obstacles to religious practice can be traced to volunteerism. The essays empirical comparison is displaying what the complexity of freedom of conscience means in abortion activities organized by different legal systems. The informantsworking inSwedenfear thataconscience clauseshalllimit women’s rightto abortionandthat health professionalsshould not havean equivalentapproach tothe patients.Furthermore they fearedproblemsrelated toorganization andwork environment.The informantsworking in Norwayhave experiencedproblemsthrough conflictsbetween health professionalsrelated toreservationright. / Rätten till samvetsfrihet skyddas av internationella konventioner och deklarationer om mänskliga rättigheter som Sverige har ratificerat. Nationellt har frågan om vårdpersonals rätt till samvetsfrihet inom abortvård dock inte bemötts genom offentlig utredning. Detta har föranlett att Sverige anmälts till Europeiska kommittén för sociala rättigheter på grund av att landet betraktas bryta mot Europarådets resolution 1763 samt att rättsfrågan får bedömas utifrån reglering av de intressen som avvägs, utifrån bestämmelsernas rättsliga värde i förhållande till varandra. Friheter, rättigheter och skyldigheter står emot varandra. I Norge ges vårdpersonal lagenlig rätt att reservera sig från att utföra och assistera abortingrepp, vilket arbetsgivaren är skyldig att beakta vid organisering av verksamheten. Mot bakgrund av ländernas skilda reglering men liknande rättstraditioner görs en empirisk komparation av arbetstagares upplevelser av samvetsfrihet inom ramen för abortvård. Vidare bemöts hur svensk rätt förhåller sig till rättsligt styrande och normerande bestämmelser av samvetsfrihet och huruvida en rätt till samvetsvägran kan härledas ur rättspraxis. Av rättsutredningen framgår att Sverige inte erkänner och garanterar samvetsfrihet inom abortvård. Att yrkesval bygger på frivillighet bemöts i uppsatsen emotsäga en rätt till samvetsvägran. Detta styrkes av Europadomstolens och Europeiska kommissionens generella åsikt om att manifestation hänförlig till övertygelse eller religion inte kan anses vara föremål för diskriminering om situationen som inkluderar möjliga hinder för religionsutövning kan härledas till frivillighet. Uppsatsens empiriska komparation visar på den komplexitet som samvetsfrihet innebär inom abortverksamheter styrda av skilda rättsordningar. Informanterna som arbetar i Sverige befarar att en samvetsklausul ska inskränka kvinnors rätt till abort och att vårdpersonalen inte ska ha ett likvärdigt förhållningssätt till patienterna. Vidare befaras problematik hänförlig till organisering och arbetsmiljö. Informanterna som arbetar i Norge har upplevt problematik genom konflikter mellan vårdpersonal hänförlig till reservationsrätten.

Based on an analysis of the Swedish laws in the field of healthcare, the purpose of this essay in jurisprudence is to examine whether Sweden has a need to implement the new EU-resolution on abortion. The study is based upon legal sources such as official government reports (SOU) as well as words of an Act. The subject also deals with ethical standards and more community-oriented material, and texts from both these areas are also included. The Swedish laws in health care are extensive, but still put the patient first. Care givers are able to delegate their responsibility if it means good health care which is also a key word in the Swedish health care. This means that the current laws are covering large areas of care and, as with many other laws in the country; it is up to each individual to interpret them. / Utifrån en analys av de svenska lagarna inom området vård är syftet med denna uppsats i rättsvetenskap är att undersöka om Sverige har ett behov av att implementera den nya EU-resolutionen angående abort. Studien är uppbyggd på såväl lagtext som statliga offentliga utredningar men då ämnet även tar upp etiska normer och även är mer samhällsinriktad har material inom båda dessa områden också medtagits. De svenska lagarna inom vården är omfattande men sätter ändå patienten främst. Vårgivare har möjlighet att delegera sitt ansvar om det innebär god vård vilket också är ett ledord inom den svenska vården. Detta innebär att dagens lagar täcker stora områdena inom vården och som med många andra lagar i landet är det upp till var och en att tolka dem.