Bakgrund: Nervus medianus är armens mittersta nerv med både efferenta och afferenta nervfibrer. För att undersöka perifera nerver används neurografi. N. medianus sensorik går att undersöka både ortodromt och antidromt där den antidroma metoden framförallt används vid karpaltunnelsyndromfrågeställning. Vanligtvis stimuleras nerven då 7 respektive 14 cm från registreringspunkten på digitorum III, men det finns fördelar med att istället för 7 cm-punkten använda sig av proximal stimulering ovanför armvecket. För denna metod finns dock ont om referensvärden. Syftet med denna studie var därför att samla in referensvärden för latenstider och amplituder.  Metod: Försökspersonerna bestod av 34 personer mellan 22 och 65 år. N. medianus undersöktes sensoriskt med proximal stimulering och registrering på dig III med både 0,1 och 0,2 ms impulsduration.  Resultat: Peaklatenstider varierade mellan 5,94 och 8,7 ms (x̄=7,00 ms) och amplituder varierade mellan 7,2 𝜇V och 72,6 𝜇V (x̄=35,6) vid 0,1 ms impulsduration. Det fanns ett signifikant bidrag av både längd och ålder på både latenstider och amplituder och en signifikant könsskillnad mellan män och kvinnor kunde uppmätas. Det fanns en signifikant, men mycket liten, skillnad i latenstid för impulsduration, men inga skillnader i amplituder. Variationskoefficienten för tre upprepade mätningar varierade mellan 0,9 och 5,3 % för peaklatens och 1,0 och 15,6 % för amplitud.  Slutsats: Hos friska försökspersoner ses en viss variation för amplituder medan latenstider ligger mer samlat. Ålder och längd bör tas med i beräkning av individuella normalvärden och en könsaspekt kan inte heller uteslutas. Impulsduration bör inte ha någon klinisk relevans. Reliabiliteten är bättre för latenstider än amplituder. / Background:. Sensory nerves can be examined both orthodromic and antidromic with nerve conduction studies. In the mixed median nerve is the antidromic method mainly used for evaluation of carpal tunnel syndrome. Usually the nerve is stimulated 7 and 14 cm from the recording at digitorum III, but there are some advantages in changing the 7 cm stimulation point to a more proximal one. The purpose of this study was to collect reference values for peak latency times and amplitudes with a proximal stimulation.  Methods: 34 test subjects in the age of 22-65 years were recruited for the study. Sensory nerve conduction studies of the median nerve with proximal stimulation and recording at digitorum III were performed with both 0,1 and 0,2 ms stimulus duration.  Results: Latency times varied between 5,94 and 8,7 ms (x̄=7,00 ms) and amplitudes varied between 7,2 𝜇V and 72,6 𝜇V (x̄=35,6) when 0,1 ms stimulus duration was used. There was a significant contribution by both length and age on latency times and amplitudes and a significant sex difference. There was a small difference in latency times by stimulus duration, but not in amplitudes. The coefficient of variation varied between 0,9 and 5,3 % for peak latency time and 1,0 and 15,6 % for amplitude.  Conclusion: There was some variation in amplitudes, but the latency times were more gathered together. Age and length have to be taken in consideration while individually reference values are calculated and a sex difference cannot be ruled out. Stimulus duration probably does not have a clinically relevant impact. The reliability is better for latency times than for amplitudes.

Bakgrund: Ateroskleros är en känd bakomliggande orsak till hjärt-och kärlsjukdomar. Progressionen av ateroskleros är en långsam process som börjar redan i unga år. En accepterad subklinisk markör för utvecklingen av ateroskleros är carotis intima-media tjockleken. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det föreligger en statistisk signifikant skillnad på carotis intima-media tjockleken mellan unga kvinnor och män utan någon känd kardiovaskulär riskfaktor. Metod: I studien undersöktes 38 friska studiedeltagare med medelåldern 24,5 år. Carotis intima-media tjockleken undersöktes med ultraljud. Resultat: Resultatet påvisade ingen statistisk signifikant skillnad på carotis intima-media tjockleken mellan unga kvinnor och män. Diskussion: Resultatet kan påverkas av liten provstorlek och för att kunna dra mer generella slutsatser bör en större population undersökas. / Background: Atherosclerosis is a known underlying cause of cardiovascular disease. The progression of atherosclerosis is a slow process that begins at an early age. An accepted subclinical marker for the development of atherosclerosis is carotid intima media thickness. Purpose: The purpose of the study was to investigate whether there is a statistically significant difference in intima-media thickness in the carotid artery between young women and men without any known cardiovascular risk factor. Method: The study examined 38 healthy participants with a mean age of 24.5 years. Carotid intima-media thickness was measured by ultrasound. Results: The results showed no statistically significant difference in carotid intima-media thickness between young women and men. Discussion: The result can be affected by the small sample size and in order to be able to draw more general conclusions, a larger population should be examined.

Vid cancerdiagnostisering av Lynch syndrom används immunohistokemisk färgning för undersökning av eventuell defekt hos mismatch repair-generna MLH1, MSH2, MSH6 och PMS2. Färgningen använder sig av antikroppar som undersöker om cellkärnor i vävnad har intakta eller förlorade proteinuttryck hos respektive gen. Syftet med studien var att utföra en antikroppsvalidering för att granska om de nuvarande Dako Link Ready-to-Use-antikropparna (Link RTU) och koncentrerade antikroppen Dako PMS2 1:40 kunde bytas ut till Dako Omnis Ready-to-Use-antikroppar (Omnis RTU). Omnis RTU-antikropparna är optimerade för det automatiserade analysinstrumentet Dako Omnis som används vid patologavdelning på Universitetssjukhuset Örebro. Tolv vävnader med colorektalcancer och två externa positiva kontroller färgades med samtliga antikroppar för respektive gen och en jämförelse mellan Link RTU samt Dako PMS2 1:40 gjordes mot Omnis RTU-antikropparna. De nya färgningarna med Omnis RTU bedömdes som sämre, likvärdig eller bättre infärgad. Om antikroppen färgade rätt målceller och med stark färgintensitet bedömdes den och motsvarande protokoll som godkänd. Resultatet visade att Omnis RTU för MLH1 gav en förbättrad färgning. Omnis RTU för MSH2 gav i majoritet en förbättrad färgning med något mer bakgrundsfärg än önskvärt. Omnis RTU för MSH6 gav en svagare infärgning i majoriteten av fallen och Omnis RTU för PMS2 gav i majoritet en förbättrad färgning, men med för mycket bakgrundsfärg. Slutsatsen var att Omnis RTU för MSH6 och PMS2 kräver vidare optimering av protokoll innan de används i laboratoriets rutinfärgning. Protokollet för Omnis RTU för MSH2 kan behöva en mindre justering för minskad bakgrundsfärg och Omnis RTU för MLH1 fungerar väl med det nuvarande protokollet. / Immunohistochemistry staining is used in diagnostics of Lynch Syndrome to investigate possible defects in the mismatch repair genes MLH1, MSH2, MSH6 and PMS2. Antibodies is used to examine whether cell nuclei in cancer tissue have intact or loss of protein expression in said genes. The aim of the study was to perform an antibody validation to examine if the current Dako Link Ready-to-Use antibodies (Link RTU) and the concentrated PMS2 antibody can be replaced with Dako Omnis Ready-to-Use antibodies (Omnis RTU) that are optimized for the analytical instrument Dako Omnis, which is used in Universitetssjukhuset Örebro. Twelve tissues with colorectal cancer and two external positive controls was stained with all antibodies for each gene. A comparison was done between the old antibodies and Omnis RTU, where Omnis RTU was judged to be worse, equivalent or better. The antibody and used protocol were approved of laboratory use if it stained the target cells with a strong intensity. The results showed that Omnis RTU MLH1 had an improved staining. Omnis RTU MSH2 had in majority an improved staining, but with slightly more background staining than preferred. Omnis RTU MSH6 had in majority a weak staining while Omnis RTU PMS2 had an improved staining but with too much background staining. The conclusion was that the protocols for Omnis RTU MSH6 and PMS2 needed further optimization before laboratory use. The protocol for Omnis RTU MSH2 may need a minor adjustment to reduce background staining, while Omnis RTU MLH1 works well with the current protocol.

Elektroneurografi är en grundläggande icke invasiv metod som används dagligen inom kliniska verksamheter för att diagnostisera olika perifera nervsjukdomar. Metoden speglar den funktionella statusen av de myeliniserade motoriska och sensoriska axonen. Vid sensorisk neurografi mäts sensory nerve actionpotential (SNAP) som är summan av alla aktionspotentialer som är genererade av enskilda myeliniserade axon. Vid undersökningen erhålls olika variabler som är viktiga för diagnostik såsom amplitud, duration, latenstid och ledningshastighet.   Syftet med studien var att undersöka om det finns skillnad i amplitud och duration på sensory nerve actionpotential vid antidrom sensorisk stimulering av nervus medianus vid två olika stimuleringspunkter.   Nervus medianus stimulerades elektriskt distalt och proximalt hos 18 friska testpersoner med en hudtemperatur på minst 32°C. Antidrom sensorisk stimulering av nervus medianus vid två olika stimuleringspunkter visade att det förelåg en signifikant skillnad i amplitud och duration mellan distal och proximal stimuleringspunkt. Reproducerbarheten för metoden visades vara hög. / Electroneurography is a basic non-invasive method that is used daily in clinical practice to diagnose various peripheral nerve diseases. The method reflects the functional status of the myelinated motor and sensory axons. In sensory neurography, sensory nerve action potential (SNAP) is measured, which is the sum of all action potentials generated by individual myelinated axons. During the examination, various variables are obtained that are important for diagnostics, such as amplitude, duration, latency time and conduction velocity.    The aim of this study was to investigate whether there is a difference in amplitude and duration of sensory nerve action potential in antidrome sensory stimulation of the median nerve at two different stimulation sites.   The median nerve was stimulated electrically distally and proximally in 18 healthy subjects with a skin temperature of at least 32 ° C. Antidrome sensory stimulation of the median nerve at two different stimulation sites showed that there was a significant difference in amplitude and duration between distal and proximal stimulation sites. The reproducibility of the method was shown to be high.

Kolorektalcancer är den tredje vanligaste cancerformen hos både män och kvinnor i Sverige där storkärls invasion, venös invasion (VI), är en viktig prognostisk indikator. Noggrann bedömning av VI är särskilt viktigt för patienter med kolorektal cancer i stadium II eftersom det kan påverka beslutet att erbjuda adjuvant behandling. Histologisk bedömning av VI kan vara utmanande på rutinmässig Hematoxylin och Eosin färgning (H&E). Elastinfärgning med syfte att identifiera elastinfibrer i kärlväggen kan underlätta bedömning av VI. I dagsläget finns inte någon bra elastinfärgning som kan användas rutinmässigt hos klinisk patologi i Värmland, Centralsjukhuset Karlstad, prover måste skickas till annat laboratorium vilket är tidskrävande. Denna studie ska finna den optimala färgningsmetoden för elastin genom att utvärdera tre olika färgningsmetoder för elastin fibrer. Färgningens resultat bedömdes rent histokemiskt av överläkare enlig kriterierna, frånvaro av avsedda kärl (skala 0–1), specifik infärgning (skala 0–1), specifik infärgnings intensitet (skala 1–3) och ospecifik infärgning (skala 0–1) och data samlades för respektive metod. Resultatet tyder på att rent histokemiskt är den manuella elastinfärgning metoden från Region Jönköpings län konsekvent och visade signifikant skillnad. Därför metoden är potentiellt användbar för den större frågeställningen om storkärlsinväxt i kolorektal cancer samt rekommenderas starkt som en rutinmässig elastinfärgning till klinisk patologi i Värmland, Centralsjukhuset Karlstad. / The third most common form of cancer in both men and women in Sweden is Colorectal cancer. Prognostic indicators of colorectal cancer include Large vessel invasion and venous invasion (VI). Careful assessment of VI is of particular interest especially with patients having stage II colorectal cancer. This is because it may influence decisions to offer adjuvant therapy. Accurate histological assessment of VI can be challenging on routine hematoxylin and eosin staining. But staining that can identify the elastin fibers in the vessel can enhance the assessment of VI. Currently, there is not any good Elastin staining that can be routinely used in clinical pathology in Värmland, Karlstad Central Hospital. Therefore, samples are required to be sent to other laboratories which in effect is time consuming. This study is aimed at finding an optimal elastin staining method through evaluations of three different staining methods for elastin fibers. Staining results were assessed histochemically by the chief physician according to the following criteria, absence of intended vessels (scale 0–1), specific staining (scale 0–1), specific staining intensity (scale 1–3) and nonspecific staining (scale 0–1), while different data were collected for each method. The results indicate that purely histochemically, elastin staining-manual method Region Jönköping County is consistent and significant. Therefore, the method is potentially useful for the detection of colorectal cancer and is strongly recommended as a routine elastin staining for clinical pathology in Värmland, Karlstad Central Hospital.

IntroduktionSpirometri är en vanlig undersökningsmetod för att bedöma en persons lungfunktion och lungkapacitet, där total lungkapacitet (TLC) är av stort värde. Kroppspletysmografi och kvävgasutsköljning är två metoder som mäter statiska lungvolymer, däribland TLC. Syftet med studien var att jämföra kroppspletysmografi med kvävgasutsköljning och se om det förelåg någon signifikant skillnad på mätresultaten mellan metoderna. Material och metod Studien bestod av 32 försökspersoner, varav 22 kvinnor och 10 män där samtliga undersökningar utfördes på Fysiologkliniken på Västmanlands sjukhus Västerås under februari och mars 2021. Variablerna TLC, funktionell residualkapacitet/intrathorakal gasvolym (FRC/ITGV) och vitalkapacitet (VC) uppmättes och beräknades. Resultatet jämfördes mot Hedenströms referensmaterial. Ett parat t-test med signifikansnivå p<0,05 användes för att se om det förelåg signifikant skillnad.  Resultat och slutsats Vid jämförelse av kroppspletysmografi och kvävgasutsköljning föreligger signifikant skillnad mellan samtliga variabler (p<0,001). Där kvävgasutsköljning uppmäter lägre volymer än kroppspletysmografi. / Introduction Spirometry is a commonly used examination method for validating pulmonary function and lung capacities, where total lung capacity (TLC) is of great value. Body plethysmography and multiple breath nitrogen washout are two methods that measure statical lung volumes, including TLC. The purpose of the study was to compare body plethysmography and multiple breath nitrogen washout to examine if there was a significant difference between the two methods. Material and method The study consisted of 32 test subjects, 22 women and 10 men, all examinations were performed at the Physiological Clinic at Västmansland´s Hospital Västerås between February and Mars 2021. The variables TLC, functional residual capacity/intrathoracic gas volume (FRC/ITGV) and vital capacity (VC) were measured and calculated. The result was compared against Hedenströms reference material. A paired t-test with significance level p<0,05 was used to evaluate if there was a significant difference.  Result and conclusion When comparing body plethysmography and multiple breath nitrogen washout, there is a significant difference between all variables (p<0,001). Where multiple breath nitrogen washout measures lower volumes than body plethysmography.

Introduktion: Elektroneurografi används för att bedöma nervfunktion och påvisa patologiska förändringar i det perifera nervsystemet. Det är en metod känslig för störningar och registreringarna kan påverkas av temperaturen i huden och underliggande vävnad, då värme ökar de perifera nervernas nervledningshastighet.   Fysisk aktivitet har bevisats ha positiva effekter på hälsan och involverar många av kroppens organsystem. En sådan effekt är en ökad metabolism i skelettmusklerna, vilket genererar värme.   Syfte och frågeställning: Syftet är att undersöka de perifera nerverna i en nedre extremitet hos en grupp neurologiskt friska individer utan diagnosticerad diabetes med elektroneurografi, för att se om fysisk aktivitet har någon effekt på den perifera nervfunktionen.   Metod och material: Tre perifera nerver i individernas (n=18) dominanta ben; nervus (n) suralis, n. peroneus och n. tibialis undersöktes med elektroneurografi före och efter måttlig fysisk aktivitet. N. suralis undersöktes sensoriskt och n. peroneus och n. tibialis undersöktes motoriskt och F-respons registrerades. Hudtemperatur och kroppstemperatur mättes inför samtliga registreringar och ansträngningsgrad vid den fysiska aktiviteten uppskattades.   Resultat: Signifikant skillnad mellan registreringarna från n. suralis kunde ses vad gäller latenstid och ledningshastighet, och den distala amplituden, proximala latenstiden samt ledningshastigheten för n. peroneus. Dessutom kunde signifikant skillnad ses i den proximala latenstiden för n. tibialis, och i F-M-latenstiden för n. peroneus och n. tibialis.   Slutsats: En positiv effekt kan ses i en del variabler, troligtvis beroende på temperaturskillnaderna mellan registreringarna. Dock skulle en större undersökningsgrupp potentiellt ge tydligare resultat. / Introduction: Electroneurography is used to assess nerve function and detect pathological changes in the peripheral nerve system. The method is sensitive to interference and measurements can be affected by temperature of the skin and underlying tissue, because heat increases nerve conduction velocity of the peripheral nerves.   It has been concluded that physical activity have a positive effect on health and involves many of the body´s organsystems. One of these effects is an increase in metabolism in skeletal muscles, which generates heat.   Purpose: The purpose is to examine the peripheral nerves in a lower extremity in a group of neurologically healthy individuals without diagnosed diabetes with electroneurography, to determine if physical activity has any effect on the peripheral nerve function.   Method and material: Three peripheral nerves in the individuals (n=18) dominant leg; nervus (n) suralis, n. peroneus and n. tibialis, were examined with electroneurography before and after moderate physical activity. N. suralis were examined for sensory function and n. peroneus and n. tibialis were examined for motor function and F-response. Skin temperature and body temperature were measured before every registration and the individuals assessed their degree of physical effort.   Results: Significant diffrence between the registrations could be seen in the latency and conduction velocity for n. suralis, in the distal amplitude, proximal latency and conduction velocity for n. peroneus, in the proximal latency for n. tibialis and the F-M-latency for n. peroneus and n. tibialis.   Conclusion: A positive effect can be seen on some variables, probably because of temperature diffrences between the registrations. However a larger test group could potentially yield more distinct results.

Introduktion: Respiratorisk muskelsvaghet är förekommande vid olika respiratoriska och neuromuskulära sjukdomar. Mätning av maximala inspiratoriska trycket (MIP) och maximala exspiratoriska trycket (MEP) är en metod som visar på den neuromuskulära funktionen utan lungans påverkan. Studiens syfte var att genomföra mätningar av MIP och MEP på friska individer och sedan validera resultatet utifrån två publicerade normalvärdesmaterial från Wilson et. al. och Karvonen et. al.    Metod och material: Studien genomfördes på 8 män och 19 kvinnor mellan 23 och 63 år. MIP och MEP beräknades genom att deltagarna utförde kraftiga inandningar och utandningar i ett spirometermunstycke mot ett motstånd. För att validera resultatet gentemot de publicerade normalvärdesmaterial användes Z-score som statistisk metod.   Resultat: Resultatet står sig bäst i förhållande till Karvonen et. al. där MEP-värdenas lägre normalvärdesgräns blev –1,8 SD för kvinnor och –1,8 SD för män. MIP-värdena står sig mindre bra med undantag för männens värden i förhållande till Wilson et. al. där högsta värdet låg 1,3 SD och lägsta värdet låg –1,8 SD ifrån det förväntade värdet.   Slutsats: Denna studie visar att de uppmätta trycken överlag tycks stämma bäst överens med MEP-värden från Karvonen et. al. och männens MIP-värden från Wilson et. al. Deltagarnas medverkan, det tekniska tillvägagångssättet och tolkningen av resultatet har stor betydelse för utfallet. / Introduction: Weakness of respiratory muscle strength is occurring in different lung diseases and neuromuscular diseases. Measurement of the maximal inspiratory pressure (MIP) and maximal expiratory pressure (MEP) are a method that assess the neuromuscular function without the impact of the lung. The aim of this study was to perform measurements of MIP and MEP on healthy individuals and validate the results based on two published normal values from Wilson et. al. and Karvonen et. al.   Method and materials: The measurements were performed on 8 men and 19 women ranging between 23 and 63 years old. MIP and MEP were measured by the participants performing strong inhalations and exhalations against a blocked mouthpiece. Z-score was used as statistical method to validate the results based on the published normal values.    Result: The result was best compared with normal values from Karvonen et. al. for MEP lower limits of normal, –1,8 SD for women and –1,8 SD for men. The MIP values are not comparable except for men´s values compared with normal values from Wilson et. al. where the highest value was 1,3 SD and the lowest value was –1,8 SD from the predicted.    Conclusion: The study shows that the measured pressures were generally best compared with normal MEP values from Karvonen et. al. and men´s MIP values from Wilson et. al. The effort of the participants, the technical approach and the interpretation of the results are of great importance for the outcome.

Bakgrund: Den pågående pandemin COVID-19 orsakas av viruset SARS-CoV-2. Sedan december 2020 har nya varianter av viruset med betydande genetiska förändringar upptäckts, gemensamt benämnt varianter av särskild betydelse eller variants of concern (VOC). Just nu är det tre VOC som bevakas särskilt; B.1.1.7 (först upptäckt i Storbritannien), B.1.351 (först upptäckt i Sydafrika) respektive P.1 (först upptäckt i Brasilien). Den tidigaste statistiken från Folkhälsomyndigheten om förekomsten av VOC i Region Dalarna är från februari 2021. Förekomsten av VOC innan dess är fortfarande okänd. I regionen delas analysering av prover vid misstanke om COVID-19 in i de olika kategorierna patienter, vårdpersonal, smittspårning och allmänhet. Befintlig statistik om förekomsten av VOC grundar sig nästan enbart på förekomsten bland allmänhetens prover. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av SARS-CoV-2 varianter av särskild betydelse i prover tagna från patienter, vårdpersonal och smittspårningar under december 2020-januari 2021 i Region Dalarna. Studien syftade också till att undersöka när spridningen av respektive VOC kan ha startat i regionen. Metod: Provmaterialet bestod av SARS-CoV-2 positiva prov tagna inom analyskategorierna under tidsperioden. Prover analyserades med RT-PCR och smältkurvsanalys för detektion av VOC-karaktäristiska mutationer. Resultat: Ett fåtal fall av B.1.1.7 detekterades redan i december och en stigande andel av B.1.1.7 påvisades inom analyskategorierna under januari, som tecken på att en regional spridning kan ha startat vid tidpunkten. Endast ett fåtal fall av B.1.351 och/eller P.1 detekterades inom analyskategorierna under tidsperioden, vilket tyder på att en regional spridning av dessa ännu inte hade startat i januari. / Background: The ongoing pandemic COVID-19 is caused by the virus SARS-CoV-2. Since December 2020 new variants of the virus with significant mutations have been discovered, referred to as variants of concern (VOC). At the point, the occurrence of three VOC is especially monitored; B.1.1.7 (discovered in UK), B.1.351 (discovered in South Africa) and P.1 (discovered in Brazil). The earliest statistics about the occurrence of VOC in Region Dalarna, Sweden, is from February 2021 and the occurrence before that is still unknown. In the region analysis of specimen in case of suspected COVID-19 is divided into the different categories patients, healthcare-staff, infection tracing and public. Existing statistics is based almost exclusively on the occurrence of VOC in specimen from the public. Aim: The aim of this study was to examine the occurrence of SARS-CoV-2 VOC among specimens collected from patients, healthcare staff and infection tracing in Region Dalarna during December 2020-January 2021. The study also aimed to examine when the spread of each VOC started in the region. Method: SARS-CoV-2 positive specimen collected within the categories during the time was analyzed with RT-PCR and melting curve analysis for detection of VOC-characteristic mutations. Results: A few cases of B.1.1.7 was detected already in December and an increased percentage of B.1.1.7 was detected within the categories during January, suggesting that a regional spread started at the time. Only a few cases of B.1.351 and/or P.1 was detected within the categories, suggesting that a regional spread of these had not yet started in January.

Introduktion: Spirometri är en av de vanligaste undersökningsmetoderna som utförs vid bedömning av lungfunktion. Vid en dynamisk spirometri mäts lungvolymsförändringar över tid vid detektion av obstruktiva lungsjukdom. Syftet med denna studie var att validera en konventionell spirometriutrustning, Jaeger MasterScreen PFT(Carefusion, Hoechburg, Tyskland), med en ny handhållen utrustning, COPD-6 mätare (Vitalograph COPD-6 400, Ennis, Irland), för att undersöka om det fanns statistisk signifikanta skillnader på mätresultatet mellan dessa två utrustningar.  Metod och material: 22 lungfriska testpersoner mellan åldrarna 20–33 år varav 17 kvinnor och 5 män deltog i denna studie som utfördes vid Örebro universitet. De spirometrivariabler som undersöktes för Jaegerutrustningen var den forcerade exspiratoriska volymen under första sekunden (FEV1), den forcerade vitalkapaciteten (FVC) samt hur stor andel av hela lungvolymen som en person kan andas ut på första sekunden (FEV1/FVC). Med COPD-6 mätaren mättes FEV1, den forcerade exspiratoriska volymen under sex sekunder (FEV6), samt kvoten av dessa (FEV1/FEV6). För att undersöka om det förelåg en statistisk signifikant skillnad användes ett parat t-test med signifikansnivån α=0,05. Resultat: Resultatet från denna studie visade att det förelåg en statistik signifikant skillnad mellan Jaeger MasterScreen PFT och COPD-6 mätaren med p <0,05 för samtliga undersökta variabler. Bland-Altmananalysen visade en spridning inom konfidensintervallet hos samtliga variabler. Slutsats: I denna studie påvisades en statisk signifikant skillnad mellan utrustningarna där COPD-6 mätare visade lägre mätresultat än Jaegerutrustningen för variablerna FEV1 samt FEV6 alternative FVC. Dock kan inte resultatet från denna studie vara representativt för en större population då endast ett få observationer gjordes. / Introduction: Spirometry is one of the most common examination methods performed when assessing lung function. In dynamic spirometry, changes in lung volume are measured over time for the detection of obstructive pulmonary disease. The purpose of this study was to validate a conventional spirometry equipment, Jaeger MasterScreen PFT(Carefusion, Hoechburg, Germany), with a new handheld equipment, COPD-6 screener (Vitalograph COPD-6 400, Ennis, Irland), to investigate whether there were statistically significant differences in the measurement result between these two equipments. Method and material: 22 lung-healthy test subjects between the ages of 20–33 years of whom 17 women and 5 men, participated in this study, which was conducted at Örebro University. The spirometry variables examined for Jaeger equipment were the forced expiratory volume during the first second (FEV1), the forced vital capacity (FVC) and the percentage of total lung volume that a person can exhale at the first second (FEV1 / FVC). With the COPD-6 screener FEV1, forced expiratory volume for six seconds (FEV6), and the ratio of these (FEV1 / FEV6) were measured. To investigate whether there was a statistically significant difference, a paired t-test with the significance level α = 0.05 was used. Results: The results from this study showed that there was a statistically significant difference between the Jaeger MasterScreen PFT and the COPD-6 screener with p <0.05 for all variables examined. The Bland-Altman analysis showed a spread within the confidence interval for all variables. Conclusion: In this study, a statically significant difference was demonstrated between the equipments where COPD-6 screener showed lower measurement results than the Jaeger equipments for the variables FEV1 and FEV6 alternative FVC. However, the results from this study cannot be representative of a larger population as only a few observations were made.