This study focuses on how children reason about compost and composting in connection with their participation in a longer project that focused on sustainable development. The aim of the study is to learn more about children’s reasoning and how this can contribute to us as preschool teachers being able to develop science education in preschool. In this study, I have based my study as the children’s lifeworld in preschool and what it offers the children. The choice of method has been focusgroup interviews with the children and informal conversations with the teachers concerned. The result show that the children have knowledge about compost and composting, it could be read in the result that they described what happened in a compost and how worms work. The children did not have the opportunity to develop an understanding of the scientific concepts. The teachers used simpler concepts that the children were already familiar with so that the children would understand what happens in the compost. The conclusion shows how important it is that educators acquire increased knowledge and use scientific concepts to give the children the opportunity to develop understanding and knowledge of what the teaching is about. / Denna studie fokuserar på hur barn resonerar kring kompost och kompostering i samband med att de deltagit i ett längre projekt som fokuserat hållbar utveckling. Målet med studien är att lära mer om barns resonemang och hur detta kan bidra till att vi som förskollärare kan utveckla naturvetenskaplig undervisning i förskolan. I denna studie har jag utgått från förskolan som barnens livsvärld och vad den erbjuder barnen i form av möjligheter att genom delaktighet utveckla begrepp och kunskaper inom naturvetenskap med fokus på kompost och kompostering. Metodvalet har varit fokusgruppsintervjuer med barnen för att höra deras resonemang om kompostering. Informellt samtal med de berörda pedagogerna för att jag ville höra hur de hade planerat undervisningen.Resultatet visar att barnen har kunskaper om kompost och kompostering, det kunde utläsas i resultatet att de beskrev vad som hände i en kompost och hur maskar arbetar. Barnen hade inte fått möjlighet att utveckla förståelse för de naturvetenskapliga begreppen. Pedagogerna använde sig av lättare begrepp som barnen redan var bekanta med för att barnen skulle förstå vad som hände i komposten. I slutsatsen framkommer det hur viktigt det är att pedagoger skaffar sig ökade kunskap och använder naturvetenskapliga begrepp för att ge barnen möjlighet att utveckla begrepp, förståelse och kunskaper om naturvetenskap

Syftet med den här studien är att beskriva rektorers och förskollärares uppfattningar av vad som krävs för naturvetenskaplig utbildning i förskolan. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes i denna studie med hjälp av en fenomenografisk metodansats. Totalt var det tre förskolor i en och samma kommun som deltog i studien. Förskolorna som deltog i undersökningen jobbar aktivt med NTA (Naturvetenskap och teknik för alla). Respondenterna som deltog i den studien är tre rektorer och tre förskollärare.  I resultatet framkom det att båda rektorerna och förskollärarna uppfattade NTA-utbildning och NTA-lådor som användbara verktyg för att stödja undervisningen i naturvetenskap. Förskollärarna och rektorerna ansåg att genom kompetensutveckling ökar deras möjligheter att främja barns utveckling inom naturvetenskaplig undervisning. / The aim of this study is to describe principals' and preschool teachers' perceptions of what is required for science education in preschool. Qualitative semi-structured interviews were conducted in this study, utilizing the phenomenographic theory and approach for support. A total of three preschools in the same municipality participated in the study. The preschools involved in the research have focused on NTA (Natural Science and Technology for All). The participants in this study include tree principals and tree preschool teachers.  The results revealed that both principals and preschool teachers emphasized the usefulness of NTA education and NTA kits as tools to support science education. Preschool teachers believed that through professional development, their opportunities to promote children's development in science education are enhanced. The results also indicated that both principals and preschool teachers shared the perception that professional development is crucial to promote children's understanding, allowing them to develop an early grasp of science

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse av hur en förskola kan arbeta med ämnena naturvetenskap och teknik på ett genomtänkt sätt. Avsikten med studien är också att bidra med mer kunskap om på vilka olika sätt pedagoger kan ta tillvara och utveckla barnens intresse för teknik och fysik. Studien är kvalitativ och har genomförts genom att studera dokumentation från sociala medier som den studerade förskolan publicerat. Dokumentationen har sedan varit en grund för de semistrukturerade intervjuer som genomfördes. För att komma fram till resultatet som gjorts har den fenomenografiska analysmodellen använts. Resultatet som framkom ifrån de tre intervjuer som gjordes, visar att pedagogerna på denna förskola inte ser några hinder med att arbeta med ämnena naturvetenskap och teknik med de allra yngsta barnen, 1–3 år, trots att de saknar en formell fördjupad utbildning inom ämnena. Pedagogerna ser bara möjligheter. Förskolan arbetar Reggio Emilia inspirerat och har arbetat fram en praktikgemenskap, där de skapar goda förutsättningar för undervisning i naturvetenskap och teknik. / The aim of this study is to gain an in-depth understanding of how a preschool can work with the subjects of science and technology in a well-thought-out way. The purpose of the study is also to provide more knowledge about which different ways pedagogues can use and develop the children's interest in technology and physics. The study is qualitative and has been carried out by studying documentation from social media published by the preschool. The documentation has since been a basis for the semi-structured interviews that were conducted. To reach the result, the phenomenographic analysis model has been used. The result shows that the three teachers interviewed at this preschool see no obstacles to working with the subjects of science and technology with the youngest children, 1-3 years, even though they lack a formal in-depth education in the subjects. The preschool teachers only see opportunities. To create the best conditions for teaching science and technology the preschool has worked out a community of practice inspired by Reggio Emilia.

Die Arbeit begründet durch die Betrachtung empirischer Befunde die Notwendigkeit von naturwissenschaftlicher Vorschulbildung, hinterfragt und analysiert bestehendes Bildungsmaterial und entwickelt einen Umsetzungsvorschlag in Form einer Broschüre für die Bildungspraxis von Erzieher_innen. Dazu werden in dieser Arbeit Qualitätsmerkmale naturwissenschaftlicher Bildungsprozesse und naturwissenschaftlichen Bildungsmaterials herausgearbeitet und auf bestehendes Bildungsmaterial angewendet. Das Fazit diagnostiziert den bestehenden Bildungskonzepten ein naturwissenschaftliches Defizit und ein mangelndes Verständnis dafür, was naturwissenschaftliches Vorgehen ausmacht. Es stellt die Anschlussfähigkeit des erworbenen Wissens in Frage und fordert ein Umdenken in der naturwissenschaftlichen Ausbildung von Erzieher_innen.:1. Einleitung 1.1 Problembeschreibung 1.2 Fragestellung 1.3 Methodische Vorgehensweise 2. Naturwissenschaftliche Vorschulbildung in Studien, Lehr- und Bildungsplänen 2.1 Vorschulbildung in empirischen Studien 2.2 Naturwissenschaften im sächsischen Bildungsplan 2.3 Naturwissenschaft im Lehrplan der sächsischen Fachschule für Sozialwesen 3. Theoretische Betrachtung naturwissenschaftlicher Bildung 3.1 Scientific Literacy 3.2 Nature of Science 3.3 Naturwissenschaftliche Konzepte 3.4 Conceptual Change Theorie 3.5 Situationsansatz 3.6 Ziele naturwissenschaftlicher Vorschulbildung 3.7 Qualitätsdimensionen naturwissenschaftlicher Bildung in der Kita 4. Analyse und Bewertung bestehenden Materials für die Kita 4.1 Experimentierbücher 4.2 Broschüren der Stiftung Haus der kleinen Forscher 4.3 Experimentierkästen 5. Entwicklung eines didaktischen Mediums 5.1 Identifikation physikalischer Konzepte 5.1.1 Basiskonzept Materie 5.1.2 Basiskonzept Energie 5.1.3 Basiskonzept Wellen und Schwingungen 5.1.4 Basiskonzept Kräfte und Wechselwirkungen 5.2 Naturwissenschaftliche Denk- und Arbeitsweisen 5.3 Die physikalische Grundbildung der Fachkraft 5.4 Konzipierung des didaktischen Materials 6. Implementierung einer geeigneten naturwissenschaftlichen Bildungspraxis in der Kita 6.1 Gesellschaftliche Akzeptanz 6.2 Entwicklung professioneller Kompetenz 6.3 Verfügbarkeit geeigneten Materials 7. Zusammenfassung 8. Weiterführende Fragen Literaturverzeichnis Anhänge Anhang 1 – Übersicht der empirischen Studien zur vorschulischen Bildung Anhang 2 – Soziale Disparität in der PISA 2015 Studie Anhang 3 – Das Struktur-Prozessmodell nach Roux und Tietze Anhang 4 – Kriterien zur Bewertung naturwissenschaftlichen Bildungsmaterials Anhang 5 – Mathematische Herleitung des Archimedischen Prinzips Anhang 6 – Schatten in unterschiedlichen Beleuchtungssituationen Anhang 7 – Übersicht der physikalischen Realschulbildung Anhang 8 – Broschüre „Physik in der Kita“