En kvantitativ studie med syftet att undersöka chefers arbetsmotivation i en större svensk koncern med runt 1000 anställda har genomförts. Vi har använt Self- determination theory (Deci & Ryan, 2008a) samt Tremblay, Blanchard, Taylor, Pelletier och Villeneuves (2009) WEIMS-test (The work extrinsic and intrinsic motivation scale) som teoretiskt underlag i studien. Vi fokuserade på att jämföra skillnader i arbetsmotivation utifrån ålder och chefsposition samt att koppla arbetsmotivation till produktivitet. Totalt deltog 102 chefer, 27 av dem var arbetsledare, 54 var mellanchefer och 21 var högre chefer. Resultatet visade att cheferna i större utsträckning motiverades av inre motivationshöjande faktorer än av yttre motivationshöjande faktorer. Yngre chefer motiverades mer av inre motivationshöjande faktorer och de äldre cheferna motiverades i högre grad av kontrollerad arbetsmotivation. Det fanns inget samband mellan självbestämd (inre) arbetsmotivation och upplevd produktivitet men däremot fanns ett samband mellan självbestämd arbetsmotivation och attityd till koncernen och dess produktivitet. Slutligen visade sig de lägre cheferna uppleva mer amotivation än de högre cheferna. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Syftet med studien var att belysa hur motivation på arbetsplatsen kan betraktas från ett inre och yttre perspektiv, med utgångspunkt från ett antal specifika faktorer såsom samhörighet, kompetens, autonomi och kontroll i tillvaron. 126 respondenter, 99 kvinnor och 27 män besvarade en enkät som bestod av demografiska frågor, frågor kring chefens stöttande av autonomi, frågor om samhörighet, kompetens och arbetsmotivation samt ett testbatteri bestående av IMI scale, Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale och Locus of Control. Studiens resultat visar att chefens stöttande av autonomi påverkade de anställdas inre arbetsmotivation positivt. Studien visar även på att det finns ett svagt samband mellan inre arbetsmotivation och tillfredsställelsen av de anställdas behov av autonomi och samhörighetAbstractThe purpose of this study was to see how work place motivation can be seen from an intrinsic and extrinsic perspective, with starting point from specific factors such as relatedness, competence, autonomy and control. The 126 respondents of the study, 99 women and 27 men, answered a questionnaire that consisted of a few demographic questions, questions about if the boss is supportive of autonomy, questions about relatedness, competence and work place motivation. For this purpose the IMI scale, the Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale and Rotters Locus of Control were used. Study results show that there was a weak relationship between intrinsic motivation and satisfaction between employees needs of autonomy and relatedness

Vi har genomfört en kvalitativ studie med syfte att undersöka arbetsmotivationen hos personal på två korttidsboenden i en närliggande kommun till Göteborg. Korttidsboendena är till för ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser med utåtagerande problematik. Det råder en tuff arbetsmiljö där hot och våld förekommer. I studien ställer vi oss frågor om personalen upplever sig motiverade i arbetet, vad som motiverar dem och om det finns faktorer som påverkar motivationen negativt.Empiri har samlats genom semi-strukturerade intervjuer med nio respondenter från de två korttidsboendena.Resultatet visar på att personalen upplever sig motiverade och att det finns sex faktorer som påverkar arbetsmotivationen bland personalen positivt, negativt och/eller båda och. Dessa faktorer är ekonomiska incitament, arbetsmiljö, arbetskamrater, att arbeta med människor, struktur och arbetsförhållanden. Faktorerna som främst höjde arbetsmotivationen är att personalen får arbeta med människor och den fria strukturen med stort eget ansvar. De faktorer som påverkade arbetsmotivationen negativt är en arbetsmiljö där hot och våld förekommer samt att strukturen upplevs som diffus och arbetsrollen otydlig.Resultatet diskuteras utifrån Frederick Herzbergs tvåfakorsteori, Self-determination-theory av Edward Deci och Richard Ryan tidigare forskning utförd av Yasushi Kudo, Adam M. Grant, Karen Danna och Ricky W. Griffin och Daniel A. Sachau. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Garantir que todas as crianças tenham acesso à educação escolar de qualidade é uma das maiores preocupações no atual cenário social, político e cultural do nosso país. Para que esse objetivo seja atingido, é preciso formar professores bem preparados, capazes de se envolver e participar da formação cultural e cidadã dos alunos. Apesar da importância social do papel do professor, a carreira é pouco atrativa devido a fatores como baixos salários, péssimas condições de trabalho, dentre outros. No entanto, mesmo diante dessa perspectiva desanimadora, existem estudantes que desejam se tornar professores. Na presente pesquisa foram analisados os diálogos de um grupo de estudantes de um curso de Licenciatura em Ciências da Natureza da escola de Artes, Ciências e Humanidades da Universidade de São Paulo durante uma sessão de grupo focal com o objetivo de identificar alguns dos motivos que os levaram a escolher a profissão docente. As respostas e os diálogos forneceram um rico material para nos aproximar do que pensam estes professores em formação inicial. Inicialmente, elaboramos um questionário para identificar alunos que possuíam o desejo de se tornar professores. O questionário foi respondido por diversos alunos do curso de Licenciatura em Ciências da Natureza. Sete estudantes que expressaram a vontade em seguir a carreira docente foram convidados a participar de um grupo focal. A discussão foi gravada e posteriormente transcrita para análise de dados, que se deu através da análise textual discursiva. Durante o estudo, emergiram nove categorias, que possuíam algumas características em comum. Assim, elas foram agrupadas no que denominamos de domínios: o Individual e o Social. As categorias emergentes do domínio Individual são: reconhecimento - desejo de ser admirado pelos outros; vocação - crença que se possui uma aptidão nata; admiração pela docência - apreço pela profissão; conhecimento - gosto pelo aprendizado; e relação ético/afetiva - prazer na relação com o aluno. As categorias do domínio Social são: relação ético/transformadora - possibilitar que o aluno mude sua própria realidade; política - comprometimento em lutar por uma educação de qualidade e engajar os alunos nas questões políticas; importância para a sociedade - reconhecimento do caráter essencial da profissão em relação a formação de todos os cidadãos; e transformação - potencial de transformar a sociedade. As categorias foram organizadas partindo da mais íntima e pessoal para a mais abrangente e coletiva. Depois, traçamos um paralelo entre as categorias e as regulações do contínuo de motivação da Teoria da Autodeterminação. Concluímos que os licenciandos em Ciências da Natureza que desejam se tornar professores podem possuir diversas regulações que os motivam. Essas regulações podem ser muito individuais ou compreender razões que envolvam o coletivo. A análise dos dados e do estudo dos referenciais teóricos aponta para uma crise de sentido no papel do professor. Os alunos compreendem a importância do professor, entretanto apontam muitos aspectos negativos da carreira. É necessário oferecer melhores salários e condições de trabalho, além de proporcionar uma formação inicial e continuada de qualidade. Assim, é possível aumentar a atratividade da profissão e formar cada vez mais professores comprometidos e empenhados na formação de uma sociedade mais justa e democrática. / Ensuring that all children have access to quality education is a major concern in our country\'s current social, political and cultural scene. In order for this objective to be achieved, it is necessary to train well-prepared teachers capable of becoming involved and participating in the students\' cultural and citizen formation. Despite the social importance of the role of the teacher, the career is unattractive due to factors such as low wages, poor working conditions, among others. However, even in the face of this discouraging prospect, there are students who wish to become teachers. In the present research were analyzed the dialogues of Naturals Sciences degree students\' group of School of Arts, Sciences and Humanities of the University of São Paulo during a focus group session that aimed of identifying some of the reasons that led them to choose the teaching profession. The answers and dialogues provided a rich material that bring us closer to what these teachers in inicial formation think. Initially, we developed a questionnaire that aimed to identify students who had the desire to become teachers. Several students of Natural Sciences degree answered the questionnaire. Seven students who expressed their willingness to start a teaching career were invited to participate in a focus group. The discussion was recorded and later transcribed for data analysis, which occurred through the discursive textual analysis. During the study, nine categories emerged, which of them had some common feature. Thus, they were grouped into what we\'ve called domains: the Individual and the Social. The emergent categories of the Individual domain are: recognition - desire to be admired by others; Vocation - belief that has a natural ability; Admiration for teaching - appreciation for the profession; Knowledge - learning appreciation; And ethical / affective relationship - pleasure in the relationship with the student. The categories of the Social domain are: ethical / transforming relationship - enable the student to change his / her own reality; Policy - commitment to strive for quality education and engaging students in policy issues; Importance to society - recognition of the essential character of the profession in relation to the formation of all citizens; And transformation - the potential of transforming the society. The categories were organized from the most intimate and personal to the most comprehensive and collective. Then we draw a parallel between the categories and the regulations of the motivational continuum of Self-Determination Theory. We conclude that the major students in Natural Sciences that wish to become professors can have several regulations that motivate them. These regulations can be very individual or understand reasons involving the collective. The analysis of the data and the study of the theoretical references points to a crisis of meaning in the teacher\'s role. Students understand the importance of the teacher, however they point out many negative aspects of the career. It is necessary to offer better wages and working conditions, as well as to provide initial and continuing quality training. Thus, it is possible to increase the attractiveness of the profession and to train more and more teachers who are committed to the formation of a more just and democratic society.

Adult communicative play is a pervasive interpersonal phenomenon and a defining element of most close friendships. With a few notable exceptions (e.g., Aune & Wong 2002; Aune & Wong, 2012; Baxter, 1992), adult communicative play is largely understudied within the field of interpersonal communication. A primary factor in satisfaction with friends is fulfillment of relational needs, specifically the needs of autonomy, relatedness, and competence, as described by self-determination theory (Deci & Ryan, 1985). In this project, I report two studies exploring the impact of play within close friendships. Study 1 examined the relationships between and among adult communicative play, interpersonal needs, and relationship satisfaction in close, same-sex, platonic friends. The results indicated support for all hypotheses, including support for the theoretical path model. In this path model, a) the effect of adult communicative play on relationship satisfaction is mediated by interpersonal need satisfaction and b) the effect of playfulness on satisfaction is fully mediated by play. Study 2 sought, first, to replicate the findings of Study 1 and, second, to extend Study 1 by exploring whether playfulness and play scores of one friend are associated with his or her partner’s satisfaction, as well as whether playfulness scores are associated with a partner’s score on play. Because of poor model fit in Study 2, the results of Study 1 could not be replicated; instead, post hoc alternative models were explored. Furthermore, path analysis results of an actor-partner interdependence model for indistinguishable pairs revealed that one partner’s playfulness is associated with the other’s reporting of play and one partner’s play is associated with the other’s relationship satisfaction. Implications, limitations, and future recommendations are then discussed.

Objective: The current study aimed to explore associations between hypomanic personality traits, over-ambitious life goals, exercise motives, behavioural regulation and exercise behaviour. It was hypothesised that hypomanic traits would be significantly associated with setting more overly-ambitious life goals and extrinsic motives for exercise; these were derived from the theoretical perspectives of Self-Determination Theory (Deci & Ryan, 2000) and research into goal dysregulation in Bipolar Disorders (Johnson, 2005). Method: A sample of 165 undergraduate students (83% female [n = 133]; age, M = 19.3 years old, SD = 0.4, range 18-40) was recruited from the University of Exeter to take part in this longitudinal study. Participants completed a selection of self-report questionnaires measuring variables including hypomanic personality traits, over-ambitious goal setting, motives for exercise, behavioural regulation and exercise behaviour via an online survey. Exercise behaviour was then captured a week later in a follow-up survey. Results: Mediation analyses revealed an indirect effect of hypomanic traits on exercise motives via overly-ambitious goal setting. No significant relationships were found between hypomanic traits and exercise behaviour itself and further mediation analyses revealed no effect of exercise motives on exercise behaviour through behavioural regulations. Conclusions: Findings from this study provided mixed support for the proposed hypotheses; despite no significant associations between hypomanic traits and exercise behaviour itself, hypomanic traits appear to make a unique contribution to exercise motives, via over-ambitious goal setting. Therefore, they may play a role in the motivational processes that have consistently shown to be associated with exercise engagement and adherence (Ingledew & Markland, 2008, Teixeira et al., 2012). Exploring these variables within a clinical population may be a useful next step in further understanding these motivational processes.

Abstrakt I dagens skola finns ett stort fokus på hög måluppfyllelse, bedömning och betyg. Enligt forskning är det av stor vikt att eleven själv har en inre motivation och känner tillit till sitt lärande. Detta går emot dagens mål- och betygshets och påverkar elevens motivation negativt. En stor andel av eleverna i studien indikerar lågt självförtroende, omotivation och känsla av inkompetens på matematiklektionerna. Vi vet att motivation har stor betydelse för lärande men hur skapas en sådan undervisning? Vi tror att motiverade elever med ett gott självförtroende når en högre måluppfyllelse, därför är syftet med studien att ta reda på hur undervisning kan bedrivas så att elevers matematiska självförtroende och motivation gynnas. Fokus är de elever som befaras utveckla matematiksvårigheter.  Studien är kvalitativ och data har samlats in via elevenkäter, lärarintervjuer och observationer i årskurs 4 och 5 på två skolor i två kommuner. Det teoretiska ramverket i studien är Self Determination Theory (SDT) samt sociokulturell teori. Teorierna har använts vid utformande av datainsamlingsmetoderna och i analys.  I resultatet ser vi exempel på elevers önskan att erbjudas undervisning som bygger på samarbete med en eller flera och få stöd från föräldrar och kamrater för att lära sig matematik. Det framkom även att lärare såg formativ återkoppling och att erbjuda uppgifter som kan lösas på olika nivåer som viktigt. Lärare har viss kunskap om hur stor betydelse motivation och självförtroende i matematik har, men de behöver bättre förutsättningar och mer kunskap. Vi hoppas att studien kan bidra till mer kunskap och därmed högre måluppfyllelse.

Despite the vast research on the productive aspect of rewards, little is known on how the changes in employees’ behaviour, made to enhance their chances of achieving a reward, influence employee well-being. Previous work has failed to address the process of reward-seeking behaviour from an employee’s point of view as the focus was on the motivational aspect of rewards. This thesis uses the case of Malta’s financial institutions to examine the relationship between reward-seeking behaviour from bonuses and promotions and employee well-being by drawing on expectancy theory and self-determination theory. To achieve its aims, this study adopts a qualitative approach, wherein 42 semi-structured interviews with employees and four interviews with human resources managers are conducted at financial institutions in Malta – two of which are small and medium-sized enterprises and one is a large-sized institution. Memos and diary notes are also used to complement the data collected from the semi-structured interviews. Overall, the results strongly support the idea that while almost everyone values rewards, employees differ in their willingness to engage in reward-seeking behaviour and its influence on well-being. This thesis contributes to knowledge through the development of a theoretical model – the four quadrant reward-seeking behaviour – well-being model. This typology based model classifies employees into four main categories, namely, highly motivated, apathetic, work-life balanced and work-life imbalanced. This two by two matrix also led to another model that depicts reward-seeking behaviour and well-being as a non-sequential process. The findings have practical implications for human resources practitioners as they now have the capacity to visualise the actual employee mix according to the categories of the model and act on any significant gaps.

DSM-5 har valt att klassificera spelmissbruk som ett substansrelaterat missbruk då forskningen på området har funnit många likheter med substansmissbruk vad gäller förhöjd tolerans, sämre beslutsförmåga och lägre impulsförmåga. Dock har det väckts kritiska röster beträffande generaliseringen av gruppen spelmissbrukare, och forskare menar att beroende på om personer vänder sig till så kallade skicklighetsspel eller chansspel, finns det olika bakomliggande orsaker till varför människor börjar spela om pengar.  Syftet med denna studie har därför varit att analysera likheter och skillnader i hur svenska skicklighetsspelare och chansspelare beskriver sina upplevelser och erfarenheter av att vara spelmissbrukare. Studien har baserats på totalt åtta kvalitativa intervjuer med respondenter inom respektive grupp. Intervjuerna utgick från semistrukturerade frågor som berörde respondenternas tidigare relation till spel, vad som fick dem att börja samt hur det utvecklades till ett spelmissbruk. Respondenternas utsagor bearbetades genom tematisk analys. Resultatet visade skillnader mellan grupperna vad gäller motivationen till att börja spela då skicklighetsspelarna upplevde ett större nöje och underhållning till spelet medan chansspelarna såg spelet som en konsekvens eller nödvändighet på grund av den rådande livssituationen. Likheterna mellan grupperna blev tydliga i takt med mer frekvent spelande, då framförallt verklighetensflykten och jakten på ekonomiska kompensation var centrala faktorer. Studien har bidragit till en djupare förståelse kring spelmissbrukares upplevelser och kan vara till hjälp för framtida forskning som vill titta närmare på skillnader inom gruppen spelmissbrukare. Studien kan även vara till hjälp för professionella som möter spelmissbrukare och som strävar efter att anpassa behandlingen beroende på vilken speltyp som konsumeras.

Detta arbete är en systematisk litteraturstudie med syftet att ta reda på om och i så fall hur undervisningen kan påverka elevers motivation och attityd till ämnet matematik och hur undervisningen kan utformas för att eleverna ska utveckla motivation och positiv attityd till matematik. Studiens resultat baseras på 15 stycken kvalitetsgranskade artiklar som tagits fram via systematiska databassökningar. Dessa artiklar har sedan mynnat ut i olika kategorier som resultatet presenteras i med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar bland annat att motivation och attityd går att påverka med hjälp av lärarens förväntningar på eleven. Resultatet visar även att elevernas motivation hänger samman med vad de har för prestationsmål, achievement goal och att lärandemål är att föredra framför resultatmål.