<p>Motivation is an important factor when trying to understand human behavior and well-being (Ryan & Deci, 2002), especially for teachers since the occupation involves making students perform certain behaviors (Reeve, 2002). Building on the Self-Determination Theory perspective of motivation the aim of this observational study was to describe and analyze the relation between teacher motivational behavior and student behaviors. The study was conducted over a three week period of observing one class in junior high school and their teachers. The results suggest that when teachers make students aware of themselves, their inner resources and support their choice, self-determined forms of motivation is increased. These findings are discussed as well as structured in a theoretical didactical model which describes how different conditions create different psychological responses.</p>

Motivation is an important factor when trying to understand human behavior and well-being (Ryan &amp; Deci, 2002), especially for teachers since the occupation involves making students perform certain behaviors (Reeve, 2002). Building on the Self-Determination Theory perspective of motivation the aim of this observational study was to describe and analyze the relation between teacher motivational behavior and student behaviors. The study was conducted over a three week period of observing one class in junior high school and their teachers. The results suggest that when teachers make students aware of themselves, their inner resources and support their choice, self-determined forms of motivation is increased. These findings are discussed as well as structured in a theoretical didactical model which describes how different conditions create different psychological responses.

I vårt examensarbete undersöker vi olika typer av motivation. Vårt syfte med arbetet var att undersöka lärares syn motivation samt elevers egen motivation i skolan. De frågeställningar vi utgick från var: 1. Vilken typ av motivation har elever i år 4 och år 5? 2. Finns det någon skillnad mellan pojkars och flickors motivation? 3. Vilken typ av motivation strävar lärare efter att elever ska erhålla och använda sig av? 4. Hur ser lärare på intrinsic (inre) motivation, extrinsic (yttre) motivation samt amotivation? Vi börjar med att redogöra för begreppet motivation och sedan hur läroplanen ser på motivation. Vi lyfter sex olika huvudteorier inom motivation och går sedan in mer grundligt på intrinsic and extrinsic motivation. I denna teori finns Self-Determination theory och inom den amotivation. Self-Determination theory används i detta arbete när vi tittar på elevers olika styrningsformer inom motivation De fem olika styrningsformerna är: inre motivation, identifierad styrning, omedveten styrning, yttre styrning och amotivation. I arbetet gör vi elevernas olika styrningar synliga genom figurer. Vi använde oss av metoderna enkät och intervju för att få svar på våra frågeställningar. Undersökningens resultat påvisar bland annat att eleverna i år 4 och år 5 generellt har god intrinsic motivation, men använder sig också av extrinsic motivation. Lärarna som vi intervjuade tyckte att intrinsic motivation är den viktigaste av motivationsformerna, men menar samtidigt att extrinsic motivation är den form som är lättast att motivera eleverna genom.

Att sluta eller inte sluta? En litteraturstudie om tobaksavvänjningsmetoder Bjellman, K. Tobaksbruket har en lång historia, och de tobaksrelaterade sjukdomarna kostar samhället miljarder i sjukvårdskostnader och produktionsbortfall varje år. Andelen rökare minskar stadigt i Sverige, idag röker ca 15 procent av befolkningen. Resultaten från olika metoder för tobaksavvänjning är tämligen blygsamma, och ugefär nittio procent av de som slutar röka gör det på egen hand. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera metoder för tobaksavvänjning. Detta gjordes utifrån följande frågeställningar: Hur tar metoderna hänsyn till människors behov av att uppleva självbestämmande, kompetens och tillhörighet? Hur arbetar metoderna med att stärka människors inre motivation? Hur tar metoderna hänsyn till människors hela livssituation? Metoden var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar om olika metoder för tobaksavvänjning, samt olika typer av handlednings- och självhjälpsmaterial för tobaksavvänjare och tobaksanvändare. Slutsatsen är att få metoder tar hänsyn både till människors behov av att uppleva självbestämmande, kompetens och tillhörighet, arbetar för att stärka den inre motivation att sluta röka, samt beaktar hela klientens livssituation. Även de metoder som uppfyller detta ganska väl har problem med många återfall den första tiden efter rökstoppet. Andelen långvarigt rökfria tycks vara ungefär densamma, oavsett vilken metod man använder och hur väl den uppfyller ovanstående. Nyckelord Tobaksavvänjning, Rökavvänjning, Tobacco cessation, Självbestämmandeteorin, Self-determination Theory, Litteraturstudie To quit or not to quit? A literature study of tobacco cessation methods Bjellman, K. The tobacco custom has a long history, and the tobacco related diseases cost the society billions in healthcare costs and production losses. The results from different methods for tobacco cessation are rather modest. The aim with this study was to describe and analyze methods for tobacco cessation. This was done on the basis of the following issues: How takes the methods considerations to people's needs of experiencing self determination, competence and property? How works the methods with starching people's internal motivation? How takes the methods considerations to the people's living environment? The method was a literature study off scientific articles about different methods for tobacco cessation, and different types of guidance's - and self-help materials for tobacco workers and tobacco users. The conclusion is that few methods take considerations both to people's needs of experiencing self determination, competence and property, works in order to starch the internal motivation to stop to smoke, and takes into consideration the client's living environment. Also those methods that meet this quite well have problems with many relapses. The proportion prolonged smoke free clients seems to last approximately the same, irrespective of which method one uses and how well it meets the factors above. Key Words Tobacco cessation, Smoking Cessation, Self-determination Theory, Literature study

Ohälsan ökar i västvärlden som en följd av bland annat försämrade kostvanor och alltför lite fysisk aktivitet. För att öka aktivitetsgraden hos den vuxna befolkningen i Sverige erbjuds många via arbets¬givaren möjlighet till friskvård på betald arbetstid. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av motivation och inställ¬ning till motion hos individer som nyttjar respektive inte utnyttjar friskvårdsförmånen. Data samlades in genom semistruktu¬rerade intervjuer med tio personer vilka sedan analyserades enligt teoristyrd tematisk analys. Deltagarna besvarade även ett standardiserat mät¬instrument (Sport Motivation Scale). Undersökningen utgick från Self-Determination Theory som bygger på tanken att beteenden som styrs av inre motivation har större chans att upprätthållas än de som styrs av yttre motivation. Resultatet visade att de som nyttjar frisk¬vårdstimmen i större utsträckning drivs av inre motivation än de som inte nyttjar denna. För att fler anställda skall utnyttja frisk¬vårdsförmånen bör arbetsgivaren satsa på personlig rådgivning samt skapa en organisa¬tions¬kultur där motion är ett naturligt inslag och där den inre motiva¬tionen uppmuntras.

Previous research has indicated that exercising with other people improves interest and engagement in physical activity (e.g., Christensen, Schmidt, Budtz-Jorgensen, & Avlund, 2006; Estabrooks & Carron, 1999). However, the degree of socializing with other people engaged in by exercisers has not been manipulated in previous studies. In the present study, the amount of socializing during exercise was manipulated in order to evaluate the effect of social connection on motivation to exercise. Two perspectives on the role of socializing in exercising were considered and discussed – Social Facilitation (Zajonc, 1965) and Self-Determination Theory (SDT; Deci & Ryan, 2000). In order to test the importance of social contact during exercise, previously inactive women between the ages of 18-30 were randomly assigned to exercise for 12 sessions in one of three conditions. In the “social partner condition”, two participants exercised together and also discussed personal topics. In the “non-social partner condition”, two participants exercised together, but did not discuss personal topics. Lastly, in the “exercise alone condition”, participants exercised alone. In general, it was hypothesized that the social partner condition would lead to the greatest improvements in satisfaction of the psychological need for relatedness, subjective vitality, motivation to exercise, amount of physical activity, fitness level, affect, interest, and effort in exercise. Non-social partners were expected to experience some benefits from exercising with a partner, but not to the same extent as those in the social partner condition. Participants who exercised alone were expected to experience the fewest improvements. The partner relationships were also examined more closely, with the expectation that pairings that were more interpersonally complementary (that is, more similar on affiliation, and reciprocal on dominance) would positively affect outcomes. Further, partners were expected to become more similar in their exercise behaviour and motivation due to their repeated interactions over the course of the study. A one-month follow-up session assessed whether motivation and exercise behaviour observed at the end of the study changed or were sustained over time. The hypotheses were partially supported. Overall, exercise contributed to improved vitality, fitness, and affect, with few differences amongst the conditions. Participants in both partner conditions reported greater relatedness, or social connection, after a month of exercising together, than the exercise alone condition participants. Some interesting motivational patterns emerged at the end of the study and at a one-month follow-up, with some indication that the social partner condition most greatly benefited motivation. Interpersonal complementarity positively impacted competence, relatedness, and fitness, but surprisingly had a negative impact on vitality. Partners did not become more similar to one another over the course of the study, suggesting a lack of mutual influence. The findings are discussed within the context of Self-Determination Theory and Social Facilitation. These findings contribute to a growing body of literature that indicates that the social aspects of physical activity are essential for physical and mental wellbeing. Further research is required to evaluate how social factors can be utilized to promote greater enjoyment of and adherence to physical activity.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka motiv utifrån Self-Determination Theory (SDT) som är främst förekommande samt vilken intensitet och frekvens gymmotionärer har till att motionera. Detta har undersökts genom självskattningsformulär där instrumenten Goal Content for Exercise Questionnaire (GCEQ) och Godin Leisure Time Exercise Questionnaire(GLTEQ) har använts. Deltagarna för studien (n=164) bestod av både män (n=82)och kvinnor (n=82) i fyra ålderskategorier yngrevuxna, vuxna, äldre vuxna och äldre. Resultatet visar att inre målorienteringar är starkare motiv än yttre för ökad motionsintensitet och frekvens. Resultatet visar även att män har en högre frekvens än kvinnor inom ansträngande motion. De två yngre ålderskategorierna har en högre frekvens och träningsintensitet än de två äldre ålderskategorierna. Slutsatserna visar på att äldre har en inre motivation men att de yngre har både inre- och yttre motiv för motionsdeltagande. Detta visade sig genom antaganden om en individ har ett uppgifts- eller egoorienterat beteende. / The purpose of this study are to investigate what motives that are more represented, and what intensity and frequency gym exercisers have to exercise by Self-Determination Theory. This has been investigated by a self-questionnaire instrument, Goal Content for Exercise Questionnaire (GCEQ) and Godin Leisure Time Exercise Questionnaire (GLTEQ). The respondents (n=164) were Men (n=82) and Women (n=82) in four age categories younger, adults, old adults, and seniors.The results shown that intrinsic goal orientations were stronger motives than extrinsic for increased exercise intensity and frequency. The results also shown that Men has a higher frequency than Women by strenuous exercise. The two younger age groups shown a higher frequency and exercise intensity than the two older ones. The conclusion shows that older individuals have an intrinsic motivation while the younger has both an intrinsic and extrinsic motivation to exercise participation. These assumptions are based on an individual being task- or ego oriented.

Belöningssystem har länge varit omdebatterat huruvida det påverkar anställdas motivation och det finns ingen universallösning som är möjlig att tillämpa generellt. Samtidigt är det av stor strategisk betydelse att ha ett välfungerande belöningssystem. Vi fick i uppdrag av Swedbank Juristbyrå att undersöka deras belöningssystem och hur de påverkar de anställdas motivation. Eftersom Swedbank Juristbyrå är en franchiseorganisation är det franchisetagarna själva som bestämmer vilket belöningssystem de vill använda. De har tre olika belöningssystem inom organisationen, fast lön, enbart provision samt kombinerat fast lön och provision. För att förstå hur de anställdas motivation påverkades av belöningssystemen användes teorier inom inre och yttre motivation, belöningssystem och vilka problem dessa kan medföra. Genom vår undersökning kom vi fram till att samtliga belöningssystem fungerar inom organisationen trots att det har tre olika belöningssystem och utför identiska arbetsuppgifter. Detta kan bero på att motivationen är ytters individuell men också att det är andra faktorer än belöningssystem som spelar en stor roll. Det är också mycket viktigt som franchisetagare att vara medveten om vilka problem de olika systemen kan föra med sig och hitta lösningar för att minimera risken för dessa att inträffa.

The utility of crime desistance research for community management and rehabilitation of offenders is evident; however this field of research is relatively recent. Theoretical research on crime desistance has varied over the years, although generally the field has been divided between perspectives focusing on either social or psychological causes. In addition, much of the research is plagued with methodological problems, such as an abundance of retrospective studies and unrepresentative offender samples. The present study proposes a framework of crime desistance that integrates the social and psychological perspectives and is compatible with current views on offender rehabilitation. This framework entitled, the Positive Self Change (PSC) framework, generally states that crime occurs and is maintained when basic psychological needs are not being satisfied. When deprived needs causing crime are satisfied in an optimal manner, autonomous motivation to desist and reductions in crime-related factors will follow, resulting in crime desistance. The goal of the study is to develop and provide some support for this framework of crime desistance and compare it to the currently dominating theory of crime desistance, the revised age-graded informal social control (AGISC) theory. Two studies were conducted utilizing a multimethod approach. The first quantitative study prospectively tested whether aspects of the PSC framework are supported by determining whether the framework can predict crime desistance in 60 released offenders after a 7-year follow-up and compare it to the currently dominating explanation of crime desistance. The second study is a prospective case study of 3 federal offenders during their first few months of release from federal incarceration. Results provide support for the development of the PSC framework. Protective strategies, motivation and criminogenic risk factors significantly predicted crime desistance after 7 years. In addition, the PSC framework significantly added to the prediction of the AGISC theory for 2 of the 4 crime desistance outcome measures. Study 2 also provided some support and explanation to the findings of study 1. The final section presents a discussion of the overall conclusions, implications of the results, limitations and future directions.

Syfte Syftet med studien var att undersöka hur idrottare upplever socialt stöd vid långvariga skador. Särskilt fokus ligger på hur tränarens sociala stöd upplevs av idrottare samt hur det kan underlätta en idrottslig comeback. Vilken typ av socialt stöd har idrottare erhållit eller saknat under sin rehabilitering? Hur har idrottare som erhållit ett bra socialt stöd agerat och vad kan de som upplevt en saknad göra för att få ett ökat socialt stöd? Hur anser idrottare att tränare bör agera för att underlätta rehabiliteringen? Metod Studien genomfördes med en kvalitativ ansats vilket innebär att sju individer medverkat i semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna hade varit borta i minst två månader på grund av idrottsskada. Informationen från intervjuerna analyserades i programmet NVivo 10.  Resultatet granskades genom ett Self-Determination Theory perspektiv. Resultat Den största delen av det sociala stödet som idrottarna erhållit har upplevts positivt. Deltagarna har upplevt stöd ifrån olika källor samt av olika typer: emotionellt stöd, materiellt stöd, informativt stöd och tillhörighetsstöd. I resultatet framkom det ett nytt fenomen som benämns som negativt stöd. Överdrivet stöd från omgivningen upplevdes negativt och stressande. Alla deltagare var medvetna hur de agerat för att erhålla ett bra socialt stöd eller vad de kunde gjort för att få ett ökat socialt stöd. Den mängd socialt stöd idrottarna erhållit har påverkats till en viss del av idrottarnas eget agerande. Deltagarna ansåg att stöd och engagemang ifrån tränare underlättade en comeback. Slutsats Idrottarna i denna studie uppgav att socialt stöd hjälpt dem under sin rehabiliteringstid. Genom att känna tillhörighet, uppleva kompetens och genom att fatta sina egna beslut kan en idrottare underlätta sin rehabilitering. Framförallt finns det saker som både tränare och idrottare kan göra för att idrottaren ska få ett bra eller ökat socialt stöd.