Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2005.

Universit́e und Chemnitz, Techn. Univ., Diss., 2001--Paris. / Parallelt.: La poétique sémiophone. Text franz.

Universiẗat, Diss., 2002--Dortmund.

This report aims to provide its’ readers with knowledge of the Woman Power symbol and the rhetorical situation surrounding the creation of it. It explains how the symbol managed to become a representation of the Women’s Power Movement by explaining the relationship between its’ rhetorical power and its’ visual appearance, audience and fundamental feelings. The prospect of the report is that the analysis and discussion it lead to can be applied also to other symbols in order to evaluate their rhetorical breakthrough. The material consist of an image of the Woman Power Symbol and the anthology Sisterhood is Powerful. The combination of these two aim to provide information regarding my already established opinion: that the symbols’ ability to penetrate the Women’s Power Movement was conducted by its’ combination of visual appearance, its’ intended audience and non-audience and the feelings that gave rise to its creation.  The report is in Swedish.

I den här studien har text och bilders samverkan undersökts ur ett semiotisk och narratologiskt perspektiv. Det empiriska materialet som består av två bilderböcker har analyserats kring hur text och bilder tillsammans samverkar för att berätta en historia. Detta för att belysa att förståelse krävs för hur en kan tittat på text och bild ur en viss diskurs, i detta fall barnboken. I undersökningen kom det fram att kunskap om begrepp från både litteraturvetenskapen och konstvetenskapen behövdes för att analysera och tolka det empiriska materialet. Detta bidrog till vidare förståelse hur en bör jobba med text och bild i skolan och hur alla skolämnen bör fokusera på att använda bilder som kompletterar och förstärker det som den teoretiska texten vill förmedla. Gestaltningen är illustration där bildens linjer är uppbyggda av upprepande ord som beskriver de olika objekten i bilden. Texten bygger bilden som i sin tur förstärker texten. Det står även en text i nederkanten av illustrationen som står i konflikt till det som ses i bilden.

I denna uppsats har jag valt att göra en djupdykning in i bandet Gorillaz fiktiva värld. Syftet är att undersöka hur den är uppbyggd samt hur fans kan interagera med den. Jenkins teorier om Worldbuilding och transmedialt berättande har fått ligga som grund för att se hur detta kunnat appliceras på Gorillaz. För att underbygga mitt resonemang kring fansens inverkan i denna fiktiva värld samt vilka underliggande budskap de försökt kommunicera i sitt visuella material har jag använt mig av en semiotisk analysmetod för att exemplifiera hur Gorillaz officiella material och fan-kulturen kan knytas samman. Jag har först gjort en denotativ sammanställning av materialet och sedan en konotativ där jag läser in vissa av tecknen och hur de kan tolkas i syfte att skapa mening. Jag har genom undersökningen kommit fram till att Gorillaz både är mer politiska än vad som framskymtar vid en första anblick samt att deras framgång till stor del berott på fansens engagemang i den fiktiva historien genom olika medier. Jag avslutar med att i en slutdiskussion presentera budskap jag personligen tolkat in i det material jag analyserat och hur väl detta budskap fångats upp men ifrågasätter även faran av fictions kredibilitet. / In this essay, I have chosen to take a deep dive into the fictional world of the band Gorillaz. The purpose is to investigate how it is structured and how fans can interact with it. Jenkin's theories of Worldbuilding and transmedial narrative have been used as a basis for seeing how this could be applied to Gorillaz. To substantiate my reasoning about the fans' impact in this fictional world and what underlying messages they have tried to communicate in their visual material, I have used a semiotic analysis method to exemplify how Gorillaz's official material and fan culture can be linked. Through the investigation, I have come to the conclusion that Gorillaz are both more political than can be seen at first glance and that their success is largely due to the fans' involvement in the fictional story through various media. I finish with my final discussion presenting messages I have personally interpreted into the material I have analyzed and how well this message has been captured, but also questioning the danger of fictions credibility.

Det som undersöks i uppsatsen är hur ljudsyntes och synthar kan användas för att musikaliskt översätta ett rum utifrån en semiotisk analys av en bild. Det blir alltså ett utforskande och utvecklande av en metod som kan användas för att skapa en form av musikaliska fotografier av rum och dess inredning. Syftet med studien är då att fördjupa kunskapen om transmodala översättningar där man utgår från de semiotiska resurser som en bild på ett rum har. För att denna översättning ska vara möjlig att utföra har en gestaltningsmatris utarbetats från diverse teorier och koncept såsom klangfärg, textur, fonetisk arkitektur, perception, kommunikation, spatialitet och Gibsons virtuella mixerkoncept (2005). Matrisen testas genom ett lyssningstest och kvalitativ intervjustudie där sex personer får höra musikaliska gestaltningar av varsitt rum i deras privata bostäder. Det studien bidrar med är nya perspektiv till kunskapsluckorna som finns mellan forskningstraditioner inom multimodalitet, och på så sätt utvecklas en konkret metod som kan användas för att gestalta fysiska objekt. Utifrån ett övergripande perspektiv kan studien bidra med en metod för transmodal tolkning som kan användas som mall för framtida transmodala översättningar. De frågor som uppsatsen är intresserade av att svara på är: Hur kan man genom subtraktiv ljudsyntes göra en transmodal översättning som gestaltar objekt och kommunicerar ett rum? Och: Hur uppfattar och upplever en grupp personer transmodala översättningar av bilder till musik? Första frågan besvarades genom matrisen som skapades, men huruvida matrisen kommunicerade rummen väl var en annan fråga. Resultatet av intervjuerna visade att matrisen inte var användbar för att kommunicera rum på det avsedda sättet. Den andra frågan besvarades i resultatkapitlet där informanternas upplevelser och uppfattningar redovisades. Det var en stor bredd på deras svar, men de viktigaste punkterna var att informanterna valde rum utifrån hur de uppfattade låtens ”ljus”, känslomässiga kopplingar till musiken och mängden ljud kopplat till tätheten på rummets inredning. I diskussionskapitlet diskuteras studiens resultat där det tas upp vilka adjektiv informanterna använde för att beskriva musiken, samt hur deras bakgrund spelade roll i antalet rätt de fick. De specifika adjektiv som diskuterades var luftighet, kyrklighet och ljushet. Ytterligare granskades hur informanterna gjorde sina val; grundades de i känslor eller i de musikaliska element de kunde höra? Transmodala översättningarnas svårigheter tas också upp i och med att det kan ha varit svårt för informanterna att förstå hur översättningen gjorts, men även för att vissa rum hade liknande inredning. Därefter diskuterades matrisen och hur den kunde förbättras utifrån vad både informanterna sagt och vad som lyfts tidigare i kapitlet. Uppsatsen avslutas med att resonera kring olika sätt som musiken kan användas, samt vad som kan vara värt att studera vidare inom forskningen.

I Sverige existerar en läromedelsstyrd engelskundervisning, där eleverna i de flesta klassrum sitter och arbetar med läroboken. Varken skolor eller lärare gör någon granskning av de läromedel som används och det sker inte längre någon statlig granskning heller. Forskning visar att bilder kan ge stöttning till läsförståelse i engelska, när den har en koppling till texten. Utan den kopplingen så kan bilden bli störande och hämmaförståelsen. Syftet med denna studie är därför att undersöka bilder i läromedel i engelskaoch sättade i relation tillvilka intentioner och tankar förlagen har med sina bilder i läroböckernasamthur dessa bilder kan kopplas till läroplanen i engelskämnet. Specifikt ska vi besvara frågorna:Hur framstår sambandenmellan text och bild i engelskläromedel?Hur resonerar förlagen kring sambanden mellan text och bild i engelskläromedel?Hur kopplar bilderna i engelskläromedlen till läroplanen i engelska? Vihar därför intervjuat olika förlag och tagit fram och analyserat tre olika engelskläroböcker, analysen har fokuserat på de semiotiska överlappningsom finns mellan bild och text, samt bildens läsbarhet. Vårt resultat visar attde flesta bilder har någon semiotisk överlappningtill texten men att det finns vissa dekorativa bilder och detaljer som kan hämma förståelsen, men som förlagen menar på ska väcka intresse och öppna upp för diskussioner i klassrummet. Om alla lärare använder bilderna på det sättet som det var tänkt, kan vi inte svara på. Men för att få ut det mesta av bilderna i läroböckerna,så att eleverna uppnår det som står i läroplanen,krävs det att lärarna samtalar och låter eleverna bearbeta, resonera kring och hitta strategier att använda bilderna för att få en djupare förståelse.Lärarna måste våga backa ifrån boken och hitta andra utmaningar och strategier till elevers lärande. Där bilder kan vara en bra ingång och startpunkt.

My study contains a semiotic analysis of two photos posted by the Instagram account Snubbarinreder, an account that posts photos of homes allegedly belonging to men. There are clear tendencies on the account to portray men as heavy consumers of alcohol and video games alongside a general inability or disinterest in caring for a home. My study is based mainly on studies by Beverly Skeggs and Göran Eriksson on how the working class are commonly portrayed in the media. The purpose of the study is to investigate aspects of class in the portrayal of men in the posted photos. Eriksson and Skeggs explains that it is common to portray the working class as exaggerated, tasteless and out of control, which my study shows are also recurring themes in the portrayal of men on Snubbarinreder. Thus, the results of the study shows that there are similarities between the portrayal of the working class in, for example Reality-TV, and the portrayal of men on the Instagram account Snubbarinreder.

Studiens övergripande syfte är att undersöka om olika bildanalysmodeller är speciellt lämpade för olika genrer inom fotografisk bild. I studien prövas semiotisk och ikonologisk bildanalys på två fotografier från två olika fotografiska genrer – dokumentär- och konstfotografi. Bildanalys valdes som metod för att besvara följande frågeställningar: lämpar sig olika analysmodeller mer eller mindre bra för olika genrer inom fotografisk bild? Vilka likheter och skillnader mellan ikonologisk och semiotisk bildanalys kan observeras? Vilka möjligheter och begränsningar har bildanalysmodellerna vid analys av de olika genrerna? Kan resultatet av denna studie appliceras på undervisningen av fotografisk bild i skolan? Resultatet av studien visade att de båda bildanalysmodeller kunde användas vid analys av de två fotografierna. Det resulterade i slutsatsen att de två bildanalysmodellerna bör väljas efter vilket syfte den som analyserar har med analystillfället. Eventuellt är den semiotiska bildanalysmodellen mer aktuell då den endast analyserar den fotografiska bilden. Resultatet av studien kan i allra högsta grad appliceras i undervisningen av fotografisk bild i gymnasieskolan.