Under hösten 2015 har fler människor än någonsin sökt asyl i Sverige utifrån en av de svåraste flyktingsituationerna sedan andra världskriget. Socialstyrelsen visar genom jämförelser i hälsa på vikten av att människor integreras när de kommer till Sverige eftersom det påverkar deras hälsa. Kommuner i Sverige har ett stor ansvar för det integrationsarbete som sker i Sverige. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en mindre kommun arbetar med integration av nyanlända flyktingar. Jag har utgått från fyra frågeställningar: Vilket synsätt har kommunen på integration? Hur arbetar kommunen med integration? Vilka synsätt har de anställda i kommunen på integration? Har personalen inom kommunen kunskap om olika kulturer och finns det behov av vidareutbildning? Data till min studie har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer med nio personer som arbetar med integration i den undersökta kommunen. I analysen av min studie har jag utgått från Antonovskys teori KASAM -känsla av sammanhang. Resultat av studien visar att kommunen saknar dokument för sitt integrationsarbete och att personalen har olika synsätt på integration, vilket påverkar deras sätt att arbeta med integration. Vilket leder till slutsatsen att kommunens synsätt på integration är av stor vikt då kommunens integrationsarbete utformas utifrån detta och därmed hur den nyanlände bemöts. Men där det också går att se att personalens synsätt på integration påverkar integrationsarbetet. Därför är det viktigt att kommunen arbetar med förståelsen av begreppet integration för att ge såväl politiker som personal samma utgångspunkt i sitt arbete med integration. / In autumn 2015, more people than ever have sought asylum in Sweden on the basis of one of the most difficult refugee situations since World War II. National Board shows through comparisons of health on the importance of integrating people when they come to Sweden because it affects their health. Municipalities in Sweden has a great responsibility for the integration work done in Sweden. The purpose of this study was to examine how a small municipality is working with the integration of newly arrived refugees. I have based my study on four questions: • Which approach does the municipality have on integration? • How does the municipality work with integration? • What approach has employees in the municipality on integration? • Have staff within the municipality knowledge of different cultures and is there a need for further training? The data for my study have been collected through qualitative interviews with nine people working on integration in the studied municipality. In the analysis of my study I have started from Antonovsky's theory SOC –Sence of Coherence. Results of the study show that the municipality lacks documents for its integration work and that staff have different views on integration, affecting their way of working with integration. Which leads to the conclusion that the municipality's approach to integration is of great importance when a municipal integration work formed the basis of this, and therefore how the new arrival is met. But where it is also possible to see that the staff's approach to integration affects integration efforts. Therefore it is important that the municipality is working with the understanding of the concept of integration to give both politicians and staff the same starting point in its work with integration.

<p>Tidigare forskning har visat samband mellan socialt stöd och graden av känsla av sammanhang (KASAM), samt att upplevelsen av socialt stöd och hälsa kan skilja sig mellan olika kulturella kontexter. Syftet var att undersöka kulturella skillnader, mellan en individualistisk och kollektivistisk kultur, i sambandet mellan socialt stöd och graden av KASAM. I enkätundersökningen deltog 95 svenska och 92 japanska studenter. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan socialt stöd och graden av KASAM. Vidare hade svenska studenter med högt socialt stöd högre grad av KASAM än japanska studenter med högt socialt stöd. Undersökningen visade även att det fanns könsskillnader. Resultatet diskuteras utifrån de skillnader som hittats mellan svenska och japanska studenter.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka huruvida självskattad känsla av skoltrötthet samvarierar med begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet vilka är delkomponenter i KASAM, känsla av sammanhang. Deltagarna var elever som studerar studie- respektive yrkesinriktade gymnasieprogram vid en gymnasieskola i Mälardalen (<em>N </em>= 97). Köns- och studieinriktningsdifferenser samt elevers egna kommentarer kring skoltrötthet var även av intresse. En tvådelad enkät konstruerades och delades ut till eleverna. Enkäten innehöll dels ett självskattningsformulär för att mäta känsla av skoltrötthet och dels Antonovsky´s livsfrågeformulär som mäter KASAM. Begreppet skoltrötthet kom på grund av lågt alfavärde att splittas till lärtrötthet, skolka för att orka, utmattad efter en skoldag samt känsla av otillräcklighet. Resultatet visade att elevers känsla av lärtrötthet samvarierade med meningsfullhet i skolan. Vidare fanns en svag tendens att lärtrötthet även samvarierade med hanterbarhet. Meningsfullhetskomponenten var en signifikant prediktor för lärtrötthet. Begriplighet fick signifikant högre skattning av männen. Inga signifikanta studieinriktningsskillnader förelåg.</p>

Tidigare forskning har visat samband mellan socialt stöd och graden av känsla av sammanhang (KASAM), samt att upplevelsen av socialt stöd och hälsa kan skilja sig mellan olika kulturella kontexter. Syftet var att undersöka kulturella skillnader, mellan en individualistisk och kollektivistisk kultur, i sambandet mellan socialt stöd och graden av KASAM. I enkätundersökningen deltog 95 svenska och 92 japanska studenter. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan socialt stöd och graden av KASAM. Vidare hade svenska studenter med högt socialt stöd högre grad av KASAM än japanska studenter med högt socialt stöd. Undersökningen visade även att det fanns könsskillnader. Resultatet diskuteras utifrån de skillnader som hittats mellan svenska och japanska studenter.

Syftet med studien var att undersöka huruvida självskattad känsla av skoltrötthet samvarierar med begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet vilka är delkomponenter i KASAM, känsla av sammanhang. Deltagarna var elever som studerar studie- respektive yrkesinriktade gymnasieprogram vid en gymnasieskola i Mälardalen (N = 97). Köns- och studieinriktningsdifferenser samt elevers egna kommentarer kring skoltrötthet var även av intresse. En tvådelad enkät konstruerades och delades ut till eleverna. Enkäten innehöll dels ett självskattningsformulär för att mäta känsla av skoltrötthet och dels Antonovsky´s livsfrågeformulär som mäter KASAM. Begreppet skoltrötthet kom på grund av lågt alfavärde att splittas till lärtrötthet, skolka för att orka, utmattad efter en skoldag samt känsla av otillräcklighet. Resultatet visade att elevers känsla av lärtrötthet samvarierade med meningsfullhet i skolan. Vidare fanns en svag tendens att lärtrötthet även samvarierade med hanterbarhet. Meningsfullhetskomponenten var en signifikant prediktor för lärtrötthet. Begriplighet fick signifikant högre skattning av männen. Inga signifikanta studieinriktningsskillnader förelåg.

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur patienter under utredning för stressrelaterad ohälsa ser på sin känsla av sammanhang totalt och uppdelat på komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. För att kunna göra detta användes ett kvantitativt material i form av patientdata som samlats in av forskarna vid Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress (CEOS) i Uppsala. Det är 155 patienter som har svarat på frågor rörande deras känsla av sammanhang i ett av Aaron Antonovsky utformat frågeformulär. Vidare har patienternas basvariabler som kön, ålder, civilstånd med mera beskrivits och analyserats tillsammans med svaren på KASAM-formuläret. Det framkom att patienterna har en lägre känsla av sammanhang (KASAM) än studier som gjorts på friska människor. Framträdande var bland annat att kön och en upplevd trygg ekonomi har stora samband med patienternas känsla av sammanhang. En kortare variant av frågeformuläret har testats och visat sig kunna ersätta den längre varianten utan att det påverkar slutresultatet.</p>

On a football field games are played between two teams, and the players of these teams get almost all of the attention. But there is another team on the field, the team of referees. The referees get mostly negative criticism, and are almost never mentioned in a positive way. This study is all about the teams’ captain, the main referee. Who is he? What does he have to go through? What makes him continue in his career?   Earlier studies have shown that the work you do as a referee can be very stressful, with a lot of stressing factors coming from the players, the coaches, and at a higher level supporters and media (Nyberg, 2000, 2002). Because of all this, this study shows opinions from active referees in Allsvenskan in Sweden, and from some which are active on an international basis as well. Interviews have been made and a survey to compare the referees experiences with their sense of coherence, from Aaron Antonovskys theory SoC (Sense of Coherence).   The results are showing that yes, there are connections between a successful career as a referee and a high level of sense of coherence, and that the interviewed referees’ spend a huge amount of time to be able to perform. Even though they try their hardest, they have to deal with threats in their daily work. Therefore, you can find the conclusion that you need to have a certain type of personality to be able to make it as a referee.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur patienter under utredning för stressrelaterad ohälsa ser på sin känsla av sammanhang totalt och uppdelat på komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. För att kunna göra detta användes ett kvantitativt material i form av patientdata som samlats in av forskarna vid Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress (CEOS) i Uppsala. Det är 155 patienter som har svarat på frågor rörande deras känsla av sammanhang i ett av Aaron Antonovsky utformat frågeformulär. Vidare har patienternas basvariabler som kön, ålder, civilstånd med mera beskrivits och analyserats tillsammans med svaren på KASAM-formuläret. Det framkom att patienterna har en lägre känsla av sammanhang (KASAM) än studier som gjorts på friska människor. Framträdande var bland annat att kön och en upplevd trygg ekonomi har stora samband med patienternas känsla av sammanhang. En kortare variant av frågeformuläret har testats och visat sig kunna ersätta den längre varianten utan att det påverkar slutresultatet.

The aim of this thesis was to describe the medical, cognitive and psychosocial consequences of epilepsy in young adulthood. Four studies were carried out with this patient group. The first two papers were based on a follow-up study regarding young adults with epilepsy that investigated medical and psychosocial aspects and compared the present results with those five years earlier. We then conducted focus group interviews with young adults with epilepsy and subjective cognitive decline to assess the deeper meaning of living with epilepsy accompanied by cognitive difficulties. In the fourth study we studied cognitive dysfunction further, choosing the language function in young adults with epilepsy. We firstly examined whether language impairments were associated to functional brain alterations and secondly related the language performance to demographics, clinical data, Quality of Life (QoL) and self-esteem. The five-year follow up of 97 young adults with uncomplicated epilepsy revealed no improvement regarding seizure frequency or side effects from anti-epileptic drugs (AEDs) over time, even though many new-generation AEDs had been established during this period. During the study period 21% had recovered from epilepsy, Seizure frequency among those who still had epilepsy had not improved, and 42% had experienced seizures during the past year. New-generation anti-epileptic drugs (AEDs) had been introduced to PWE, especially to women. There is still need for new and more effective treatment options for this group in the future. It is essential to find alternative approaches to develop better treatment options for this group in the future. However QoL was normal compared to the general population, indicating that new options regarding treatment can have made an impact. Lower QoL was correlated to high seizure frequency and to cognitive side effects. Self-esteem and Sence of Coherence were impaired compared to the situation at adolescence. Self-esteem was correlated to seizure frequency and to side-effects of antiepileptic drugs. Sence of Coherence was not correlated to epilepsy-related factors in the same way as QoL, but mirrored the phenomenon of epilepsy. The qualitative study showed that the consequences of epilepsy are not only restricted to the consequences of seizures, but also concerns many other aspects of life. The interviews revealed four themes: “affecting the whole person“, “influencing daily life”, ”affecting relations” and ”meeting ignorance in society”. Another important factor was language function; when one loses some language ability, this gives a feeling of losing one’s capability. The fourth study examined language by neuropsychological methods and correlated this function to brain activation measured by fMRI. Language functions measured in verbal fluency and abstract language comprehension were impaired in participants with both generalized epilepsy and epilepsy of focal onset. Age at onset of epilepsy and education are the most important factors correlating to language function. An additional factor that impacts abstract language comprehension is the frequency of convulsive seizures, while use of topiramate /zonisamide affect verbal fluency negatively. QoL was not correlated to language impairments, but for patients with focal onset seizures there was a correlation between self-esteem and abstract language comprehension. The fMRI investigation revealed altered activity during language tasks in participants with epilepsy compared to controls. In epilepsy with focal seizures originating in the left hemisphere, we found increased bilateral activation of supporting areas, in the anterior mid-cingulate cortex and the anterior ventral insulae, indicating a compensational functional reorganization. In generalized epilepsy, the functional language network showed an imbalance, as this group expressed an inadequate suppression of activation in the anterior temporal lobe during semantic processing. Subtle language impairment can, even if it does not occur in everyday dialogue, be of importance and have consequences for the person affected. The negative consequences of language decline must be addressed in people with epilepsy of different etiology. Young adults with epilepsy are still substantially affected by the condition. The consequences are not only restricted to the seizures, but concern many aspects of life and there is a great need for new treatment options for this group in the future.