Bakgrund: Sedan år 1945 har obesitas tredubblats globalt och år 2016 hade mer än 650 miljoner människor obesitas. Tillståndet resulterar i minst 2,8 miljoner människors död årligen och överstiger antalet dödsfall relaterat till undernäring. Det förekommer stigmatisering kring obesitas vilket påverkar de utsattas fysiska och psykiska hälsa negativt. Individer med obesitas upplever generellt en sämre livskvalitet. Obesitaskirurgi har blivit ett frekvent verktyg för att stävja obesitasepidemin. En beteendeförändring krävs efter obesitaskirurgi för en bestående viktnedgången. KASAM är centralt vid hälsa och huruvida en individ är kapabel att röra sig mot hälsa vid närvaro av stressorer. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av livet efter obesitaskirurgi. Metod: En litteraturbaserad studie där datamaterialet bestod av tolv kvalitativa artiklar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre huvudkategorier; från kaos till kontroll, ett förändrat tankesätt och ett förändrat liv och nio underkategorier. Konklusion: Livet efter obesitaskirurgi var komplext och det fanns skillnader i hur kapabla deltagare var att förändra sitt beteende. Sjuksköterskan behöver ha ett helhetsperspektiv och individanpassa stödet. / Background: Since 1945 obesity has tripled globally and exceeds more than 650 million people in 2016. It results in at least 2.8 million deaths annually and surpass the deaths followed by starvation. There is stigmatization around obesity which may adversely affect the physical and psychological health of the victims. Obese people generally experiences a poorer quality of life. Bariatric surgery has become an increasingly used tool to curb the ongoing obesity epidemic. A behavioural change is required after surgery in order for the weight loss to persist. A sense of coherence is central to health and whether an individual is capable of moving towards health in the presence of stressors. Aim: To describe patient’s experiences of life after bariatric surgery. Method: A literature based study where the data consisted of twelve qualitative articles. Results: From the analysis three categories emerged; from chaos to control, a changed mindset and a changed life and nine subcategories. Conclusion: Life after bariatric surgery was complex and there were differences in capability regarding changing ones behaviour. Nurses need to have a holistic perspective and individualise the support.

En viktig del av ledarskapet är att kunna påverka sina medarbetare till att uppnå de mål och förväntningar som finns, vad händer då när målen och förväntningarna skiftar på grund av en världsomfattande kris? Den 11 mars klassade WHO coronaviruset som en pandemi vilket ställde stora krav på de omsorgsverksamheter vi undersökt. Syftet med den här rapporten var att undersöka hur medarbetarna i omsorgsorganisationer uppfattar ledarskapet under den rådande Corona-pandemin. Vi beskriver de ledarskapsstilar vi kunnat se och hur relevanta de varit vid det förändringsarbete som skett. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört nio intervjuer med såväl medarbetare som ledare i tre olika organisationer. Vi fick anpassa oss efter de direktiv och de möjligheter som fanns hos de olika organisationerna när vi bestämde intervjuform, vilket ledde till fem skriftliga, en via telefon, en via skype samt två ansikte mot ansikte. I rapporten framkommer det att vi funnit olika ledarskap i samtliga organisationer, vi har kunnat se egenskaper från det transformativa-, karismatiska- och Laissez Faireledarskapet. Förändringsarbetet har fungerat väl i samtliga trots de stora skillnaderna i utförandet. I första hand har medarbetarna efterfrågat chefskap istället för ledarskap, detta tror vi kan bero på att visionen förändringsarbetet kretsar runt inte är centrerat runt arbetsplatsen utan istället genomsyrar hela samhället.

Title: Locally Integrated Groups – A special education alternativeAuthor: Jennie ArvidssonType of essay: Exam essay, second level (15 credits)Supervisor: Barbro Bruce, Examiner: Lisbeth OhlssonProgram: Special Education Program at Malmö Högskola, SwedenDate: 2012-01-12Present study is an attempt to describe how staff perceive their working operations in seven locally integrated groups, for pupils in special educational needs. By submitting a questionnaire to all professions within the groups I have tried to find similarities and differences in their statements from both structured and unstructured questions. The study is an attempt to contribute knowledge about how these groups can be understood and developed, based on a special education perspective, systems theory and sense of coherence (KASAM). The results shows that there is a consensus among the majority of staff opinions of the systems’ opportunities as well as dilemmas. On the other hand, it is possible to discern some differences in how the different professions describe their working operations according to how satisfied they are with didactic activities, interaction with others and the resources the groups has at its disposal. The basis for these differences lies in a variety of factors that have an effect on the staff opinions.Retrospectively, the study shows that the staff of the local integrated groups are looking for a central control of operations, and a clearer formulation of goals and visions. The staff also expressed a desire to establish a network between the groups, which may contribute to an exchange of experiences and increase the feeling of togetherness. More time for planning, developing further skills and continuous supervision are other resources that are sought after.

<p>Uppsatsen belyser vägen ur ett självskadande beteende där tre kvalitativa intervjuer har gjorts för att närma sig vändpunktsprocesserna. Även en självbiografisk bok har använts som empiriskt stöd. Syftet är att kunna urskilja hur vägen ut ur ett självskadande beteende kan se ut för olika personer. Det empiriska materialet belyses även utifrån Antonovskys teori om KASAM, Ebaugh Fuchs teori om exitprocesser samt tidigare forskning. De frågeställningar som ligger till grund för uppsatsen är följande: är det möjligt att kunna urskilja en vändpunkt (yttre och inre faktorer)? Vilken betydelse har personer i individens omgivning haft för vägen ut ur ett självskadande beteende? Hur har samhällets insatser hjälpt individen att ta sig ur sitt beteende? De slutsatser som kan konstateras är att det för samtliga intervjudeltagare samt i den självbiografiska boken går att urskilja någon form av vändpunkt. Utifrån de berättelser vi tagit del av kan vi konstatera att vändpunkter kan se väldigt olika ut. Ytterligare en slutsats är att samtliga kvinnor är eniga om att vårdinsatserna är för denna patientgrupp bristfällig eller ibland helt lyser med sin frånvaro. Det viktigaste i intervjudeltagarnas tillfrisknande är deras egen jagstyrka och motivation. Samtliga kvinnor har i dag nya hanteringsstrategier för att klara av livets motgångar och svårigheter.</p> / <p> </p><p>This thesis highlights self-harming behavior and the journey to recovery. To approach the turning point and the following process three qualitative interviews has been done. An autobiographical book has been used as an empirical data. The purpose is to distinguish how the journey to recovery can differ between diverse people. The empirical data has been illustrated by using Antonovskys theory sence of coherence, Ebaugh Fuchs process of roll exit and current research. The issued questions grounding the thesis are: is it possible to distinguish a turning point (outer and inner factors)? How important were the people surrounding the individual to find the way out? And how did society's efforts help the individual out of its behavior? The conclusions that are determined are that with all of the interviewed and the autobiographical book, a turning point can be discerned. From the stories given to us we can determine that the turning points can differ considerably. Yet another conclusion is that all of the women agree that the care effort towards these types of patients is insufficient or even non-existent. The most important part in the recovery of the interviewed is their own strength and motivation. All of these women today have new strategies on how to handle life's adversity and difficulties.</p>

Uppsatsen belyser vägen ur ett självskadande beteende där tre kvalitativa intervjuer har gjorts för att närma sig vändpunktsprocesserna. Även en självbiografisk bok har använts som empiriskt stöd. Syftet är att kunna urskilja hur vägen ut ur ett självskadande beteende kan se ut för olika personer. Det empiriska materialet belyses även utifrån Antonovskys teori om KASAM, Ebaugh Fuchs teori om exitprocesser samt tidigare forskning. De frågeställningar som ligger till grund för uppsatsen är följande: är det möjligt att kunna urskilja en vändpunkt (yttre och inre faktorer)? Vilken betydelse har personer i individens omgivning haft för vägen ut ur ett självskadande beteende? Hur har samhällets insatser hjälpt individen att ta sig ur sitt beteende? De slutsatser som kan konstateras är att det för samtliga intervjudeltagare samt i den självbiografiska boken går att urskilja någon form av vändpunkt. Utifrån de berättelser vi tagit del av kan vi konstatera att vändpunkter kan se väldigt olika ut. Ytterligare en slutsats är att samtliga kvinnor är eniga om att vårdinsatserna är för denna patientgrupp bristfällig eller ibland helt lyser med sin frånvaro. Det viktigaste i intervjudeltagarnas tillfrisknande är deras egen jagstyrka och motivation. Samtliga kvinnor har i dag nya hanteringsstrategier för att klara av livets motgångar och svårigheter. / This thesis highlights self-harming behavior and the journey to recovery. To approach the turning point and the following process three qualitative interviews has been done. An autobiographical book has been used as an empirical data. The purpose is to distinguish how the journey to recovery can differ between diverse people. The empirical data has been illustrated by using Antonovskys theory sence of coherence, Ebaugh Fuchs process of roll exit and current research. The issued questions grounding the thesis are: is it possible to distinguish a turning point (outer and inner factors)? How important were the people surrounding the individual to find the way out? And how did society's efforts help the individual out of its behavior? The conclusions that are determined are that with all of the interviewed and the autobiographical book, a turning point can be discerned. From the stories given to us we can determine that the turning points can differ considerably. Yet another conclusion is that all of the women agree that the care effort towards these types of patients is insufficient or even non-existent. The most important part in the recovery of the interviewed is their own strength and motivation. All of these women today have new strategies on how to handle life's adversity and difficulties.

The aim of the study was to look at a particular work group of housing supporters, whomhave implemented two special working methods in their work. The methods have been implemented by two of the housing supporters that also have special education in the methodsSOC (Sense of Coherence) and solution focused brief therapy. The study is based on anethnographic observation and analysis of documents that are used in the implementation. To analyse the information that was given at the observation and in the document I´ve used a theory which illustrates the significance of developing professions so their knowledge become legitimate. I´ve also used a theory that illustrates the importance of implementation and how it´s done at its best. In conclusion, the study shows that the work group have the will to implement new methods in their work. The working group also has the ability to carry out the implementation, butthey are not aware of their own expertise, which should be clarified in order to achieve successful implementation. Difficulties have been demonstrated in terms of the understanding of the new working methods. These difficulties with the understanding of the methods can be a barrier to successful implementation or do so the implementation will take longer time to become successful. The two colleges with specified knowledge became leaders to the group and steered the work group to make decisions based on the methods of SOC and solution focused brief therapy. The investment in providing the housing supporters with special education, space to implement these two working methods also gave effects on the organization.

Bakgrund: Förekomsten av diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ökar i majoriteten av världens länder. DMT2 var den nionde mest vanliga dödsorsaken i världen 2019. DMT2 uppstår till följd av insulinresistens och den viktigaste behandlingen för att minska risken för allvarliga komplikationer är förändrade levnadsvanor. Känsla av sammanhang (KASAM) är viktigt för att personer med DMT2 ska kunna ha en naturlig och självständig vardag. Syfte: Att beskriva personers strategier vid hantering av DMT2. Metod: En litteraturöversikt med 12 kvalitativa artiklar. Dataanalysen genomfördes med Fribergs fyra steg. Resultat: Tre huvudteman utgör resultatet: att få stöd, relationen till hälso-och sjukvården samt eget ansvar. Stöd i olika former beskrivs av personerna med DMT2 som strategier för att kunna hantera sin sjukdom. Även utbildning, innovationer och eget ansvar var viktigt för sjukdomshanteringen. Slutsats: Detta arbete visar på hur komplext hanteringen av DMT2 är för personerna samt att det finns olika former av strategier. Stöd ansågs vara en central del i att hantera sin sjukdom. Stödet i sig sågs som en strategi men kunde även ses som nyckeln till att finna förmåga och motivation till att göra livsstilsförändringar. / Background: The incidence of Diabetes mellitus type 2 (DMT2) is increasing in the majority of the world's countries. DMT2 was the nineth most common cause of death in the world in 2019. DMT2 occurs because of insulin resistance and the most important treatment to reduce the risk of serious complications is lifestyles changes. Sence of coherence is important for people with DMT2 to have a natural and independent everyday life. Aim:  To describe people's strategies in managing DMT2. Method:  A literature review with 12 qualitative articles. The data analysis was implemented with Friberg's four steps.  Result:  Three main themes represent the result: to receive support, the relationship to health care and own responsibility. Support in various forms is described by the people with DMT2 as strategies for managing their disease. Education, innovations and own responsibility were also important for disease management. Conclusion:  This paper shows how complex the management of DMT2 is for the people and that there are different types of strategies. Support was considered a central part of managing one's disease. The support itself was seen as a strategy but could also be seen as the key to finding the ability and motivation to make lifestyle changes.

Bakgrund: År 2019 insjuknade över 12 miljoner människor globalt i stroke. En vanlig konsekvens av stroke är att drabbas av kvarvarande symtom med fysisk, sensorisk, kognitiv eller mental påverkan. Sjuksköterskan har en central roll i strokevården och ska arbeta personcentrerat, genom samverkan i team samt stärka personens känsla av sammanhang. Syftet: Att beskriva upplevelser av att leva med kvarvarande symtom efter stroke. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativa artiklar med induktiv ansats genomfördes. 13 artiklar till resultatet inkluderades. I dataanalysen användes Fribergs femstegsmodell med inspiration av Graneheim och Lundmans analysmetod.Resultat: Tre huvudteman och åtta subteman utformades. Huvudtemat en förändrad vardag inkluderade subteman: en begränsad vardag och att inte passa in. Huvudtemat en förändrad människa inkluderade subteman: en förändrad kropp, en förändrad identitet och emotionell påverkan. Huvudtemat att finna sig i det förändrade inkluderade subteman: att hantera det förändrade, motivation och hopp samt acceptans och tacksamhet. Slutsats: Kvarvarande symtom efter stroke har en påverkan på livet på såväl fysiska, psykiska, emotionella och sociala aspekter. Vidare forskning samt ökad kunskap och förståelse inom ämnet kan leda till att drabbade personer får bättre vård, ett mer aktivt liv, ökad självständighet och bättre upplevd hälsa. / Title: Living with residual symptoms after a stroke- A qualitative literature reviewBackground: In 2019, over 12 million people worldwide suffered a stroke. A common consequence of stroke is residual symptoms with physical, sensory, cognitive and mental impact. The nurse has a central role in stroke care and should work person-centered, in teamwork and collaboration and also strengthen the person's sense of coherence.Aim: To describe experiences of living with residual symptoms after stroke.Methos: A literature review of qualitative method with inductive approach was conducted. 13 articles were included. The data analysis used Fribergs five step model with inspiration from Graneheim and Lundman´s analysis method.Results: Three main themes and eight sub themes were created. The main theme a changed everyday life included the sub themes: a limited everyday life and not fitting in. The main theme of a changed person included the subthemes: a changed body, a changed identity and emotional impact. The main theme of coming to terms with the change, included sub themes: coping with the change, motivation and hope and acceptance and gratitude.Conclusion: Residual symptoms after stroke have an impact on life in physical, mental, emotional and social aspects. Further research, increased knowledge and understanding of the topic can for the affected persons lead to better care, a more active life, increased independence and better perceived health.

Ungdomsåren är för många en påfrestande tid som förutom den fysiska och psykiska utvecklingen, innefattar individens hantering av inre såväl som yttre krav. En samhällskris, som coronapandemin och kriget i Ukraina, kan ses som en ytterligare påfrestning för unga att hantera. Forskning inom området har påvisat att unga använder sig av copingstrategier för att hantera svåra påfrestningar och att en stark känsla av sammanhang kan vara en motståndsresurs. Syftet med uppsatsstudien är att undersöka professionellas upplevelse av ungas hantering av samhällskriser. Utifrån detta ämnar studien besvara frågeställningarna ”Hur upplever professionella att ungas synbara oro har påverkats till följd av de senaste årens samhällskriser? ” samt ”Vilka strategier ser professionella att unga använder sig av för att hantera eventuell oro för samhällskriser?”. Uppsatsstudien har utförts med en kvalitativ ansats baserad på semistrukturerade intervjuer med sju professionella, samtliga är yrkesverksamma i verksamheter med fokus på ungdomar. Respondenterna har erfarenheter av att möta unga och deras eventuella oro kopplad till samhällskriser. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys och med de teoretiska utgångspunkterna copingteori och KASAM. De huvudsakliga resultaten av studien är att de professionella upplevde att unga använde sig av flera strategier för att hantera eventuell oro vid en samhällskris. De flesta strategierna visade sig vara känslofokuserade copingstrategier som exempelvis selektiv uppmärksamhet. Resultatet visar att de professionella upplevde att vissa av ungdomarna de mött kände oro kopplad till samhällskriserna, men att oron upplevdes avta inom de första dagarna. En bidragande orsak till oron kunde i resultatet härledas till ungas användning av sociala medier. I studiens resultat fann uppsatsförfattarna även att de professionella anser att de har en viktig och betydande roll för att öka tryggheten hos unga vid en samhällskris. Resultaten ger en indikation på att tillgängliga professionella, genom att bistå med resurser som socialt stöd och kunskap, kan öka ungas känsla av begriplighet och hanterbarhet och på så vis stärkas ungas KASAM. Utifrån ett socialpedagogiskt perspektiv kan inblicken i hur unga hanterar samhällskriser, bidra till att det socialpedagogiska arbetet utvecklas för att på bästa sätt stärka de unga i samhället.

Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan hund och boende på äldreboende i olika vardagssituationer samt hur relationen mellan hund och äldre på äldreboende påverkar den äldres välbefinnande. Deltagande observationer samt en kompletterande semistrukturerad intervju har använts för att införskaffa data. Observationerna genomfördes under hundträffar på ett äldreboende och det var även på äldreboendet den semistrukturerade intervjun genomfördes. Datamaterialet analyserades genom tillämpning av Goffmans interaktionsteori och Aaron Antonovskys teori känsla av sammanhang (KASAM). Resultatet påvisade att hundar bidrog med glädje och engagemang hos de äldre under den direkta interaktionen. Hundarna hade en stor betydelse för hur interaktionerna utformades. Det är även möjligt att hundträffarna bidrog till en mer meningsfull vardag för de äldre. Utifrån detta kan hundträffar antas vara en betydelsefull insats som skulle vara effektiv hos institutionaliserade äldre. Insatsen skulle även kunna vara betydelsefull inom andra målgrupper men för att detta ska säkerställas krävs vidare forskning på området. Sammanfattningsvis har studien förhoppningsvis bidragit till att förbättra förståelsen för en insats som kan motverka problemet med ensamhet inom den institutionaliserade äldrevården. / The aim of this study is to examine the dog resident relationship in a nursing home within different everyday situations. In addition, the aim is also to examine how the relationship between a dog and the elderly in a nursing home affects the well-being of the elderly. Participant observations and a complementary semi-structured interview have been used to acquire data. The observations were carried out during dog meetings at a nursing home, which was also the case with the semi-structured interview. The data was analysed through Goffman's interaction theory and Aaron Antonovskys theory Sense of Coherence. The results showed that dogs contributed to the happiness and commitment of the elderly during their direct interaction. The dogs had a great influence over the interactions. It is also possible that the dog meetings contributed to a more meaningful everyday life for the elderly. Based on this, dog meetings can be assumed to be a significant intervention that would be effective in institutionalized elderly. The effort could also be significant within other target groups, but to ensure this, further research in the area is required. In summary, the study has hopefully contributed to improving the understanding of an intervention that can counter the problem of loneliness within institutionalized care for the elderly.