This research explores the relationship between intention and actual usage of self-service technology (SST), and investigates the effects of facilitating conditions and customer readiness on customer adoption of SST. In recent years, self-service technologies have created many new service contents; nevertheless, the actual utilization is not actually common yet. Therefore, this research try to explore the relationship between customer readiness and facilitating conditions on the actual use of SST, then focus on narrowing the gap between intention to use SST and actual usage of SST. We believe that this understanding is imperative for service providers to make proactive strategies for fostering customers’ intention and actual usage of the SST. The framework makes it possible to understand and predict customer trial related to using self-service technology by thoroughly examining underlying customer readiness degree and use the internet to illustrate how our framework can be applied to study customer behavior related to a specific self-service technology. To analyze the longitudinal effect, a two-stage survey was conducted and lasted for seven months. As it is well known that behavior intention does not necessary lead to actual behavior, our findings offer proactive strategies to service providers in turning intention into actual usage. Implications are discussed for managerial strategy as well as for future research. The research can be referred as marketing strategy for self-service or kiosk industry, and on academic contribution of narrowing the gap between intention and actual use. It is expected that it is helpful to facilitate self-service development and to enrich customer experience and competitiveness in Taiwan.

Den här studien handlar om konsumenters adoption av fingeravtrycksläsare i mobiltelefoner. Att implementera fingeravtryck som en verifieringsmetod har blivit allt vanligare i mobiltelefoner. Under 2013 lanserades iPhone 5S med fingeravtrycksläsare. Därefter har två företag lanserat teknologin i sina premiumtelefon, Samsung Galaxy S5 och HTC One Max. Det har även blivit möjligt att utföra betalningar genom PayPal med hjälp av teknologin och snart kommer det även att gå att betala på Alibaba.com, vilket är en kinesisk variant av eBay. Utöver det nämnt ovan går det att låsa upp, skydda bilder och meddelanden med sitt fingeravtryck. I och med denna pågående spridning av tekniken anser vi det nödvändigt att studera vad som påverkar konsumenten vid adoption av denna teknik i nämnda kontext. Detta är nödvändigt att undersöka för att bidra med relevant information till företag som är involverade i denna steknik i olika sammanhang, därmed har vi antagit ett företagsperspektiv i vår studie. Studien genomfördes med en kvantitativundersökning, där 207 st. respondenter fick svara på en enkät med attitydbaserade påståenden relaterade till fingeravtrycksläsare. Frågorna i enkäten är baserade på teorier som tidigare har använts i andra studier som behandlar adoption av teknik, t ex mobilhandel, 3G och internetbank etc. De teorier vi har använt oss utav i vår studie är technology acceptance model, diffusion of innovations, the motivational model och self-service technologies. Resultaten från vår undersökning visade att den relativa fördelen, observation, testmöjlighet, användbarhet, bristande förtroende och upplevd risk hade en betydande påverkan på attityden till fingeravtrycksläsare. Den beroende faktorn attityd till fingeravtrycksläsare består av påståendena från motivationsmodellen samt våra attitydpåståenden som är inkluderade i undersökningen. Resultaten ger oss och relevanta företag en bild av vad som behöver arbetas på för att fler konsumenter skall adoptera fingeravtrycksläsare i sin mobiltelefon. Det vill säga att företag bör lägga marknadsföring på användarbarheten och visa upp den relativa fördelen för att övertyga individer att börja använda teknologin. Genom att det blir vanligare att observera fingeravtrycksläsare i vardagen kommer det att påverka adoptionen positivt. Det fanns en faktor som visade en negativ påverkan på adoptionen, denna faktor var individens bristande förtroende och upplevda risk till fingeravtrycksläsare. Med hjälp av den här informationen kan företag se till att införa lönsamma åtgärder, åtgärder som till exempel att marknadsföra samt utveckla teknologin för att därefter visa att det finns en god säkerhet i fingeravtrycksläsare. Detta kan uppnås genom att se till att budskapet finner konsumenterna genom t ex marknadsföring. Genom att implementera åtgärder som eventuellt kan öka graden av konsumenters adoption av fingeravtrycksläsare gynnas både tillverkaren av sensorn och mobiltelefontillverkaren genom en möjlig ökad försäljning. Vi har även inkluderat ett bonusmaterial i vårt arbete bestående av resultat som vi fick efter att ha samkört teorierna ovan som oberoende faktorer och motivationsmodellen som beroende faktor. Motivationsmodellen förklarar situationsengagemang och beståendeengagemang för en produkt. Det visade sig att för att få konsumenten att ha ett bestående engagemang krävs det att den relativa fördelen framhävs och att konsumenterna försäkras om att användning av fingeravtrycksläsare är säkert, detta höjer i sin tur förtroendet för tekniken. / This study is about the consumer adoption of fingerprint readers in cell phones. The implementation of fingerprint verification methods in mobile phones has been increasing. In 2013 iPhone 5S was launched with a fingerprint reader. Since then the two companies have launched the technology in its premium phones, the Samsung Galaxy S5 and HTC One Max. It has also become possible to make payments through PayPal using the technology, and soon it will also be possible to make payments on Alibaba.com, which is a Chinese version of eBay. In addition to the mentioned fields of usage above, it is possible to unlock your cell phone, protect images and messages with your fingerprint. With this current diffusion of this technology, we believe it is necessary to study the factors that influence consumer adoption of this technology in this context. This is necessary to examine in order to provide relevant information to companies involved in this technology in different contexts, thus we have adopted a corporate perspective in our study. The study was a quantitative survey, where a number of 207 respondents were asked to answer a questionnaire with attitude -based claims related to the fingerprint reader. The survey questions are based on theories that have been used in other studies which consider adoption of technologies such as m-commerce, 3G and Internet banking etc. The theories that were used in our study are the technology acceptance model, diffusion of innovation, the motivational model and self-service technologies. The results of our study showed that the relative advantage, observation, testing capability, usability, lack of trust and perceived risk had all a significant impact on the attitude towards fingerprint readers. The dependent factor attitude towards fingerprint readers consists of the assertions of the motivation model and our attitude claims that are included in the survey. The results provide both us and relevant enterprises a picture of what needs to be worked on in order to get more consumers to adopt fingerprint readers on their cell phone. Therefore companies should put marketing on the usability and show the relative advantage to convince people to start using the technology. By becoming more common to observe the fingerprint reader in everyday life, it will affect adoption positively. There was one factor that showed a negative effect on the adoption, this factor was the individual's lack of trust and perceived risk towards the fingerprint reader. By using this information, companies can look at introducing profitable actions, actions such as to promote and develop the technology and then to show that there is a high level of security in the usage of fingerprint readers. This can be achieved by ensuring that the message finds consumers, this can be done by for example marketing. By implementing actions that could potentially increase the rate of consumer adoption of fingerprint readers, it benefits both the manufacturer of the sensor and the mobile phone manufacturer by a possible increase in sales. We have also included a bonus in our work consisting of results we got after we had reconciled the theories above as independent factors and the motivational model as a dependent factor. The motivational model explains the situation of commitment and enduring commitment to a product. It turned out that to get the consumer to have an enduring commitment it requires that the relative advantage is emphasized and that consumers are assured that the use of fingerprint readers is safe. This in turn enhances confidence in the technology.

Digitaliseringens framväxt har förändrat hur tjänster erbjuds på marknaden. Det blir allt vanligare att kunder interagerar med teknologi i servicemöten istället för med servicepersonal, en teknologi som benämns self-service technology (SST). Tidigare forskare har beskrivit flera övergripande anledningar till att företag väljer att implementera SST, exempelvis; reducerade kostnader, ökad produktivitet, ökad kundnöjdhet och lojalitet samt för att nå nya kundsegment. Tidigare forskning har bedrivits kring vilka faktorer som påverkar attityder till och tillfredsställelse med SST i olika kontexter, vilka visat sig föregå användning av SST. Förekomsten av SST inom casual dining-restauranger är dock en relativt ny företeelse, där forskning kring konsumenters attityder och tillfredsställelse saknas. Restauranger av casual dining-karaktär kan definieras som en typ av restaurang som ligger mellan snabbmatsrestaurang och finrestaurang.  Syftet med denna studie är att utvidga den befintliga forskningen inom self-service technology (SST) till casual dining-restauranger. Mer specifikt är syftet att undersöka applicerbarheten av tidigare SST-forskning på en relativt ny och unik restaurangkontext, för att kartlägga vilka faktorer som påverkar konsumenters attityder till och tillfredsställelse med SST i denna kontext. Vidare är syftet att undersöka om det finns betydande skillnader mellan hur faktorerna påverkar attityd respektive tillfredsställelse. Att sammantaget kartlägga detta kan ge praktisk användbar information till chefer för casual dining-restauranger som står inför beslutet att utforma och implementera liknande SSTs i sina verksamheter. Studiens syfte mynnade ut i följande frågeställning:  Vilka faktorer påverkar konsumenters attityder till, och tillfredsställelse med, self-service technology i casual dining-restauranger?  För att besvara forskningsfrågan genomfördes en fallstudie av restaurangkedjan Pinchos. Totalt 20 hypoteser formulerades kring valda faktorers eventuella påverkan på restaurangbesökares attityd till och tillfredsställelse med SST i casual dining-restauranger. För att undersöka dessa hypoteser genomfördes en kvantitativ undersökning i form av en internetdistribuerad enkät. Totalt 169 respondenter besvarade enkäten. Enkla och multipla linjära regressionsanalyser genomfördes därefter för att analysera empirin.  Resultatet visar att faktorerna: användbarhet, enkelhet vid användning, nöje, pålitlighet samt support vid behov uppvisar ett signifikant positivt samband med såväl attityd till som tillfredsställelse med SST i casual dining-restauranger när de studeras enskilt. Studien visar vidare att faktorerna behov av interaktion med personal samt avsaknad av personlig service uppvisar ett signifikant negativt samband med såväl attityd till som tillfredsställelse med SST i denna kontext. Studien visar således att samtliga faktorer påverkar både attityd och tillfredsställelse. Faktorerna ekonomisk kompensation och technology readiness visade inget signifikant samband med varken attityd eller tillfredsställelse när de studerades enskilt. Faktorn kontroll analyserades ej då enkätfrågorna relaterade till denna faktor uppvisade för låg intern konsistens.

Sammanfattning Bakgrund - Den drastiska ökning beträffande utvecklingen av självbetjäningsteknologier de senaste decennierna, inte minst inom banksektorn, har medfört såväl möjligheter som utmaningar för användande kunder. En av dessa utmaningar är den frånvaro av mänsklig företagsinteraktion som tjänsteutövandet via dessa självbetjäningsteknologier medför vilket framförallt gör sig påtagligt i situationer av självbetjäningsmisslyckanden och en därefter påföljande åtgärdshanteringsprocess. I denna kritiska situation är det av vikt att som företag förstå sig på hur kunden upplever händelseförloppet i sin helhet för att med hjälp av en önskvärd åtgärdshanteringsprocess möjliggöra för att kundens upplevelse ter sig så positiv som möjligt trots ett inträffat självbetjäningsmisslyckande. Syfte - Baserat på tidigare forskning är syftet med denna uppsats att fördjupa förståelsen för kundens upplevelser och hur dessa tar sig uttryck vid processen av åtgärdshantering med anledning av ett självbetjäningsmisslyckande, samt de faktorer vilka influerar kundens upplevelser i denna situation. Metod - Denna uppsats tar avstamp i en kvalitativ forskningsmetod där 13 semistrukturerade intervjuer ligger till grund för insamlandet av studiens empiri. Studiens respondenter bestod av bankkunder inom olika bankverksamheter vilka alla upplevt ett tjänstemisslyckande samt en efterföljande åtgärdshanteringsprocess via bankens självbetjäningsteknologier. Slutsats - Ett självbetjäningsmisslyckande och en efterföljande åtgärdshanteringsprocess karakteriseras i form av att inledningsvis skapa negativa upplevelser hos kund, främst genom uttryckt frustration, besvär och stresspåslag, för att sedan i en helhetsbedömning vid processens slutskede lyfta fram allt mer positiva aspekter i koppling till upplevelsen. Faktorer vilka inverkar på kundens upplevelser i denna situation är tid, omgivning, förväntningar likväl som personalens bemötande, självbetjäningsteknologins teknologiska och designmässiga bemötande samt företagets regler och policys. Nyckelord - Kundupplevelser, rättviseteori, självbetjäningsteknologi, självbetjäningsmisslyckande, åtgärdshantering. / Abstract Background - The incredible increase in the development of self-service technologies during the recent decades, not least within the banking sector, has brought about opportunities as well as challenges for customers using the technologies. One of these challenges is the absence of human interaction with business personnel which the service performance through these technologies entails, which is especially evident in situations of self-service failures and a subsequent service recovery process. In this critical situation it is important for companies to understand how the customer experiences the sequence of events in its entirety in order to, by means of a desirable service recovery process, enable the customer’s experience to be as positive as possible despite an occurrence of a self-service failure. Purpose - Based on previous research, the purpose of this paper is to deepen the understanding of the customer’s experiences and how these are expressed in the process of service recovery due to a self-service failure, as well as the factors influencing the customer’s experiences in this situation. Method - This study is based on a qualitative research method including 13 semi structured interviews which forms the basis of the collected empirical evidence. The respondents of this study consisted of banking customers from different banking businesses all of whom have experienced a service failure followed by a service recovery process through the bank’s self-service technologies. Conclusions - A self-service failure and a subsequent process of service recovery is characterized in terms of initially creating negative customer experiences, primarily through expressed frustration, inconvenience and stress, to then in an overall assessment at the end of the process highlighting the more positive aspects linked with the experience. Factors influencing the customer experience in this situation are time, context, expectations as well as the reception of personnel, the technological and design based reception of the self-service technology and also the company rules and policies. Keywords - Customer experience, justice theory, self-service technology, self-service failure, service recovery.

Självbetjäningsteknologi har en expansiv tillväxt och grundar sig i konsumenters produktion och konsumtion av tjänster utan personlig kontakt från servicepersonal. Trots användningens fördelar finns det konsumenter som tenderar att undvika självbetjäningsteknologi. Det finns flertalet teoretiska modeller vilka beskriver processen kring konsumenters adoption av teknologi. Dessa teoretiska modeller tar dock inte hänsyn till de barriärer konsumenter upplever vid adoption av självbetjäningsteknologi. / Self-service technology has had an expansive growth and is based on consumers' willingness to produce and consume services without personal contact from service personnel. Despite this, there are consumers who tend to avoid self-service technology. There are several models that describe the process of consumer adoption of technology. However, there exists no model that takes into account the barriers consumers experience for adoption of self-service technology.

In the past decade, there has been rampant growth in healthcare service delivery options, based on the Internet and related information and communication technology. As a result, there is a great deal of expectation among national governments, regulators, healthcare organisations, and other stakeholders about the role of the Internet in healthcare service provision. Given the global crisis in healthcare services generally and the funding of healthcare services specifically, a number of policymakers view the advances in Internet-based self-service technology as a potential enabler of more efficient and effective healthcare service delivery. Proponents of consumer-driven healthcare in particular who seek to use the Internet to make consumers more informed about healthcare funding decisions and to reduce the cost of servicing consumers have been actively experimenting in this area. Despite the accelerating growth in the deployment of Internet-based self-service technologies, their protracted uptake by users is giving rise to concerns about the effectiveness of the implementation and acceptance of these contemporary forms of service delivery. Furthermore, little is known about how the social healthcare context shapes Internet-based self-service technology implementations. This thesis presents an in-depth qualitative case study that documents a healthcare insurer’s efforts to implement an online self-service technology for the period 1999 to 2005. A research framework was adopted that draws on key theoretical concepts from structuration and actornetwork theory (ANT) to link the social context to implementation processes. These two conceptual lenses, which are compatible with the thesis’s interpretive stance, reveal several new insights, confirming that the challenges associated with the implementation of information system innovations such as Internet-based self-service technologies cannot be understood in isolation. From a structuration perspective analysing the various enactments of self-service provision of healthcare afforded a deeper understanding of how social practices influence the design and use of the technology. From an ANT perspective, the study showed how the major translations in the design and use of the self-service technology emerged from a process where technological and social elements co-evolved. This study also reveals that the implementation problems and opportunities facing this particular healthcare insurance organisation were historical and systemic. This approach demonstrates that the complex interdependencies and interactions among contrasting social, political, economic and technological issues shaped the contemporary channel as it exists today and therefore advances theory in yet another important way. Using the insights obtained from these two theories, a conceptual framework was derived. The conceptual framework demonstrates that in order to develop a comprehensive understanding of Internet-based self-service technology implementation, such an analysis must incorporate the interconnectedness of four perspectives – meaning, process, context and the technology artefact – and their respective conceptual elements from both structuration and actor-network theory. Future studies attempting to deepen our understanding of information systems implementation can also provide constructive insights by focusing on the interdependent, interconnected and historical nature of the implementation phenomenon. Some important practical applications for future self-service technology implementations are also discussed. / Thesis (PhD)--University of Pretoria, 2009. / Informatics / unrestricted

Public Self Service Technology (SST) has become an important part of our daily life. Advancement in technology and reduced hardware costs have motivated service providers to deploy public a SST for various important and complex tasks. Examples of such tasks include editing and printing confidential documents, performing monetary transactions, etc. These tasks requires a user to reveal his/her personal information to a public SST. The major problem while performing these tasks using a public SST is that the user has to deal with many surrounding factors like social density, privacy and security, which might affect his/her trust towards the SST and in turn the user might refrain from using it. This study aims to find different factors that can enhance user’s trust towards a public SST, encourage to use it and complete the task even if it requires user’s personal information.The in-depth interview method was adopted for the study to learn twelve interviewees’ experience with varied public SSTs that specifically handles personal information, in an urge to understand interviewees’ behaviour, underlying motivations and desires to use those public SSTs. Analysing the data collected from interviews, ten trust factors were found that emerge at various stages of interaction with a public SST. They were categorized into pre-interaction, on-interaction and post-interaction factors based on their time of interaction. Beyond the trust factors, three additional important factors have emerged from interview data, which motivates users to adopt public SSTs. They are usefulness, convenience and personality-based trust. The results may be valuable for researchers who are focusing on different aspects of trust and any public artefact as well as for service providers and designers to design a trustworthy public SST. Based on the results, some practical implications for designing public SSTs are also presented. / Offentlig självbetjäningsteknik (eng. Public Self Service Technology) har blivit en viktig del av vårt dagliga liv. Förbättring i teknik och minskade hårdvarukostnader har motiverat tjänsteleverantörer att distribuera offentliga SST för olika viktiga och komplexa uppgifter. Exempel på sådana uppgifter är att redigera och skriva ut konfidentiella dokument, utföra monetära transaktioner etc. Dessa uppgifter kräver att en användare delar med sig av personlig information till en offentlig SST. Det stora problemet med att utföra dessa uppgifter med hjälp av SST är att användaren måste hantera många omgivande faktorer som social täthet, integritet och säkerhet, vilket kan påverka personens förtroende mot SST och i sin tur kananvändaren avstå från att använda den. Följaktligen syftar denna studie till atthitta olika faktorer som kan öka användarnas förtroende mot offentliga SST, uppmuntra att använda dem och slutföra uppgifter även om det kräver användarens personuppgifter.En djupintervjumetod användes i studien för att lära sig om tolv testdeltagares erfarenhet av olika offentliga SST, specifikt de som hanterar privat information, i en strävan att förstå deltagarnas beteende, underliggande motivation och önskemål att använda dessa offentliga SST. Analys av de uppgifter som samlats in från intervjuer, upptäckte tolv förtroendefaktorer som uppstår vid olika stadier av interaktion med en offentlig SST. De var därför uppdelade i pre-interaktion, interaktionsoch post-interaktionsfaktorer. Från intervjuerna har ytterligare tre viktiga faktorer upptäckts som motiverar användarna att använda offentliga SST. De är användbarhet, bekvämlighet och personlighetsbaserat förtroende. Resultaten är värde-fulla för forskare som fokuserar på olika aspekter av förtroende och offentligaartefakter samt för tjänsteleverantörer och designers för att utforma en pålitlig offentlig SST. Baserat på resultaten presenteras också några praktiska konsekvenser för utformningen av offentliga SST.

The hospitality industry is increasingly incorporating self-service technology, suchas online booking systems, automated check-in and check-out, and in-roomtechnology, to enhance the customer experience and streamline operations. However,there is limited research on the adoption and usage of self-service technology bybaby boomers (BB) in this industry. This study aims to fill this gap by exploring theadoption and usage patterns of self-service technology (SST) among BBs in thehospitality industry.The paper follows a deductive approach drawing upon the extensive literature on thetopic. With a proposed qualitative viewpoint, the purpose of the study is to identifythe BBs’ attitude when using SSTs in hotels, and furthermore, to understand in whatinstances consumers prefer human interactions over technological encounters. Theempirical data was obtained through interviews that were conducted among 10Swedish BBs. The findings then were analyzed through thematic analysis, towithdraw patterns, similarities and differences.The conclusion of this thesis shows BBs have different preferences when it comes toadopting SSTs. The attitudes ranged from enthusiasm, to avoidance and hesitation.However, the common theme that emerged among all three types of attitudes, wasthe fact that they all prefer to use SSTs as a complementary step to what the hotelstaff will provide. It was also proposed in order to encourage the SST hesitant orSST avoidant group, the service design should be straightforward and theinstructions must be clear.

This cross-departmental initiative bridges Business and IT to establish a nexus for technological innovation, academic research, and tangible retail application, particularly in the realms of Robotics, Sensor Technology, Service Technology, Data Science driven by Artificial Intelligence within a retail setting. Conceived as both a living lab and an innovation hub, this project embodies a fully-operational retail store of the future, furnished with cutting-edge technologies and resourced by experts across varied disciplines and research domains. The overarching objective centers on facilitating knowledge generation and transfer among students, faculty, retailers, and technology companies. By doing so, the lab endeavors to foster collaborative solutions to aptly address the pressing challenges currently being faced by the retail industry, paving the way for sustainable, innovative developments for the future.

Abstract  Title: Self-service technology and baby boomers: An empirical study of baby boomers’ acceptance towards self-service technologies in supermarkets. Authors: Casper Elheim, Eric Lindén & Hannes Löfquist Institution: Linnaeus University, School of Business and Economics. Program: Detaljhandel and Service Management (180 hp)  Course: 21VT-2FE67E Supervisor: Christine Tidåsen  Examiner: Selcen Öztürkcan Purpose: The purpose of this thesis is to study the personal characteristics of baby boomers, and how these characteristics are affecting the perceived ease of use and perceived usefulness of SSTs. Furthermore, how the perceived ease of use and perceived usefulness, in turn, are affecting the attitudes towards actual system use.  Method: A qualitative interview study was conducted to collect the data required to address the research question and purpose of the degree project. The approach is inductive, with a few deductive elements.  Conclusions: The personal characteristics of an individual within the baby boomer generation did not have the expected impact on the perceived ease of use and perceived usefulness of self-scanning. Decreases and increases in technology innovativeness caused changes in perceived usefulness, and self-efficacy and technology anxiety only affected each other.