Titel: Skylta med framgång – En kvalitativ studie om hur konsumenter upplever digital skyltning i servicemiljön Författare: Jonatan Eriksson &amp; Philip Svensson Handledare: Joachim Timlon Examinator: Bertil Hultén Kurs: Examensarbete 30hp, Civilekonomprogrammet inriktning marknadsföring, Linnéuniversitetet Kalmar, VT 2016. Forskningsfråga: Hur upplever konsumenter digital skyltning i olika servicemiljöer? Syfte: Syftet med detta examensarbete är att beskriva och analysera digital skyltning och dess påverkan på upplevelser i olika servicemiljöer. Denna påverkan ska undersökas utifrån mottagarens perspektiv. Vi vill tillhandahålla rekommendationer som är applicerbara på vårt samarbetsföretag, men också andra likvärdiga distributörer av digital skyltning. Dessa rekommendationer ska innehålla hur en sådan distributör bör kommunicera sitt erbjudande för att få potentiella köpare att investera i digital skyltning och hur den icke-finansiella avkastningen av investeringen ser ut. Metodik: Detta examensarbete har haft en kvalitativt inriktad fallstudie med en kombination av en deduktiv- och induktiv ansats. Med basering i litteraturen har en empirisk undersökning utförts genom semi-strukturerade fältintervjuer med konsumenter i de undersökta servicemiljöerna. Det empiriska materialet som erhölls analyserades genom en kvalitativ dataanalys. Resultat &amp; slutsatser: Konsumenter upplever digitala skyltar som modernare och mer teknologiska än vanliga skyltar, vilket leder till att de förväntar sig mer av skyltningen. Examensarbetets slutsats är att upplevelsen som konsumenten har av den digitala skyltningen är mer komplex än vad som tidigare identifierats. Teoretiska och praktiska bidrag: Examensarbetets teoretiska bidrag är en insats inom forskningen kring digitala skyltar ur mottagarens perspektiv. Utöver detta finns ett teoretiskt bidrag i det identifierade surprisförväntade behovet, vilket inte återfinns i tidigare forskning. Examensarbetets praktiska bidrag är insikter i hur företag kan utforma sin digitala skyltning för att skapa en positiv upplevelse för konsumenten. Det bidrar också med insikter som examensarbetets samarbetsföretag och andra distributörer av digital skyltning kan använda i sin kommunikation med potentiella investerare. Nyckelord: Digital skyltning, skyltning, upplevelser, varumärkesupplevelse, servicemiljö. / Title: Signs of success – A qualitative study inquiring how consumers experience digital signage in the servicescape. Authors: Jonatan Eriksson &amp; Philip Svensson Mentor: Joachim Timlon Examiner: Bertil Hultén Course: Master thesis 30 credits. Degree of Master of Science in Business and Economics, Marketing, Linnaeus University, Kalmar, Spring 2016. Research question: How do consumers experience digital signage in different servicescapes? Purpose: The purpose of this master thesis is to analyze digital signage and its affect on experience in different servicescapes, from a consumer perspective. We want to provide recommendations, which are applicable on the organization we have worked with, as well as other distributors of digital signage. These implications contains how a distributor of digital signage can communicate its offer in order to gain new investors. Moreover, the implications also comprehends the non-financial return of investment of these endeavours. Methodology: This master thesis is a qualitatively-oriented case study with a combination of a deductive- and inductive approach. Based on previous literature, the empirical examination has been done by conducting semi-structured field interviews with consumers in the specific servicescape, of which has been investigated. The empirical findings that was gained were analyzed through a qualitative data analysis. Results &amp; conclusions: Consumers are experiencing digital signs as modern and more technological than analogue signs, which leads to greater expectations of signage. Thus, the conclusion of this master thesis is that the consumer experience of digital signage is more complex than what has been previously identified. Theoretical and practical contributions: The theoretical contributions of this master thesis are inputs into the research of digital signage in a consumer perspective. In addition, there has been an identification of the surprise-expected need, which cannot be found in prior research. The practical contributions consist of insights in how organizations can create a positive consumer experience through digital signage. Moreover, it consists of implications to distributors of digital signage on how to communicate this to potential investors. Keywords: Digital signage, signage, experience, brand experience, servicescape. / <p>D-uppsats för civilekonomprogrammet.</p>

Denna studie är upprättat utefter en kvalitativ branschsektorstudie för att erhålla en djupare förståelse för flygplatsens servicelandskap och kartlägga sinnesmarknadsföringens möjligheter inom sektorn. Syftet är att klarlägga och diskutera värdehöjande faktorer som kan vara betydelsefulla för intressenter på en flygplats. Vidare ämnar studien klargöra vad resenärer uppfattar som specifikt viktigt på en flygplats för att slutligen tydliggöra betydelsen av olika sinnesintryck. I vår studie framkom servicelandskapet, sinnesmarknadsföring och värdeskapande som tre komponenter vars samspel har en inverkan på resenärens helhetsupplevelse i en flygplatsmiljö. Fem tendenser lyfts fram; basfaktorer, sinnesbevis, den regionala prägeln, hinder samt självstyrande passagerarflöden som väsentliga faktorer att beakta på en flygplats. Vi finner klara bevis för att flygplatsen med relativt små medel kan göra stora intryck med avseende att skapa en utökad sinnesupplevelse för resenären och en mer tilltalande servicemiljö. / This study is established on a qualitative industry sector research in order to obtain a deeper understanding of the airport's servicescape, and identify sensory marketing opportunities in the sector. The purpose of this study is to identify and discuss the value-enhancing factors that may be of importance for stakeholders in an airport. Further the study intends to clarify what travellers perceive as particularly important in the airport to finally clear the importance of sensory stimulations. In our study it was revealed that servicescape, sensory marketing and value co-creation as three components whose interaction has an impact on the traveler's overall experience in an airport environment. Five trends are highlighted; basic factors, sensory evidence, the regional character, barriers and self-governing passenger flows as key factors to consider in an airport. We find clear evidence that the airport with limited resources can make big impression with regard to creating an enhanced sensory experience for the traveler and a more attractive service environment.

It is widely acknowledged that value can be regarded as interactively formed by customers through the integration of a variety of resources. However, it is difficult to find service research that takes these concepts seriously in empirical studies. Consequently, the aim of this thesis is to present an empirically grounded understanding of how customer resource integration takes place in practice and how customers experience their resource integration. By collecting data of public transport customers through qualitative diaries, interviews, and video recordings of situated action in addition to a survey, the thesis draws on script and practice theory. The main contribution of the thesis is an empirically grounded model of customer experience of resource integration, which can be summarized in six propositions: (a) customers can acquire four different types of scripts: generic, incongruent, rigid, or transformative; (b) the script types are implicit parts of interactive value practices, which emerge as navigating and ticketing in the empirical context of public transport; (c) the interactive value practices are constellations of the resource integration activities of identifying, sense-making, and using, which customers focus on to varying extents, depending on their acquired script; (d) during or after interactive value formation customers potentially update their scripts; (e) customer processes, other customers, the physical environment, contact personnel, provider processes, and the wider environment all form the context of the service, but can also be resources that the customer integrates; and (f) the customer experience is a holistic evaluation of the interactive value formation and can be understood as consisting of three dimensions: a cognitive evaluation and two affective evaluations, positive activation and positive deactivation. As such, I reframe the notion of the servicescape in order for it to be more attuned to the perspective of interactive value formation and resource integration.

Syfte Vårt syfte är att ge en djupare förståelse för det matsvinn som uppstår i livsmedelsbutiker genom att analysera och utreda servicelandskapets, personalens och kundens påverkan på matsvinn. Med koppling till detta syfte har vi valt följande forskningsfråga: På vilka sätt kan livsmedelsbutiker arbeta för att minimera sitt matsvinn med hänsyn till butikernas lönsamhet och kundnöjdhet? Metod Denna uppsats är en kvalitativ studie som haft sin början i ett empiriskt problem som vi ville skapa en djupare förståelse kring, vilket innebär att vår uppsats haft sin början i induktionen. Under processens gång har vi arbetat parallellt med empiri och teori, därför har studien haft ett växelspel mellan induktion och deduktion. Insamlingen av material har skett genom primära och sekundära källor där det empiriska materialet skett genom semistrukturerade intervjuer. Slutsatser I vår arbetsprocess har vi kunnat urskilja att servicelandskapet, personalen och kunden är de faktorer som påverkar matsvinnet inom dagligvaruhandeln. Vi har lyft fram att exponeringar, inköp, service och kunskap är återkommande tendenser som är avgörande för matsvinnet som uppstår. Under arbetsprocessens gång har vi identifierat att butikernas främsta fokus är lönsamhet. Baserat på våra föreslagna arbetssätts möjliga påverkan på matsvinn, försäljning och kundnöjdhet, ser vi att livsmedelsbutikers lönsamhet har potential att öka eller förbli opåverkad, samtidigt som deras matsvinn har potential att minska.

Syfte och forskningsfrågor: Syftet är att undersöka tjänsteföretags insatser för att skapa servicekvalitet och goda kundrelationer, med hänsyn till de möjlighet som den digitala utvecklingen medför. 1. Vilka insatser står i centrum för det fysiska mötet respektive virtuella kontakterna? 2. Vad har den digitala utvecklingen skapat för möjligheter för företagen till att erbjuda servicekvalitet och värdeskapande? 3. Vilka variationer finns det i företags prestationer mellan olika målgrupper? Metod: En kvalitativ metod med ett växelspel mellan ett induktivt och ett deduktivt tillvägagångssätt har tillämpats. För datainsamlingen har semistrukturerade intervjuer med nio respondenter från banksektorn ägt rum. Slutsats: För att skapa servicekvalitet och goda kundrelationer med hänsyn till de möjligheter som den digitala utvecklingen medfört, har vi funnit att tjänsteföretag bör kombinera det traditionella servicelandskapet och det virtuella servicelandskapet på ett sömlöst sätt. Att behålla relationerna personliga ses även det som viktigt och något segmentering och kundanpassning skapar förutsättningar för. Genom att två välfungerande servicelandskap erbjuds för kunden, skapas en större möjlighet och valfrihet som gör att kunden utför sina ärenden på det sättet som passar dennes behov och önskemål bäst. Genom att tjänsteföretag tillhandahåller kunder digitala lösningar, kan en högre kvalitet i det fysiska mötet skapas. / Purpose and research questions: The purpose is to examine the service companies efforts to create service quality and good customer relations, taking into account the opportunities that digital development entails. 1. What efforts are at the centre of the physical meeting and virtual contacts? 2. What kind of opportunities has the digital development created for companies to offer quality of service and value creation? 3. What variations are there in companies' performance between different target groups? Method: A qualitative method with an interaction between an inductive and a deductive approach has been applied. For data collection, semi-structured interviews with nine respondents from the banking sector have taken place. Conclusion: In order to create service quality and good customer relations regarded to the opportunities the digital development entails, we have found that service companies should combine the traditional service landscape and the virtual service landscape in a seamless kind of way. Keeping the relationships personal is also seen as important and something segmentation and customization create the conditions for. By offering two well-functioning service landscapes, greater opportunity and freedom of choice are created for the customer. When service companies provide customers with digital solutions, a higher quality in the physical meeting can be made possible.

Ancré dans une perspective socioculturelle de la consommation, ce travail de thèse s’inspire de l’émergence des espaces de coworking au confluent d’un contexte hypermoderne et d’un développement des approches de consommation collaborative. A travers une démarche de terrain couvrant trois études de cas, cette recherche s’intéresse à l’expérience vécue, par le consommateur, du lieu de service polyfonctionnel. Au-delà d’abriter des environnements de travail partagés, les espaces de coworking embrassent en effet un large éventail d’activités économiques, ludiques et culturelles, tant solitaires que collectives, régulières et occasionnelles. Grâce à une analyse qualitative mobilisant les discours d’usagers et des photographies, cette thèse place l’espace au cœur de l’expérience vécue et fait de la polyfonctionnalité une ressource créative pour les usagers. A partir d’une vision transdisciplinaire, la thèse conçoit les espaces de coworking comme des lieux de service construits par les  usagers eux-mêmes, notamment au travers de pratiques d’appropriation temporaire et collective, et de mécanismes de gestion ouverts.  Cette recherche doctorale soutient donc la thèse selon laquelle la perspective spatiale conduit à une nouvelle intelligence de l’expérience du lieu de consommation, et suggère l'habiter comme dimension structurante de celle-ci. / This thesis looks at the experience, by consumers, of multifunctionnal servicescapes. In a context of hypermodernity and collaborative consumption, we investigate the emergence of coworking spaces through an ethnographic approach and three case-studies. We look at how such places are produced and consumed, whereas offering hubs in which to work and live simultaneously. That is, this research highlights that coworking spaces can meld various functions of the space, from work-related experiences to cultural or ludic, single or communal, regular or occasional activities. Thanks to interviews and observational sessions, we show that flexibility and multifunctionnality of the space are key drivers of creativity. We also show that coworking spaces are built by users themselves through various mechanisms of temporary and collective appropriation, and through participatory management. Thus, the way people utilize coworking spaces suggests a new understanding of the serviscape experience as well as a new structural dimension of it: the lived-in experience (habiter).

The study examines how independent bookstores differentiated themselves from other bookstore retailers, to satisfy their customer needs and then to achieve customer engagement. The research proposes two questions as following: How do independent bookstores in Uppsala differentiate themselves in the book retailing industry? How do customers engage with independent bookstores? In order to answer these questions, qualitative research method was employed in this study. This research took all of the seven independent bookstores in Uppsala as a sample, interviewed owner/managers of each of them, and collected 85 questionnaires from their customers on the basis of the servicescape theory. The researchers employed the approach of qualitative data analysis. The analysis of the findings was based on Raffaelli’s 3C’s model, servicescape theory, and customer engagement theory. The conclusion of this study illustrates the actions of independent bookstores of differentiating themselves in the six dimensions of servicescape theory and indicates that both independent bookstore and their customers lay emphasis on the differentiation of functionality and employees. Furthermore, the customer engagement could be enhanced through the differentiation.

<p>"Handelsbanken är en av nordens största banker med ett gott rykte och nöjda kunder, vilket studien även visat. Bankens märkesvärde grundar sig på en decentraliserad organisation, där varje kontor ansvarar för kunderna i sitt eget närområde och arbetar aktivt för att ha så nöjda kunder som möjligt. Eftersom varje kund tillhör ett visst kontor skapas ofta en relation till personalen på det kontoret och en känsla av tillhörighet uppnås. Många kunder upplever mindre och mindre av denna relation efter att många bankärenden utförs på internet. Kunder som använder internettjänsten för sina ärenden får fördelen med större kontroll och frihet över sin ekonomi, men för Handelsbankens del innebär det att de förlorar relationen med sina kunder. Istället för att med god service och professionell personal fånga kundens lojalitet till banken, upplever kunderna samma grad av service på internettjänsten som på vilken webbsida som helst. Handelsbankens märkesvärde som den trevliga och serviceinriktade banken håller på att gå förlorat. För att lösa detta problem måste Handelsbanken förmedla samma känsla av service och kundcentrering på webben som de idag enbart förmedlar på kontoren. Det är dags för Handelsbanken att nå ut till sina internetkunder och erbjuda det decentraliserade internetbankkontoret. En bra internettjänst är enligt studien en banks viktigaste konkurrensmedel. Samtidigt uppfattar bankkunderna just Handelsbankens internettjänst som sämst av samtliga studerade banker. Det är hög tid för Handelsbanken att förnya sig och med hjälp av teorier om servicescape, cyberscape, e-service och branding, visar denna uppsats ett sätt för Handelsbanken att framhäva sina främsta styrkor och erbjuda en internettjänst som lever upp till internetkundernas krav och behov."</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Det praktiska syftet med uppsatsen är undersöka hur konsumenter påverkas av tjänstemiljön i ett köpcentrum. Det teoretiska syftet är att försöka konkretisera vad som sker hos konsumenter vid besöket av ett köpcentrum. Syftet ska leda till underlag för köpcentrumet Mitt i city i Karlstad, om hur tjänstemiljön ska utformas för att konsumenterna ska förstå köpcentrumets koncept.</p><p>Uppsatsens metodmässiga syfte är att utvärdera användningen av en relativt ovanlig metod, videoobservation. För att genomföra vår studie har vi valt en kvalitativ metod och studerat informanters välbehag av miljön samt observerat deras rörelsemönster. Sju filmade besök har genomförts i ett köpcentrum. Åtta individer i varierande åldrar har ingått i studien. Vid ett filmat besök var två informanter samtidigt med. Vi började våra studier av informanterna i deras hemmamiljö, för att sedan transportera oss till köpcentret. När de var klara med sitt besök satte vi oss på ett fik, i en annan miljö, för att återigen låta informanten tala om köpcentrumets miljö.</p><p>Studien av Mitt i city har gett indikationer på att vissa aspekter behöver ändras för att stärka köpcentrumets koncept. Vi har även upptäckt att konsumenter har en lång acklimatiseringsprocess, och information i ett tidigt skede i köpcentrumet förbises av konsumenterna.</p>

Sammanfattning Det praktiska syftet med uppsatsen är undersöka hur konsumenter påverkas av tjänstemiljön i ett köpcentrum. Det teoretiska syftet är att försöka konkretisera vad som sker hos konsumenter vid besöket av ett köpcentrum. Syftet ska leda till underlag för köpcentrumet Mitt i city i Karlstad, om hur tjänstemiljön ska utformas för att konsumenterna ska förstå köpcentrumets koncept. Uppsatsens metodmässiga syfte är att utvärdera användningen av en relativt ovanlig metod, videoobservation. För att genomföra vår studie har vi valt en kvalitativ metod och studerat informanters välbehag av miljön samt observerat deras rörelsemönster. Sju filmade besök har genomförts i ett köpcentrum. Åtta individer i varierande åldrar har ingått i studien. Vid ett filmat besök var två informanter samtidigt med. Vi började våra studier av informanterna i deras hemmamiljö, för att sedan transportera oss till köpcentret. När de var klara med sitt besök satte vi oss på ett fik, i en annan miljö, för att återigen låta informanten tala om köpcentrumets miljö. Studien av Mitt i city har gett indikationer på att vissa aspekter behöver ändras för att stärka köpcentrumets koncept. Vi har även upptäckt att konsumenter har en lång acklimatiseringsprocess, och information i ett tidigt skede i köpcentrumet förbises av konsumenterna.