Isak Dinesen's Seven Gothic Tales is part of a literary tradition whose most important feature is its subversiveness. This subversion involves supernatural or fantastic elements in the creation of a temporary alternative world. The ensuing struggle between the real and the fantastic worlds is often embodied by a bourgeois heroine and an aristocratic male villain, respectively. The role of the heroine is pivotal to the plot for it is her survival that signals the defeat of a subversive alternative world. But what happens when the villain is a woman? Can her subversion be feminist in nature? The popularity and financial success of women writers of the Gothic means they could not have contradicted dominant views of gender. Yet, Dinesen's fiction demonstrates that subversion is indeed possible. A look at her life and her nonfiction works will facilitate an investigation into the subversive nature of her Gothic tales.

Reklamfilmer till förmån för välgörande ändamål är ett välkänt fenomen. Som publik möts vi dagligen av filmklipp föreställande svältande barn, hus i spillror, krig, naturkatastrofer och annat elände. Frågan är; Hur mycket av detta tar vi egentligen till oss? Det är högst intressant att undersöka hur olika vi som mottagare upplever den här sortens marknadsföring. En del av oss snyftar medlidande medan andra fnyser och muttrar något i stil med "spel för gallerierna". Begreppet "spel för gallerierna" kan liknas vid en föreställning tillägnat de sämsta åskådarplatserna. Åskådarna på första parkett kan höra hur sufflören viskar fram replikerna som skådespelarna har glömt. Åskådarplatserna längst bak i salongen är lättare att lura då hörseln såväl som synen är försvagad. Medan första parkett himlar med ögonen åt sprickorna i kulisserna sitter åskådarna längst bak och jublar. Ovanstående fenomen skulle även kunna appliceras på åskådandet av en reklamfilm; en del åskådare observerar sprickorna i kulisserna och andra gör det inte.  Min analys är baserad på hur vi som mottagare reagerar på två av UNICEF:s reklamfilmer. Till grund för mitt ämnesval ligger främst intresset av att lyfta fram känslorna som den här sortens marknadsföring väcker hos sina mottagare. Jag är även intresserad av att undersöka hur reklamfilmerna påverkar alternativt inte påverkar mottagarnas inställning till organisationen. En återkommande fråga är; ”Leder filmerna till någon utmärkande handling?”.

Akademisk avhandling-Lund. / Extr t.p. with thesis statement inserted. Bibliography: 530-539.

Inaug.-Diss.--Marburg. / Vita. Includes bibliographical references.

Inaug.-diss.--Bonn. / Lebenslauf.

No description available.

This is a study of choro in São Paulo, with a brief ethnography of seven-string guitarists. Studies of choro have routinely favored Rio de Janeiro, the birthplace of choro. This work focuses on São Paulo because it has a rich choro tradition, as well as an active and creative contemporary choro scene that has frequently been overshadowed by Rio de Janeiro's. There are three main parts to this study. The first part provides background information, including the major guitarists that have contributed to the development of the guitar's role in choro, and brief reviews of the most important literature on the subject of choro. The second part discusses São Paulo, my methodology, and the music scholars that have informed this study. The second part is the analytical base for the study, in which I examine the song, "Sampa" (1978), by Caetano Veloso, and interpret the uses, functions, and concepts of choro, drawing from Alan Merriam. Part II also includes a brief discussion of the resurgence of choro in the 1970s. This work proposes that choro has as its principal functions both musical and social education. The musical education choro provides is aural, notational, historical, and improvisational. The social education choro provides is one of an idealized mythological "racial democracy." The third and final part is a brief ethnography of the contemporary choro scene in São Paulo, with a focus on seven-string guitarists, and a descriptive account for the contextualization of choro. / text

Dagens samhälle har påverkats avsevärt av reglering, teknologi och övriga omvärldsfaktorer. Förändringarna sker i hög hastighet vilket samtidigt skapar en osäkerhet inför framtiden för många branscher och däribland revisionsbranschen. Revisorn fungerar som en mellanhand mellan företag och dess intressenter och syftar till att ge en försäkran om att företag redovisar en rättvisande bild av deras verksamhet. Dagens revisorsroll har vuxit fram ur en rad olika händelser sett ur ett historiskt perspektiv. Den traditionella revisorsrollen kan dock behöva genomgå ytterligare förändringar för att i framtiden kunna bemöta samhällets utveckling. Detta innebär att revisorsyrket behöver anpassa sig utefter nya förutsättningar för att upprätthålla en relevans ut mot kunder och andra aktörer. Framtidens revision är ett relativt outforskat ämne och därav är avsikten med denna studie att skapa en bredare förståelse över hur revisionsbyråer resonerar gällande revisionsbranschens framtid. Syftet med denna studie är att studera hur fyra större respektive fyra mindre revisionsbyråer ställer sig till framtidens revisionsbransch kopplat till sex faktorer, vilka är (1) Digitalisering och automatisering, (2) Globalisering, (3) Branschglidning, (4) Reglering, (5) Hållbarhets- och samhällsfrågor och (6) Revisorsyrkets attraktionskraft. Vidare görs en jämförelse mellan större respektive mindre revisionsbyråer för att se ifall storleken på byrån har någon påverkan på undersökningsproblemet. Genom en kvalitativ undersökning har insamling av data skett via intervjuer med erfarna revisorer. Det empiriska underlaget har visat på att samtliga faktorer kan komma att ha en påverkan på framtidens revisionsbransch samt att faktorerna har en samhörighet med varandra. Vidare indikerar resultatet på att vissa faktorer anses ha större påverkan medan andra påverkar i mindre grad. Studien tyder på att revisorer i större utsträckning bedömer att digitalisering och automatisering, reglering samt branschglidning kommer att ha en betydande roll inför framtidens revisionsbransch. På motsatt sätt bedöms att globalisering, hållbarhets- och samhällsfrågor samt yrkets attraktionskraft kommer att ha en mindre påverkan på branschen. Vidare visar resultatet på att uppdelningen av vilka faktorer som prioriteras högt respektive lågt är densamma för både större och mindre revisionsbyråer. Studien tyder även på att revisionsbyråerna har liknande strategier för att hantera förändringar. Vidare anser de sig ha goda förutsättningar inför framtiden oberoende av byråns storlek vilket tyder på en fortsatt god konkurrens där revisionsuppdrag snarare bygger på förtroendet mellan kund och revisor än på resurser och ekonomiska förutsättningar.

No description available.

This dissertation focuses on the analysis of James MacMillan’s Seven Last Words from the Cross (1993) and Stabat Mater (2016). Building on the technical analysis, issues of practical application for those who wish to rehearse and perform these works are discussed. Presentation of musical examples, a review of literature, and personal interviews were conducted with MacMillan in preparation of this document. The first chapters provide an introduction to MacMillan, biographical events surrounding the two works, and historical context of each genre. The third chapter then engages with the four main aspects that define MacMillan’s compositional style: the incorporation of Scottish folk music, influence of his Catholic faith, passion to engage with social issues, and balance between conservative and modernist techniques. These four aspects will be examined historically, how they relate to one another, and their role in MacMillan’s music. The fourth and fifth chapters deal with the direct analysis of the Seven Last Words from the Cross and the Stabat Mater. The chapters are structured in a fashion similar to how MacMillan composed both works—starting with the text, developing the structure, crafting important and symbolic musical gestures, and outlining additional compositional techniques. The sixth chapter takes on the analysis of the music and applies it to practical applications one should consider when rehearsing and performing these works. Finally, the conclusion discusses the social relevance of the music and places both compositions in a broader culturally context.