京都大学 / 新制・課程博士 / 博士(地球環境学) / 甲第25468号 / 地環博第254号 / 新制||地環||51(附属図書館) / 京都大学大学院地球環境学舎地球環境学専攻 / (主査)准教授 田中 周平, 教授 宇佐美 誠, 教授 平井 康宏, 教授 浅利 美鈴 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Global Environmental Studies / Kyoto University / DFAM

På europeiska stränder utgör plast som bland annat muggar och bestick en stor andel av det marina skräpet. För att begränsa resursanvändning och nedskräpning bedriver IVL Svenska Miljöinstitutet ett forskningsprojekt där ett retursystem för take away-förpackningar implementerats på elva restauranger och kaféer i Sverige. Syftet med denna rapport är att undersöka materialvalet för matlådorna och muggarna som används och retursystemet i sin helhet ur ett användarperspektiv. För att göra detta genomfördes en enkätundersökning som riktade sig mot studenter på universitet och högskolor i Sverige. Detta retursystem är en typ av cirkulärt system som anses vara eftersträvansvärt inom både Sverige och EU. Inom ramarna för en cirkulär ekonomi kan det uppstå möjligheter för företag att utveckla nya affärsmodeller. Därmed finns det också ett flertal exempel på andra återbrukssystem. Som en del av det forskningsprojekt som samordnas av IVL genomförde också Antrop tre olika typer av undersökningar under år 2019 där viktiga faktorer för ett välfungerande retursystem diskuterades. För den enkät som genomfördes inom ramarna för denna rapport behandlades 217 stycken svar. Enkäten behandlade både allmänna frågor om respondentens attityd till retursystemet för take away-förpackningar och specifika frågor om retursystemet. De viktigaste slutsatserna som dragits är att faktorer som att systemet är enkelt och bekvämt att använda samt att hygienen inom systemet kan säkerställas har stor betydelse för kunderna. Det är möjligt att vissa av dessa potentiella hinder skulle kunna minimeras genom att retursystemet är tillgänglig i så stor utsträckning som möjligt. Viktigt att ha i åtanke är dock att attityder kan vara svåra att mäta, till exempel eftersom de inte alltid är kopplade till faktiska beteenden. / Plastic, for example cups and cutlery, constitutes a large portion of marine debris on european beaches. IVL, the Swedish Environmental Research Institute, is conducting a research project where a system of reuse for take away packaging has been implemented on eleven restaurants and cafés in Sweden to minimise resource utilization and littering. The purpose of this report is to examine this system of reuse as well as the materials used for the food containers and beverage cups within the system from a users perspective. To do this, a survey aimed at students at swedish universities was conducted. This system of reuse is a type of circulatory system which is something that is regarded as desirable in both Sweden and the EU. There is a possibility for companies to develop new business models within the limits of a circular economy, and evidently there are numerous examples of other systems of reuse that has been developed. As a part of the project that is coordinated by IVL, different surveys were conducted by Antrop during 2019 where important factors for a well functioning system of reuse were discussed. Regarding the survey that was conducted as a part of this report, 217 responses were processed. The survey dealt with both general questions regarding the respondents view of the system of reuse for take away packaging as well as specific questions regarding the system of reuse. The most important conclusions drawn where that it is important for the customers that the system is easy to use and that requirements regarding hygiene is fulfilled. It is possible that some of these obstacles could be minimised if the system of reuse have as good accessibility as possible. However, it is important to keep in mind that it can be difficult to measure attitudes as they are not always directly connected to behavior.

Inom hälso- och sjukvården används stora mängder plast i allt från medicinska instrument till mat- och dryckesservering samt lokalvård. Plasten besitter egenskapersom både bidrar till att upprätthålla höga hygienkrav och skyddar mot livshotande virus. Stora mängder engångsplastprodukter används både eftersom det förenklarmaterialhantering för vårdpersonal samt eftersom flergångsprodukter ofta förknippas med infektionsrisker. Majoriteten av hälso- och sjukvårdens plastavfall förbrännsdäremot efter användning, vilket bidrar till ökade klimatförändringar och begränsarmöjligheterna att uppnå globala hållbarhetsmål. Då plasten anses nödvändig inomexempelvis sjukvården kan den inte helt fasas ut, däremot behöver materialåtervinningen öka. Ett hinder för återvinning är att plastavfallet potentiellt kan vara kontaminerat av läkemedel, kroppsvätskor eller smittförande ämnen som riskerar att vara hälso- ochmiljöskadliga. Plastavfall som blir kontaminerat kräver därför separat hantering frånövrigt avfall och ofta är det osäkert om avfallet är kontaminerat eller inte. Dennastudie ämnade att undersöka hur engångsplastprodukter hanteras inom hälso- ochsjukvården samt eventuella möjligheter och hinder för att skapa mer cirkulära plastflöden genom ökad materialåtervinning. Detta genom en kombination av en litteraturstudie och en fallstudie där möjliga åtgärder identifierades. Fallstudien genomfördes på lungmottagningen och kirurgavdelningen vid Gävle sjukhus där informationfrämst samlades in genom observationer och personlig kommunikation. Studien omfattar även en granskning av de besökta verksamheternas inköpsstatistik för att identifiera vilka plasttyper som förekommer i deras produkter. Resultatet tyder på att åtgärder för att underlätta en effektiv materialåtervinning avsjukvårdsplast kräver samarbete mellan aktörer i olika delar av produktens värdekedja, från de tillverkare som designar produkterna till de återvinnare som hanteraravfallet. För de besökta verksamheterna på Gävle sjukhus är några av de största hindren relaterade till platsbrist för utökad avfallssortering samt en stor variation av olikaplasttyper och material i de produkter som används. Slutsatser som kan dras är atten mer grundlig sammanställning av materialsammansättning i produkterna än densom återfinns i denna studie och en nära dialog med återvinnare krävs, för att implementera åtgärder för utökad materialåtervinning. En ökad utsortering av plastavfallfrån hälso- och sjukvården anses vara möjlig, men olika åtgärder kan krävas för olikatyper av plastavfall. / The healthcare sector consumes large amounts of plastic for different applications,from medical instruments to food and beverage service and facility maintenance.The properties of the plastics contribute to maintaining high hygiene standards andprovide protection against life-threatening viruses. Large quantities of single-useplastic products are used because it simplifies the work of healthcare staff and because reusable products are often associated with risks of infection. The majority ofplastic waste within healthcare is incinerated after use, which contributes to increased climate change and limits the opportunities to achieve global goals of sustainability. Since plastic is considered necessary within the healthcare sector, it cannot be completely phased out but the material recycling needs to be increased.  One obstacle to recycling is that the plastic waste can potentially be contaminated bypharmaceuticals, body fluids or infectious substances that risk being harmful tohealth and the environment. Contaminated plastic waste therefore requires separatehandling from other waste and it is often uncertain whether the waste is contaminated or not. This study aimed to investigate how single-use plastic products aremanaged within healthcare and potential opportunities and obstacles to create morecircular plastic flows through increased material recycling. This was done through acombination of a literature review and a case study where possible measures wereidentified. The case study was conducted at the Lung Department and the SurgeryDepartment at the Hospital of Gävle, where information was primarily collectedthrough a series of observations and personal communication. The study also includes an investigation of the purchasing statistics of the visited departments in orderto identify the types of plastic found in their products.  The results indicate that measures to facilitate an efficient material recycling ofhealthcare plastic require cooperation between actors in different parts of theproduct's value chain, from the manufacturers who design the products to the recyclers who handle the waste. For the visited departments at the Hospital of Gävle,some of the biggest obstacles are related to a lack of space for expanded waste sorting as well as a large variety of different types of plastic and materials in the productsused. Conclusions that can be drawn are that a more thorough compilation of material composition in the products than that found in this study, and a close dialoguewith recyclers, are required to implement measures for increased material recycling. An increased sorting of plastic waste from healthcare is considered possible,but different measures may be required for different types of plastic waste.

Single use plastic products (SUPs) are a primary cause of plastic pollution causing significant environmental harm. These products have little to no value after use and are challenging to recycle cost efficiently. In a bid to combat this issue and foster circular economy, the European Union has declared a series of directives to gradually phase out SUPs as a strategy to eliminate these disposables from the market. This approach allows the market time to discover alternative solutions to replace SUPs, promoting the adoption of reusable products. To make a sustainable system of reusable products feasible and profitable, the key lies in devising a business model designed for a circular strategy of repeated use of goods. One effective approach involves establishing a closed-loop supply chain (CLSC) which entails the entire life cycle of a product, from sourcing raw materials, through manufacturing, utilisation, collection, reverse logistics and recycling. The purpose of this study was to develop a CLSC system for reusable plastic products between a plastic producing small or medium sized enterprise (SME) and an incumbent firm customer to attain a smooth transition from linear to circular economy. Employing an inductive approach, this case study considered the EU-directives as observational data, the change of business model as the result, and a general recommendation as the rule. The research method encompassed conducted interviews, mathematical prototyping, product design, and life cycle analysis, using various tools and methods in the process. Two case companies were involved: one large incumbent firm and one plastic producing SME. The aim was to design a circular business model (CBM) to capture the value of the collaboration between these two companies. After an analysation of the current situation, the main obstacles to a successful transition were identified. A comprehensive solution was developed, including a network of partners for the CLSC, a reusable product design, and the necessary implementation calculations. The finalised business model was anchored in the principles of the CLSC, the product design specifications and the calculations that determined the system’s viability. Implementation of the CBM would yield economic advantages for both stakeholders, as well as an improved green image factor and advancement in circular economy. Furthermore, this transition would cultivate valuable and lasting business relationships for both companies. These case findings harmonise with established theories which emphasise the significance of business models that are dependent on collaboration and long-term strategic planning. Lastly, they also underscore that value is created in product utilisation and not ownership.