E-handel har de senaste åren ständigt ökat vilket har bidragit till ökande krav på hållbaratransporter vilket medverkat till forskning av alternativ till traditionella transportföretag.Crowdshipping är ett koncept där det med hjälp av teknologiska applikationer kan utnyttjaindividers resurser för att skapa transportnätverk inom urbana områden. Användandet avindivider som redan är på väg till en plats och tar med ett paket i farten kan innebära mindrefordon på vägarna. I denna studie samlade vi in empirisk data genom att skicka ut en enkät till olika facebook-grupper bestående av studenter i Sverige och utförde två fokusgrupper med totalt åtta deltagare. Syftet med enkäten och fokusgrupperna var att undersöka respondenternasinställning och uppfattade hinder/möjligheter till crowdshipping. Med kunskap samlat utifrånvetenskapliga artiklar kunde ett teoretiskt ramverk etableras. Genom att studerat väsentligafaktorer till crowdshipping (tillit och säkerhet, miljö och hållbarhet, tid ochkompensation/prissättning) kunde vi analysera vårt empiriska material. Analysen byggs uppefter de teoretiska faktorerna som har inverkan på crowdshipping. Det visade sig attrespondenterna hade bekymmer med flertal säkerhetsaspekter inom CS-initiativ sompåverkade deras inställning negativt. Dock ansåg många respondenter initiativet som positivtifall det gick att säkerställa miljömässiga fördelar och flertalet säkerhetsaspektertillhandahölls. / E-commerce has steadily increased in recent years, which has contributed to increaseddemands for sustainable transport, which contributes to research into alternatives totraditional transport companies. Crowdshipping is a concept where, with the help oftechnological applications, it can utilize individuals' resources to create transport networks inurban areas. The use of individuals who are already on their way to a place and taking apackage on the go can mean fewer vehicles on the roads. In this study, we collected empirical data by sending out a questionnaire to various Facebookgroups consisting of students in Sweden and conducted two focus groups with a total of eightparticipants. The purpose of the survey and focus groups was to examine the respondents'attitudes and perceived obstacles/opportunities for crowdshipping. With knowledge gatheredbased on scientific articles, a theoretical framework could be established. By studyingsignificant factors for crowdshipping (trust and security, environment and sustainability, timeand compensation/pricing), we were able to analyze our empirical material. The analysis isbased on the theoretical factors that have an impact on crowdshipping. It turned out that therespondents had concerns with several security aspects within CS initiatives that had anegative effect on their attitude. However, many respondents considered the initiative to bepositive if it was possible to ensure environmental benefits and most safety aspects wereprovided.

Bakgrund: Ett problem med sista mil leveranser är att kunderna sätter höga krav på snabba och bekväma leveranser vilket har bidragit till en ökning av sista mil leveranser under de senaste åren. Införandet av energisnåla och utsläppsfria fordon som el- lastcyklar kan leda till att minska negativa externaliteter i trafiken. En annan logistisklösning som är smidig samt miljövänlig är paketskåp. Användning av paketskåp gör det att transporter, leveranser och upphämtning av paket går snabbt och effektivt.  Syfte: Syftet med studien är att analysera logistiklösningar genom leveransprocessen och de logistiklösningar som behandlas är: cykelleveranser och paketskåp.  Metod:Examensarbetet grundas i en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. Fyra intervjuer genomfördes med två olika transportföretag i Malmö. Utgångspunkten i studien är den teoretiska referensramen som byggs på tidigare forskning i form av vetenskapliga artiklar. Resultatet av intervjuerna har byggt upp det empiriska kapitlet.  Resultat:Analysen tyder på att sista milen leder generellt till högre kostnader för transportföretag samt orsakar föroreningar och trängsel. Effektivisering av logistiklösningar bidrar till högre produktivitet samt förbättrad hållbarhet i staden. Resultatet redogör även att effektivisering av leveransprocessen genom aspekter som leveranssäkerhet, korta leveranstider samt leveranspålitlighet skapar kundlojalitet och ökar företagets attraktivitet. De slutsatserna som kan dras är att cykelleveranser och paketskåp kan bidra till effektiva sista mil leveranser. Vidare visar studien att effektivisering av logistiklösningar medför till en högre produktivitet och förbättrad leveransservice. Kundernas krav på hög leveransservice med korta leveranstider, god flexibilitet och leveranssäkerhet leder till att företag anpassar sina leveransprocesser för att kunna uppfylla kraven. / Background: A problem that exists in The Last Mile Delivery is customer’s high demands on fast and efficient deliveries which has led to the reason that last mile has increased significantly in recent years. The introduction of energy efficiency and emission- free vehicles as electric cargo bikes can reduce the negative externalities in traffic. Another logistics solution that is flexible and helps to preserve the environment is parcel lockers. The use of parcel lockers means that transport, deliveries, and collection of parcels are fast and efficient.  Purpose: The purpose of this study is to analyze logistics solutions within the delivery process and these solutions are bike delivery and parcel lockers.  Method: This paper is based on a qualitative research method and an abductive approach. Four different interviews were carried out with two different transport companies in Malmo, which led to the results being used for the empirical research and analysis. The focus for this study is to build upon the theoretical work of scientific research articles.  Result: The analysis indicates that the last mile leads to high cost for transport companies and contributes to pollution and congestion. This has led to new efficient transport system with purpose to efficient logistics solution that brings higher productivity and improved sustainability in the city. The result shows that delivery process efficiency has different aspect that increases the company’s attractiveness and creates loyal customers. These aspects are delivery security, short delivery time and reliability. This study concludes that bike deliveries and parcel lockers can contribute to effective last mile deliveries. The conclusion also shows that the relationship between the company and customer plays a big part if the communication is not good that customer would not buy more goods.

Background: In recent times, last mile deliveries have become critical as these deliveries are generally considered to be the most expensive, least efficient and most polluted part of the entire logistics chain (De Kervenoael, Schwob & Chandra 2020; McKinnon & Edwards 2009). Consumer demands for fast and flexible deliveries are not very easy to combine with the highest possible sustainability focus (PostNord 2018). By informing about different transport alternatives and vehicle types, the consumer gets the opportunity to influence their own environmental impact when making a purchase (Buldeo Rai, Verlinde & Macharis 2019). Despite the fact that companies today have better possibilities to share data about their environmental practices with the end customer, there is still a lack of such information on the website. Few companies adopt effective web-based communications that inform their stakeholders about their sustainable behaviors (Da Giau, Macchion, Caniato, Caridi, Danese, Rinaldi & Vinelli 2016).  Theory: A theoretical research model “Green web communication” has been developed based on the theories 3’C and OSEC. The theory ten signs of greenwash has also been applied to identify signs of greenwash.  Purpose and research question: The purpose of the study is to map out various alternatives for green marketing within the last mile, to increase the understanding of how ecommerce companies can influence consumers to a more conscious delivery choice. Furthermore, the paper aims to study how the web communication should be developed to avoid greenwashing. In order to answer the purpose, the following research questions have been formulated: How do e-commerce companies communicate green deliveries on the website? In what way can green web communication show signs of greenwashing? How is web communication presented in relation to what is expressed internally?  Methodology: To answer the research question a qualitative method was conducted with a constructivism approach. First a qualitative content analysis was performed on the website of sixteen e-commerce companies, divided into four different industries. The second method involved three semi-structured interviews with representatives of the selected companies Skincity, CDON and Ellos.  Conclusion: Communication about green deliveries appeared frequently at the e-commerce companies’ check-out compared with the information page, home page and group’s website. The representation of green commitments appeared in varying degrees in the form of eco-labels, symbols or information text. Furthermore, the green sustainability commitments were expressed in different ways where the content could be found in various green statements: climate compensation, CO2 emissions or green policy. The web communication also showed that transparency was lacking in far too many aspects as the communication could be identified as greenwashing in several cases. Greenwashing was identified when analyzing the green web communication in aspects of no proof and fluffy language. The internal communication from representatives of the e-commerce companies differed from the communication on the websites. This indicates a discrepancy between the internal and the external communication which neglects the e-companies sustainability commitments. / Bakgrund: På senare tid har last mile leveranser blivit ett kritiskt område då leveranserna iallmänhet anses vara de dyraste, minst effektiva och mest förorenade delen i hela logistikkedjan(De Kervenoael, Schwob & Chandra 2020; McKinnon & Edwards 2009). Konsumentens kravpå snabba och flexibla leveranser är inte särskilt enkla att förena med högsta möjligahållbarhetsfokus (PostNord 2018). Genom att informera om olika transportalternativ ochfordonstyper får konsumenten möjlighet att påverka sin egna miljöpåverkan vid ett köp (BuldeoRai, Verlinde & Macharis 2019). Trots det faktum att företag har större möjligheter att deladata om sin miljömässiga praxis med slutkunden finns de fortfarande en brist av sådaninformation på webbplatsen. Få företag antar effektiv webbaserad kommunikation sominformerar sina intressenter om deras hållbara beteenden (Da Giau, Macchion, Caniato, Caridi,Danese, Rinaldi & Vinelli 2016).  Teori: En teoretisk undersökningsmodell “Grön webbkommunikation” har utvecklats baseratpå teorierna 3’C och OSEC. Teorin ten signs of greenwash har vidare tillämpats för attidentifiera tecken på greenwash.  Syfte och forskningsfråga: Syftet med studien är att kartlägga olika alternativ för grönmarknadsföring av last mile, samt att bidra med en ökad förståelse kring hur e-handelsföretagenkan påverka konsumenten till ett medvetet leveransval. Vidare ska även studien beröra hurkommunikationen på webbplatsen bör utformas för att undvika greenwashing. För att besvarasyftet har följande forskningsfrågor utformats: Hur kommunicerar företag gröna leveranser påwebbplatsen? På vilket sätt kan den gröna webbkommunikationen visa tecken pågreenwashing? Hur framställs webbkommunikationen gentemot resonemang som uttrycksinternt?  Metod: Denna studie genomfördes med en kvalitativ metod som är av konstruktivistiskkaraktär. Först utfördes en kvalitativ innehållsanalys på webbplatsen av sexton e-handelsföretagsom delades in i fyra olika branscher. Den andra metoden innefattar tre semistruktureradeintervjuer med företrädare från de utvalda företagen Skincity, CDON och Ellos.  Slutsats: Kommunikation om gröna leveranser framkom frekvent på e-handelsaktörernascheck-out jämfört med webbplatsens informationssida, startsida samt koncernens webbplats.Framställningen av gröna åtaganden förekom i miljömärkning, symbol eller informationstext ivarierande grad. Vidare uttrycktes de gröna hållbarhetsåtaganden på olika sätt där innehålletgick att härleda till olika gröna påståenden: klimatkompensera, CO2-utsläpp eller grön policy.Webbkommunikationen uppvisade en låg grad av transparens och flertalet brister i allt förmånga avseenden då man ofta kunde härleda kommunikationen till greenwashing.Greenwashing identifierades vid granskning av fallförtagens gröna kommunikation som gickatt härleda till no proof och fluffy language. Den interna kommunikationen skiljer sig mot denkommunikation som fanns att tillgå webbplatsen. Det råder således en diskrepans mellan deninterna och externa kommunikationen vilket försummar aktörens hållbarhetåtaganden.

With the increase in the growth of the e-commerce sector since the past decade, the pressure has been progressively more applied to the operations and supply chain. As the pandemic has pushed the companies to provide services at the customer doorstep due to the difficulties in accessing services from brick-and-mortar stores, the logistical operation of the companies is continuously put under pressure. Though the performance aspect of the supply chain operations is achieved as per company’s objectives, the sustainability part is always overlooked. For any logistics provider, the last mile is considered as one of the main deterrents in their supply chain operations. Some of the main factors include performance of the distribution process, delivery time window, level of service, congestion in the urban area, etc. The above and some other factors make it extremely difficult for the logistics provider to be sustainable in their operations.  There is a growing interest among the logistics provider to use electric vehicles in urban logistics. In particular, light electric vehicles are considered to be a valid alternate for fossil fuel powered sprinters or vans. The purpose of the study is to identify the logistical, technological and infrastructural challenges associated with implementing electric vehicles with refrigeration system in delivering e-groceries in cities. The thesis follows the methodology of collecting data from developed electric vehicle and analysing the data to identify the feasibility of implementing electromobility in last mile delivery. In order to identify the commercial application of electromobility, the collected data is applied in the developed simulation model. The scenario-based analysis has been used in the data collection and in simulation modelling experimentation. The scenario analysis has been used to have an in-depth understanding of all the possible outcomes. The results from the test observations provided data for further studies while the results from simulation modeling presented evidence for the effective application of electric vehicles in delivering e-groceries in last-mile. The comparison of electric vehicle (EV) with fossil fuel powered vehicle provided the strong performance of EV’s in terms of environmental, operational, and socio-economic aspects. The thesis provides new knowledge in the area of electromobility in last-mile research and also proposes potential future work which will be assisting the forthcoming research in advancing the boundary of the research topic. / Med den ökade tillväxten inom e-handelssektorn sedan det senaste decenniet har trycket successivt applicerats mer på verksamheten och leveranskedjan. Eftersom pandemin har drivit företagen att tillhandahålla tjänster utanför kunddörren på grund av svårigheterna att få tillgång till tjänster från tegelbutiker, sätts företagens logistiska drift kontinuerligt under press. Även om prestandaaspekten av leveranskedjans verksamhet uppnås enligt företagetsmål, förbises alltid hållbarhetsdelen. För alla logistikleverantörer betraktas den sista milen som en av de främsta avskräckningarna i deras leveranskedja. Några av huvudfaktorerna inkluderar distributionsprocessens prestanda, leveranstidsfönster, servicenivå, trängsel i tätorten etc. Ovanstående och några andra faktorer gör det extremt svårt för logistikleverantören att vara hållbar i sin verksamhet.  Det finns ett växande intresse bland logistikleverantören att använda elfordon i stadslogistik. I synnerhet anses lätta elfordon vara ett giltigt alternativ för sprinter eller skåpbilar som drivs med fossila bränslen. Syftet med studien är att identifiera de logistiska, tekniska och infrastrukturella utmaningarna i samband med att implementera elfordon med kylsystem för att leverera e-livsmedel i städer. Avhandlingen följer metodiken för att samla in data från utvecklade elfordon och analysera data för att identifiera genomförbarheten av att implementera elektromobilitet i sista mils leverans. För att identifiera den kommersiella tillämpningen av elektromobilitet, tillämpas den insamlade informationen i den utvecklade simuleringsmodellen. Den scenariobaserade analysen har använts i datainsamlingen och i simuleringsmodellexperiment. Scenarioanalysen har använts för att få en fördjupad förståelse av alla möjliga utfall. Resultaten från testobservationerna gav data för ytterligare studier medan resultaten från simuleringsmodellering presenterade bevis för den effektiva tillämpningen av elfordon för att leverera e-livsmedel på sista milen. Jämförelsen av elfordon (EV) med fossilbränsledrivna fordon gav elbilarnas starka prestanda när det gäller miljömässiga, driftsmässiga och socioekonomiska aspekter. Avhandlingen ger ny kunskap inom området elektromobilitet inom forskning på sista milen och föreslår även potentiellt framtida arbete som kommer att hjälpa den kommande forskningen att flytta fram gränsen förforskningsämnet.

The understanding of what motivates a customer to pay more for a product or service has al-ways been a fundamental question in business. To the end of answering this question, revenue management is a business practice that revolves around using analytics to predict consumer behavior and willingness-to-pay. It has been a common practice within the commercial airline and hospitality industries for over 30 years, allowing adopters to reach their service capacity with increased profit margins. In this thesis, we investigated the possibility to apply revenue management to the last mile delivery industry, an industry that provides the service of delivering goods from e-commerce companies to the consumer’s front door. To achieve this objective, a revenue management framework was conceived, detailing the interaction between the customer and a dynamic pricing model. The model itself was a product of a machine learning model, intended to segment the customers and predict the willingness-to-pay of each customer segment. The performance of this model was tested through a quantitative study on synthetic buyers, subject to parameters that influence their willingness-to-pay. It was observed that the model was able to distinguish between different types of customers, yielding a pricing policy that increased profits by 7.5% in comparison to fixed price policies. It was concluded that several factors may impact the customer’s willingness-to-pay within the last mile delivery industry. Amongst these, the convenience that the service provides and the disparity between the price of the product and the price of the service were the most notable. However, the magnitude of considering these parameters was never determined. Finally, em-ploying dynamic pricing has the potential to increase the availability of the service, enabling a wider audience to afford the service. / Vad som motiverar en kund att betala mer för en tjänst eller en produkt har länge varit ett centralt koncept inom affärslivet. Intäktsoptimering är en affärspraxis som strävar efter att besvara den frågan, genom att med analytiska verktyg mäta och förutse betalningsviljan hos kunden. Intäktsoptimering har länge varit framträdande inom flyg- och hotellbranschen, där företag som anammat strategin har möjlighets att öka försäljningsvinsten. I detta examensarbete undersöker vi möjligheten att applicera intäktsoptimering på sista milen industrin, en industri som leverar köpta produkten hem till kunden. För att uppnå detta har vi tagit fram ett ramverk för informationsflöden inom intäktsoptimering som beskriver hur kunder interagerar med en dynamisk prissättningsmodell. Denna prissättningsmodell framställs genom maskininlärning med avsikt att segmentera kundbasen, för att sedan förutse betalningsviljan hos varje kundsegment. Modellens prestanda mättes genom en kvantitativ studie på syntetiska kunder som beskrivs av parametrar som påverkar betalningsviljan. Studien påvisade att modellen kunde skilja på betalningsviljan hos olika kunder och resulterade i en genomsnittlig vinstökning på 7.5% i jämförelse med statiska prissättningsmodeller. Det finns mänga olika faktorer som spelar in på kundens betalningsvilja inom sista milen industrin. Bekvämlighet och skillnader i priset på produkten som levereras och tjänsten att leverera produkten är två anmärkningsvärda faktorer. Hur stor inverkan faktorerna som beskrivs i detta examensarbete, har på betalningsviljan, förblev obesvarat. Slutligen uppmärksammades möjligheten att, med hjälp av dynamisk prissättning, öka tillgängligheten av tjänsten då flera kunder kan ha råd med en prissättning som överväger deras betalningsvilja.

Electrification of isolated rural areas in developing countries is a key action for the total eradication of energy poverty. A growing number of authors argue that this electrification should be done with distributed energy systems that combine different renewable energy sources, rather than trying to reach these communities with grid extensions. This is evidenced by numerous projects that have been carried out over the last years in different developing countries with different needs, climatic conditions and resources. These projects have very scarce resources and therefore need to be optimised. To do so, it would be very important to standardise their design, but this is very difficult as there are many variables involved. One of the most common design decisions that remains to be standardised is the question: What is the best way to bring the electricity supply to all the houses in the rural area being electrified? This Master Thesis has worked on solving this question by developing a prefeasibility tool which includes a mathematical model of the energy dispatch which minimizes the OPEX, a function which calculates the CAPEX and a final function which obtains the LCOE of the system by using the outputs of the forementioned model and tool. The tool has been implemented into the programming language Julia. Some of the parameters that need to be input to the model are the number of households, geographical distances between households, types of cables, transformers, generation technologies installed powers, among others. Besides, once the tool has been developed a series of tryouts and analysis have been carried out to confirm the robustness of the tool as well as to learn more about the behaviour of the costs structure. By carrying out the analysis of the results, the tool has successfully proven its validity. Moreover, a sensitivity analysis has been carried out to answer questions like which is the cheapest option, keeping a household isolated from the clusters or creating a stand-alone system for it? To sum up, as it has been said, this thesis has tried to answer the question settled previously with the aim of creating a useful and standard tool that could help other similar projects in their decision-making processes. / Elektrifiering av isolerade landsbygdsområden i utvecklingsländer är en nyckelåtgärd för att totalt utrota energifattigdomen. Ett växande antal författare hävdar att denna elektrifiering bör göras med distribuerade energisystem som kombinerar olika förnybara energikällor, snarare än att försöka nå dessa samhällen med nätutbyggnader. Det vittnar om ett flertal projekt som har genomförts under de senaste åren i olika utvecklingsländer med olika behov, klimatförhållanden och resurser. Dessa projekt har mycket knappa resurser och behöver därför optimeras. För att göra det skulle det vara mycket viktigt att standardisera deras design, men detta är mycket svårt eftersom det finns många variabler inblandade. Ett av de vanligaste designbesluten som återstår att standardisera är frågan: Vad är det bästa sättet att få elförsörjningen till alla hus på landsbygden som elektrifieras? Denna masteruppsats har arbetat med att lösa denna fråga genom att utveckla ett prefeasibility-verktyg som inkluderar en matematisk modell av energisändningen som minimerar OPEX, en funktion som beräknar CAPEX och en slutlig funktion som erhåller LCOE för systemet genom att använda utdata från den tidigare nämnda modellen och verktyget. Verktyget har implementerats i programmeringsspråket Julia. Några av parametrarna som behöver matas in i modellen är bland annat antalet hushåll, geografiska avstånd mellan hushållen, typer av kablar, transformatorer, genereringsteknik installerad kraft. När verktyget har utvecklats har dessutom en serie tester och analyser genomförts för att bekräfta verktygets robusthet samt för att lära sig mer om hur kostnadsstrukturen fungerar. Genom att genomföra analysen av resultaten har verktyget framgångsrikt bevisat sin giltighet. Dessutom har en känslighetsanalys genomförts för att svara på frågor som vilket år det billigaste alternativet, hålla ett hushåll isolerat från klustren eller skapa ett fristående system för det? Sammanfattningsvis, som det har sagts, har denna avhandling försökt besvara den tidigare ställda frågan i syfte att skapa ett användbart och standardverktyg som skulle kunna hjälpa andra liknande projekt i deras beslutsprocesser.