Syfte: Mitt syfte med denna uppsats är att utifrån Michelinguidens kriterier undersöka hur restauranger i Stockholm som har stjärnor i guiden drar nytta av sin ”stjärnstatus” i sina presentationer av restaurangerna på respektive webbplats. Teori: De teoretiska utgångspunkterna är visuell retorik, semiotik, multimodalitet samt identifikation. Metod: Jag har undersökt vad som sägs, både genom text och bild, på respektive restaurangs hemsida. Jag har sedan satt det mot bakgrund och de frågeställningar jag hade och därmed även mot de kriterier Michelinguiden använder sig av i sin bedömning av restauranger. Slutsats: Respektive restauranger uttrycker sin ”stjärnstatus” – men på lite olika sätt. Vissa väljer att göra det mer genom bild och andra genom text. Vissa trycker på sina utmärkelser och lånar sina kockars ethos medan vissa inte gör det alls. Dock förmedlar de alla i stort sett samma information och väljer att framhäva i princip samma punkter ur Michelinguidens kriterier.

I denna uppsats undersöks hur fyra svenska företag, med hjälp av retoriska strategier, kommunicerar förtroendeingivande under sina “Om oss”- kategorier på respektive webbsida. Detta med hjälp av att studera och tolka vilka topiker som blir synliga samt vilken effekt dessa har för en förtroendeingivande process. Vidare undersöks förekomsten av retorikens pisteis (ethos, logos och pathos) samt dess funktion för att inge ett förtroende för det aktuella företaget. Analysen genomförs vidare med hjälp av en komparativ ansats där fokus ligger på jämförelsen av de studerade materialen samt de framkomna resultaten. Objekt för studien är följande företag: Com Hem, IKEA, Jula och Scandic Hotels Group.

Sammanfattning: I denna uppsats genomför jag en kvalitativ analys i tre steg av webbkommunikationen hos Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. Mitt syfte är att få en helhetsbild av webbkommunikationen genom att undersöka webbplatsens struktur, användarvänlighet och produktion. Min utgångspunkt är institutionens webbplats <www.nordiska.su.se> och jag fastställer strukturen genom att kartlägga länkar, sidtyper och sidlayout. Genom deltagande observation med studenter undersöker jag webbplatsens användarvänlighet, och genom att intervjua personal fångar jag produktionen av webbplatsen. Mitt resultat visar att webbplatsen innehåller ett stort antal sidor och länkar, samt saknar en genomtänkt struktur och bra navigeringshjälpmedel vilket gör den svårnavigerad. Produktionen av webbplatsen är ett resultat av några av personalens arbete, som är en automatisk förlängning av deras ordinarie arbetsuppgifter. De saknar riktlinjer för webbplatsens innehåll och hur den ska vara strukturerad för att vara så användarvänlig som möjligt. Jag avslutar med att ge rekommendationer för hur webbplatsen skulle kunna bli mer strukturerad och användarvänlig.

Studien undersöker Linköpings kommuns externa webbplats och hur lättillgänglig den information som finns där är för en äldre målgrupp med utgångspunkt i framförallt språk och layout. Metoderna som använts för att samla in data är intervjuer och observationer samt en textanalys som utgår från det vidgade textbegreppet. Resultatet visar att de äldre hade vissa svårigheter med att hitta fram till rätt information, främst på grund av hur olika begrepp användes på sidorna, svag förståelse för länkhierarki och layout, fysiska svårigheter samt inställning och vana. För att göra webbplatsen mer lättillgänglig kan man till exempel jobba med visuell framskjutenhet, bilder och förenkla språket.

I dagens samhälle handlar det om att vara så effektiv som möjligt för att vinna tid. Som Benjamin Franklin en gång sa att ”Tid är pengar”, är något som vi människor allt mer tagit fasta på då vi ställer höga krav på utvecklingen och dess teniska förmågor. Idag har de flesta människor tillgång till en dator med internetuppkoppling som vi dagligen utför sysslor vid. Det kan vara allt ifrån jobbrelaterade aktiviteter, hålla kontakten med nära och kära, söka information om vad som händer i världen och i vår omgivning, till mer nöjesinriktade delar såsom online spel och shopping. Just shopping via internet är något som vuxit väldigt mycket under det senaste årtiondet, de flesta människor idag har förmodligen någon gång köpt något via nätet eller haft tanke på att göra det. Syftet med denna uppsats är att uppmärksamma de säljfrämjande exponeringsverktyg som kunden anser bör finnas med i produktinformationen på webbutikerna för att de ska leda till ett köp hos dem. Detta för att öka kundnöjdheten online. Visionen är att öka förståelsen kring den produktinformation som konsumenten behöver för att kunna känna sig trygg i att handla kläder på internet. Vår kvantitativa undersökning ämnades för målgruppen män och kvinnor i åldrarna 18-35 år men den gemensamma nämnaren av intresset att handla kläder på internet. Undersökningen behandlade frågor som rör exponeringsverktygen på webben. Vi frågade hur respondenterna upplever de säljverktyg som finns idag, de utvecklingsmöjligheter vi funnit som finns inom klädexponeringen samt om de svarande själva hade idéer eller förslag på vad de skulle vilja se i produktinformationen i den perfekta webbutiken. De slutsatser som kunde dras utav vår studie var att en utveckling av de säljfrämjande exponeringsverktygen är önskad av våra respondenter då intresset för att handla kläder via internet är stort. För att konsumenten ska kunna känna sig säker när denne handlar kläder på internet bör webbutikerna arbeta med att skapa den befintliga produktinformationen så lik en fysisk klädexponering som möjligt. Detta kan uppnås genom utvecklingsmöjligheter såsom modeller med olika kroppsformer, virtuell 3D docka enligt egen längd, vikt och mått, virtuell butik samt omfattande produktinformation och högupplösta bilder.Today´s society is all about being as efficient as possible to win time. Benjamin Franklin once said “Time is money”. This is something we human beings have taken seriously as we raise our demand for development and its technological abilities. Today most people have access to a computer with wireless Internet connection from where they perform different chores. It could be anything from work related activities, staying in contact with loved ones, searching information about what’s going on in the world and in our surroundings, to more entertainment-oriented activities such as online games and shopping. Shopping online is something that has grown fast in the fashion industry in the last decade, and most people today have probably bought something or at least have thought of doing so.The purpose of this essay is to highlight the sales promoting exposure tools which the consumer find necessary in the product information found in web shops to lead them to purchase. This is to increase customer satisfaction online. Our aim is to increase the understanding of what the customer needs in form of product information to feel safe when buying clothes on the Internet.Our quantitative study is based on men and women aged 18-53 with a common interest in buying clothes on the Internet. The research deals with questions regarding exposure tools on the web. We asked the respondents how they perceived existing sales tools, the potentials for development in clothing exposure that we found and also if the respondents themselves had any ideas of what they would like to see included in the product information in the perfect web store.The conclusion we could draw from our study was that sales promoting exposure tools are needed by our respondents since the interest in buying clothes online is great. In order to make the customer feel sure when buying clothes on the Internet the web shops ought to work towards making the product information as similar to a physical exposure of the clothes as possible.This can be achieved through new developments such as models of various body types, virtual 3D dolls according to the consumers own measurements and weight, virtual stores and through comprehensive product information and high definition images. / Program: Butikschef, textil och mode

Background: In recent times, last mile deliveries have become critical as these deliveries are generally considered to be the most expensive, least efficient and most polluted part of the entire logistics chain (De Kervenoael, Schwob & Chandra 2020; McKinnon & Edwards 2009). Consumer demands for fast and flexible deliveries are not very easy to combine with the highest possible sustainability focus (PostNord 2018). By informing about different transport alternatives and vehicle types, the consumer gets the opportunity to influence their own environmental impact when making a purchase (Buldeo Rai, Verlinde & Macharis 2019). Despite the fact that companies today have better possibilities to share data about their environmental practices with the end customer, there is still a lack of such information on the website. Few companies adopt effective web-based communications that inform their stakeholders about their sustainable behaviors (Da Giau, Macchion, Caniato, Caridi, Danese, Rinaldi & Vinelli 2016).  Theory: A theoretical research model “Green web communication” has been developed based on the theories 3’C and OSEC. The theory ten signs of greenwash has also been applied to identify signs of greenwash.  Purpose and research question: The purpose of the study is to map out various alternatives for green marketing within the last mile, to increase the understanding of how ecommerce companies can influence consumers to a more conscious delivery choice. Furthermore, the paper aims to study how the web communication should be developed to avoid greenwashing. In order to answer the purpose, the following research questions have been formulated: How do e-commerce companies communicate green deliveries on the website? In what way can green web communication show signs of greenwashing? How is web communication presented in relation to what is expressed internally?  Methodology: To answer the research question a qualitative method was conducted with a constructivism approach. First a qualitative content analysis was performed on the website of sixteen e-commerce companies, divided into four different industries. The second method involved three semi-structured interviews with representatives of the selected companies Skincity, CDON and Ellos.  Conclusion: Communication about green deliveries appeared frequently at the e-commerce companies’ check-out compared with the information page, home page and group’s website. The representation of green commitments appeared in varying degrees in the form of eco-labels, symbols or information text. Furthermore, the green sustainability commitments were expressed in different ways where the content could be found in various green statements: climate compensation, CO2 emissions or green policy. The web communication also showed that transparency was lacking in far too many aspects as the communication could be identified as greenwashing in several cases. Greenwashing was identified when analyzing the green web communication in aspects of no proof and fluffy language. The internal communication from representatives of the e-commerce companies differed from the communication on the websites. This indicates a discrepancy between the internal and the external communication which neglects the e-companies sustainability commitments. / Bakgrund: På senare tid har last mile leveranser blivit ett kritiskt område då leveranserna iallmänhet anses vara de dyraste, minst effektiva och mest förorenade delen i hela logistikkedjan(De Kervenoael, Schwob & Chandra 2020; McKinnon & Edwards 2009). Konsumentens kravpå snabba och flexibla leveranser är inte särskilt enkla att förena med högsta möjligahållbarhetsfokus (PostNord 2018). Genom att informera om olika transportalternativ ochfordonstyper får konsumenten möjlighet att påverka sin egna miljöpåverkan vid ett köp (BuldeoRai, Verlinde & Macharis 2019). Trots det faktum att företag har större möjligheter att deladata om sin miljömässiga praxis med slutkunden finns de fortfarande en brist av sådaninformation på webbplatsen. Få företag antar effektiv webbaserad kommunikation sominformerar sina intressenter om deras hållbara beteenden (Da Giau, Macchion, Caniato, Caridi,Danese, Rinaldi & Vinelli 2016).  Teori: En teoretisk undersökningsmodell “Grön webbkommunikation” har utvecklats baseratpå teorierna 3’C och OSEC. Teorin ten signs of greenwash har vidare tillämpats för attidentifiera tecken på greenwash.  Syfte och forskningsfråga: Syftet med studien är att kartlägga olika alternativ för grönmarknadsföring av last mile, samt att bidra med en ökad förståelse kring hur e-handelsföretagenkan påverka konsumenten till ett medvetet leveransval. Vidare ska även studien beröra hurkommunikationen på webbplatsen bör utformas för att undvika greenwashing. För att besvarasyftet har följande forskningsfrågor utformats: Hur kommunicerar företag gröna leveranser påwebbplatsen? På vilket sätt kan den gröna webbkommunikationen visa tecken pågreenwashing? Hur framställs webbkommunikationen gentemot resonemang som uttrycksinternt?  Metod: Denna studie genomfördes med en kvalitativ metod som är av konstruktivistiskkaraktär. Först utfördes en kvalitativ innehållsanalys på webbplatsen av sexton e-handelsföretagsom delades in i fyra olika branscher. Den andra metoden innefattar tre semistruktureradeintervjuer med företrädare från de utvalda företagen Skincity, CDON och Ellos.  Slutsats: Kommunikation om gröna leveranser framkom frekvent på e-handelsaktörernascheck-out jämfört med webbplatsens informationssida, startsida samt koncernens webbplats.Framställningen av gröna åtaganden förekom i miljömärkning, symbol eller informationstext ivarierande grad. Vidare uttrycktes de gröna hållbarhetsåtaganden på olika sätt där innehålletgick att härleda till olika gröna påståenden: klimatkompensera, CO2-utsläpp eller grön policy.Webbkommunikationen uppvisade en låg grad av transparens och flertalet brister i allt förmånga avseenden då man ofta kunde härleda kommunikationen till greenwashing.Greenwashing identifierades vid granskning av fallförtagens gröna kommunikation som gickatt härleda till no proof och fluffy language. Den interna kommunikationen skiljer sig mot denkommunikation som fanns att tillgå webbplatsen. Det råder således en diskrepans mellan deninterna och externa kommunikationen vilket försummar aktörens hållbarhetåtaganden.