På grund av den kraftiga ökningen av handel på nätet, kallad e-handel, krävs det nya och effektiva sätt för mottagaren att hantera uthämtningen av postpaket. Detta gäller speciellt på landsbygden i Sverige där uthämtningsställen läggs ned trots ökningen av e-handel och många mottagare har längre än fem minuter att köra med bil till närmaste uthämtningsställe. Detta gör att miljöpåverkan från den sista transportsträckan, också kallats den sista milen, blir stor. Personer som bor på landsbygden är ändå de som gynnas mycket av e-handel med hänsyn till den ökning av utbudet av varor som det innebär. År 2013 ökade också antalet e-handelsköp per konsument på landsbygden med 29 % jämfört med året innan, detta är en stor ökning sett till att samma ökning för övriga Sverige samma år endast var 18 %. Det finns flera sätt att leverera varor i ett postpaket som köpts på internet, om paketet inte får plats i brevlådan så behöver det antingen bli utkört direkt till mottagaren eller lämnas på något form av ombud. Hemleverans innebär att mottagaren måste vara hemma och ta emot sitt postpaket, något som ofta gör att den sista distributionssträckan ibland kan bli mycket lång om leveransen misslyckas och måste göras om på nytt. Därför är olika former av ombud där mottagaren själv hämtar paketet en bra lösning. En lösning är att placera ut obemannade paketautomater. En sådan automat kan placeras ståendes mot en vägg både utomhus och inomhus. Till skillnad från de vanligaste uthämtningssätten i Sverige idag så krävs det varken personal eller någon större lokal därför är det ett effektivt sätt för att kunna hantera den ökande efterfrågan av e-handel på landsbygden. Vart dessa paketautomater placeras är en betydande faktor för deras effektivitet. Tidigare studier visar att det går att förkorta sista milen mycket med hjälp av strategisk utplacering av möjligheter för uthämtning. I denna studie har en specifik landsbygdskommun i Sverige undersökts för att se vilka uthämtningsmöjligheter som finns i dagsläget samt hur dessa bäst kan kompletteras ur ett sista milen perspektiv med hjälp av utplacering av en paketautomat.   För att uppfylla syftet och svara på frågeställningen har först en litteraturstudie genomförts för att närmare studera bakgrunden till problemet samt vilka uthämtningsmöjligheter för postpaket som finns. Därefter har studien tagit fram och följt en processbeskrivning med fem steg om hur en paketautomat ska placeras ut. Första steget var att hitta en lämplig kommun att utföra analyserna i, i denna studie föll valet på Åmål kommun. Nästa steg var att beskriva Åmål kommuns speciella förutsättningar samt vilka uthämtningsmöjligheter som finns där i dagsläget. Det visade sig att Åmål kommun idag har tre uthämtningsställen på olika platser inne i tätorten Åmål. Steg tre var att välja ut tre platser för utplacering av en ny paketautomat, dessa tre platser var dels i de mindre tätorterna, Tösse och Fengersfors, i kommunen samt ytterligare en plats inne i tätorten Åmål. Dessa tre platser analyserades sedan i steg 4 hjälp av programmet ArcMap där täckningsområden undersöktes samt körtidsanalyser gjordes. I det sista steget presenterades och analyserades det erhållna resultatet för de olika placeringarna med hänsyn till hur det påverkade den sista milen och därmed miljön. Resultatet visade att det var möjligt att minska körtiderna samt öka täckningen, framförallt vid placering av en paketautomat i de mindre tätorterna. Det fanns olika fördelar och nackdelar med varje placering men den i Tösse utmärkte sig eftersom den minskade körtiderna mycket och dessutom låg vid en strategiskt bra plats. För att bäst komplettera de uthämtningsmöjligheter som finns i dagsläget i Åmål kommun ansåg därför studien att en paketautomat bör placeras i Tösse.

Dagens konsumenter skiljer sig från tidigare generationer, konsumtionsmönstret har förändrats, en betydande faktor till detta är den ökande populariteten av e-handel. Flexibiliteten och friheten som konsumenten får via handel online har skapat högre krav och förväntningar på företagen. Till följd av en växande e-handeln ställs även större krav på företagens logistiklösningar, och extra viktig blir slutskedet i försörjningskedjan, den sträcka som går mellan konsumenten och e-handlaren och som kallas sista-milen. Sista- milen är den logistikaktivitet som är mest resurskrävande för e-handlaren och i kombination med konsumentens ökade förväntningar på företagen blir betydelsen av effektiv hantering av sista-milen ännu mer påtaglig.  I dag finns flertalet kvantitativa studier som undersöker hur företag på bästa sätt kan optimera och effektivisera sina sista-milen leveranser. Bristen på kvalitativ forskning som fokuserar på att förstå konsumenten, dennes värderingar och bakomliggande resonemang när de fattar beslut om sista-milen leverans skapar ett forskningsgap som studien ämnar att fylla. Syftet med studien är därför att undersöka den beslutsprocess konsumenten genomgår inför ett beslut om sista-milen leverans och vilka påverkansfaktorer som kan påverka konsumenten inför ett val. Syftet är även att undersöka och analysera hur konsumenten värderar leveransattributen leveranskostnad, returmöjligheter, leveranstid, bekvämlighet och miljömässig hållbarhet i sitt val av sista-milen leverans. Därmed är studiens forskningsfråga följande:  Hur värderar konsumenter olika leveransattribut vid val av sista-milen leverans?  För att sammanfatta samtligt teoretiskt innehåll som presenteras i den teoretiska referensramen och illustrera hur delarna kan vara korrelerade med varandra har en sammanfattande modell skapats. Modellen är en processbeskrivning som illustrerar hur beslutsprocessen kan se ut när konsumenten värderar leveransattribut och fattar beslut om sista-milen leveranser, samt vilka påverkansfaktorer som kan påverka konsumenten inför valet. För att samla in relevant empiriskt material genomfördes semi-strukturerade intervjuer, vilket gav upphov till resonemang och värderingar från respondenterna viktiga för att besvara studiens syfte och forskningsfråga. Eftersom utbudet av sista-milen leveranser varierar beroende på var i Sverige konsumenten bor valde författarna att begränsa området till att undersöka respondenter bosatta i Norrland. Genom en urvalsprocess valdes tio respondenter ut för att bidra med insikter, erfarenheter och tankar kring ämnet.  Studiens resultat indikerar att konsumenternas värdering av leveransattributen är i hög grad situationsberoende, men generellt sett prioriterar konsumenten leveranskostnad och bekvämlighet högre än andra leveransattribut. Hur konsumenter värderar attributet leveranstid gick emot tidigare forskning, anledningen kan vara konsumenternas geografiska plats. Det samma gällde konsumenternas krav på sista-milen leveranser som inte visade sig vara allt för krävande som tidigare forskning visat, i stället fanns en förståelse för att leverantörerna hanterar många paket och konsumenterna önskade uppdateringar och kommunikation om leverans avvek från det som var bestämt. Vilket leder in på studiens bidrag av ny kunskap i form av ytterligare ett leveransattribut, service och kommunikation. Övervägande hade företagens service och kommunikationsförmåga en stor påverkan på konsumentens beslutsprocess vid val av sista-milen leverans.

No description available.

Over two decades, digitalization has grown considerably and gained momentum around the world. The majority of the world's population uses digital services such as Internet, smartphones and computers. The growth has changed the market, which has led to increased delivery of packages to customers or to wholesalers. Last mile Logistics has had a major impact in digitalization as the purpose is how efficiently packages are delivered to the customer.The purpose of this study was to understand the applications of digitalization on last mile logistics through e-commerce in different industries.For the purpose of the study, data collection of scientific articles and interviews was accomplished. The study consists of five interviews with five different case companies that works with digitalization focusing on the last mile logistics.These interviews highlighted how dependent companies are currently out of digitization in last mile logistics, it was also emphasized how large investments companies make regarding jobs with constant improvements in order to meet customers' needs.In the study's conclusions, it was possible to understand how different businesses implement digitization in different ways, and how these different companies apply digitization on their last mile logistics through e-commerce.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar konsumenternas val av leveransalternativ och varför dessa blir avgörande i konsumenternas sista milen val. Enligt tidigare forskning är sista milen leveranserna e-handelns minst hållbara del men som samtidigt också har störst potential att förändras till att bli mer hållbar. Något som kan ske genom olika påverkansfaktorer vilket kan få konsumenter att välja hållbart. En mix av kvalitativa metoder används vilken innehåller tre olika delstudier - skrivbordsstudie, semistrukturerade intervjuer och fokusgrupper. Studien genomförs inom e-handelsområdet i Sverige. Resultatet visar att ett antal faktorer blir avgörande för konsumenternas hållbara val i SML, varav kunskap och information ses som den främsta bristen vilken måste förbättras. Resultatet visar även på motstridigheter mellan teori, företag och konsumenter. Studien visar då på att konsumenterna inte besitter den hållbarhetsprioriteringen som teorin påstår. Detsamma gäller för företagen där endast 20 företag av de 100 främsta e-handelsföretagen i Sverige erbjuder ett hållbart leveransalternativ i SML. Det framgår ur studien att det krävs mer, tydligare och lättförståddinformation kring hållbarheten i SML. Däremot behöver denna information kommuniceras före, under och efter konsumentens köp. / The purpose of the study is to examine which factors influence consumers’ choice of delivery alternatives and why these factors become decisive in consumer’ last mile choices. According to previous research, last mile deliveries are the least sustainable part of the e-commerce, but at the same time also have the greatest potential to become more sustainable. That can happen through various influencing factors which can get consumers to make sustainable choices. A mix of qualitative methods is used, which contains three different sub-studies - a desktop study, semi-structured interviews and focus groups. The study is carried out in the e-commerce business area in Sweden. Our findings reveal that a number of factors is decisive for consumers’ sustainable choices in SML, of which knowledge and information is seen as the main factor which must be improved. The findings also show contradictions between the theory, the companies and the consumers. The consumers do not possess the priority of sustainability that the theory claims they have. The same applies to the companies where only 20 companies out of the top 100 in the Swedish e-commerce offer a sustainable delivery alternative in SML. The study shows that more, clearer and information that is easier to understand regarding the sustainability of SML is required. On the contrary, this information needs to be communicated before, during and after the consumer's purchase. This thesis is written in Swedish.

E-commerce is in a growing phase where consumers are getting more aware, picky and comfortable when it comes to delivery of their packages. This case study investigates the requirements that consumers have regarding last-mile deliveries as well as various digital logistic solutions that may meet these requirements. In the study, relevant people in three different companies working with delivery, have been selected to get a deeper insight into how companies view consumers' new requirements and how they work to meet these and how they reflect about the future when it comes to last-mile deliveries. Consumers now expect a faster and more flexible service where they can design the last-mile delivery according to their premises, e.g. time, location,  etc. The demands emerging associated with the expansion of e-commerce include faster, cheaper and more flexible deliveries. Transparency in environmental issues and work processes has also become an important factor for many consumers today, which may be decisive for purchasing power. Collaboration with other actors enables e-commerce companies to streamline their delivery alternatives in the form of outsourcing. This approach can be done through collaboration with other logistics players or in the form of crowdsourcing. The term E-logistics implies a system that contains various parts of a logistic process in which the exchange takes place with both the help of technology and the internet. In combination with a functioning digital infrastructure and e-logistics, delivery processes can become more effective. New technologies such as parcel locks, drones and delivery robots are being analyzed as potential solutions to streamline last-mile deliveries. / E-handeln befinner sig i en växande fas där konsumenterna är allt mer medvetna, kräsna ochbekväma. Denna fallstudie undersöker de krav som konsumenter har kring sista-milen leveransersamt olika digitala logistiklösningar som kan komma att möta dessa krav. I studien har ävenrelevanta personer, i tre olika organisationer som arbetar med leverans, valts ut för att få en djupareinblick på hur företag ser på konsumenters nya krav. Studien undersöker hur de arbetar för attmöta dessa samt hur det ser på framtiden när det kommer till sista mil-leveranser. Konsumenternaförväntar sig nu mer flexibla och snabba leveranser där de själva får utforma sista mil-leveranserefter deras premisser. Kraven som växt fram i takt med den växande e-handeln är bland annatsnabbare, billigare och mer flexibla leveranser. Transparens inom miljöfrågor och arbetsprocesserhar även blivit en viktig faktor för många konsumenterna idag som kan komma att bli avgörandeför konsumentens köpvillighet. Samarbete med andra aktörer möjliggör för e-handelsföretag atteffektivisera sina leveransalternativ i form av outsourcing. Tillvägagångssättet kan ske genomsamarbete med andra logistikaktörer eller i form av privatpersoner, crowdsourcing. E-logistik ärdet system som innehåller olika delar i en logistikprocess där utbytet sker med hjälp av teknik ochinternet. I kombination av en fungerande digital infrastruktur och e-logistik så kanleveransprocesser effektiviseras. Ny teknik som paketlås, drönare och leveransrobot analyserassom potentiella leveransmedel för att effektivisera sista mil-leveranser.

In recent years, the requirements for last mile deliveries have increased and therefore it has become important for e-commerce companies to offer their customers different delivery methods to meet their requirements. Because of these increasing demands and requirements, suppliers are given stronger reasons to evolve their delivery methods to achieve a balance between customer satisfaction and efficiency. Therefore, it is important that suppliers know what their customers are asking for. The purpose of this study is to find out and analyze the factors that lie behind and influence consumers' choice of delivery options when shopping online in Sweden. To answer the purpose, two questions were formulated. The first question concerns the factors that influence customers' choice of delivery options when shopping online. The second question concerns which delivery option among home delivery, pick-up points and in-store pickup e-commerce customers prefer, and the reason behind that. In order to answer the purpose and the questions, the collection of relevant information from previous research has taken place where a theoretical overview of the chosen topic was created. Two focus group interviews were also carried out, which were then analyzed and connected with previous research. The study's findings show that the factors that often underlie customers' choice of delivery options are time, convenience, price, previous experience with delivery failure and, in some cases, Word of Mouth. It was also found that the most preferred delivery option is pick-up points. The reason is that delivery points are often considered to be the convenient option. According to customers, it is also a safe method as the risk of failed deliveries is lower. In addition, it contains an innovation, smart parcel boxes that are appreciated by several customers. / I takt med e-handelsutvecklingen, har kraven på sista milen leveranser ökat och därför har det blivit viktigare att erbjuda kunder olika leveranssätt som uppfyller deras krav. På grund av dessa krav som ökar, får leverantörer starkare skäl att utveckla sina leveransmetoder för att uppnå en balans mellan kundnöjdhet och effektivitet. Därför är det viktigt att leverantörer känner till vad e-handelskunder efterfrågar. Syftet med denna studie är att analysera vilka faktorer som ligger bakom och påverkar konsumenters val av leveransalternativ vid onlinehandel i Sverige. För att besvara syftet formades två frågeställningar. Den ena frågeställningen handlar om vilka faktorer som påverkar e-handelkunders val av leveransalternativ när de handlar online. Den andra frågeställningen handlar om vilket leveransalternativ bland hemleverans, utlämningsställen och hämtning i butik e-handelskunder föredrar, och vad anledningen är till detta. För att besvara syftet och frågeställningarna har insamling av relevant information från tidigare forskning skett där en teoretisk överblick om det valda ämnet skapades. Det utfördes även två fokusgruppsintervjuer som därefter analyserades och kopplades ihop med tidigare forskning. Studiens resultat visar att faktorerna som ofta ligger bakom e-handelkunders val av leveransalternativ är tid, bekvämlighet, pris, tidigare erfarenhet av leveransmisslyckande och i vissa fall, Word of Mouth. Det konstaterades även att det mest föredragna leveransalternativet som oftast används av e-handelskunder är utlämningsställen. Detta eftersom att utlämningsställen ofta anses vara det bekväma alternativet. Det är enligt kunderna även ett säkert alternativ då risken för misslyckade leveranser är mindre. Dessutom innehåller det en innovation, paketboxar som uppskattas av flera kunder.

Abstract Purpose – The purpose of the study is to explore which possible last mile alternativesare beneficial for the development of the grocery trade in e-commerce. The deliveryalternatives will have a strong focus in that the last mile deliveries are optimized,efficient and sustainable. Therefore, three different research questions have beenformulated: 1. What does the grocery- and rare trade's last mile look like today? 2. How can the grocery trade practice different last mile deliverymethods to manage the growing e-commerce? 3. Which improvements of the last mile can businesses bring to fostersustainability and environmental friendliness? Method – A quantitative comparative study where statistical document analysis iscombined with semi-structured interviews and structured interviews. The documentanalysis to study delivery speeds, delivery alternatives and delivery companies and tocarry out an analysis of the current last-mile delivery. The semi-structured interviewprovided data on all issues and aimed to provide a qualified perspective. Findings – With collected empirical data identifies clear trends from documentanalysis, strategies that different companies use and how they affect variables such asdelivery speed, shipping cost and number of delivery options that are sustainable.Groups in the grocery trade and like all companies should meet the consumersrequirements. Whether companies in the grocery trade will be able to meet customers'demands for sustainability is difficult to say and remains to be seen in the future. Atpresent, it is a matter of companies having to dare to take the first step towards a moresustainable last mile. Implications – Theoretical implications are the benefits that the various deliveryalternatives have linked to delivery speed and durability. One possible implication iswhich delivery alternatives will be an optimal solution for q-trade, as the authors havenot identified any previous research. The importance of sustainable transport should bemade fossil-free and how companies should prioritized according to the sustainablealternatives instead of popular alternatives.Practical implications are a change in companies' attitudes towards market change withinnovative delivery alternatives and sustainable delivery alternatives. An additionalimplication is the establishment of the grocery trade in q-trade, how groups choose tocompete with new players in q-trade. Limitations – This study will include retail businesses that offer e-commerce and willstudy their transportations last storage point or storage warehouse to the consumer. Thebusinesses that are viewed in this paper are those who have the biggest market sharesin Sweden and offer e-commerce for private consumers. The consumers transportationto pick up for example at a C&C (Click & Collect) will not be highlighted but ismentioned. Furthermore, returns and handling of said subjects is only mentioned toillustrate the contributing factor it has to the increase of deliveries and its environmentalimpact. Lastly, Q-trade (quick e-commerse) is only mentioned for the purpose to utilizethe innovative solutions they’ve established to obtain quick and sustainable deliveries. Keywords – E-commerce, / Sammanfattning Syfte – Studiens syfte är att utforska vilka möjliga sista milen alternativ som ärfördelaktiga för dagligvaruhandelns utveckling inom e-handel. Leveransalternativenkommer ha ett stort fokus i att sista milen leveranserna är optimerade, effektiva ochhållbara. Därför bröts syftet ner i tre frågeställningar: 1. Hur ser dagsläget av sista milen leveranser ut för daglig- ochsällanköpshandeln? 2. Hur kan dagligvaruhandeln använda sig av olika sista milen leveranser föratt hantera den ökande e-handeln? 3. Vilka förbättringar kan företag vidta för att sista milen ska bli mer hållbar,effektiv och miljövänlig? Metod – En kvantitativ jämförelsestudie där dokumentanalys kombineras medsemistrukturerad och strukturerade intervjuer. Dokumentanalysen för att studeraleveranshastigheter, leveralternativ och leveransföretag för att genomföra ennulägesanalys. Den semistrukturerade intervjun gav data till alla frågeställningar. Denstrukturerade intervjuerna var till för kvantitativ data gällande hållbarhetuttalandekopplat till hållbara leverans alternativ. Resultat – Med insamlad empiri identifieras tydliga trender från dokument analysen,strategier som olika företag använder och hur de påverkar variabler somleveranshastighet, fraktkostnad och antal leveransalternativ som är hållbara. Koncernerinom dagligvaruhandeln och liksom alla företag bör möta kundens krav. Om företaginom dagligvaruhandeln kommer att kunna möta konsumenternas krav på hållbarhet ärsvårt att säga och återstår att se i framtiden. I dagsläget handlar det om att företagenmåste våga ta första steget mot en mer hållbar sista mil. Implikationer – Teoretiska implikationer är vilka fördelar som de olikaleveransalternativen har kopplat till leveranshastighet och hållbarhet. En tänkbarimplikation är vilka leveransalternativ som kommer att vara en optimal lösningen förq-handel, då författarna inte identifierade någon tidigare forskning. Betydelsen avhållbara transporter bör göras fossilfritt och hur företagen bör prioritera efter de hållbaraalternativen i stället för populära alternativ.Praktiska implikationer är förändring till företagens inställning motmarknadsförändring med innovativa leveransalternativ och hållbara leveransalternativ.En ytterligare implikation är dagligvaruhandelns etablering inom q-handel, hurkoncerner väljer att konkurrera med nya aktörer inom q-handel. Begränsningar – Denna studie studerar dagligvaruhandeln och företag som erbjudere-handel inom den. Den studerar deras transporter från sista lagerpunkten ellerbutikslager till konsument. Företagen som analyseras är de som har störstmarknadsandelar i Sverige som samtidigt erbjuder e-handel för privatkunder.Konsumenternas transport till uthämtning av exempelvis C&C (click and collect)kommer att nämnas men kommer inte vara i fokus. Vidare tas returhantering endast uppför att visa dess bidragande faktor till ökade leveranser samt negativa påverkan påmiljön. Slutligen berörs q-handeln (snabb e-handel) endast med syfte av att ta hjälp avde innovativa lösningarna de skapat för att erhålla snabba och hållbara leveranser.ii Nyckelord – Dagligvaruhandel, detaljhandel, e-handel, hållbarhet, logistik, q-handel,sista milen, sällanköpshandel

The prevalence of online shopping has steadily risen in the last few years. In response to these changes, last-mile delivery services have emerged that enable goods to reach customers within a shorter timeframe compared to traditional logistics providers. However, with decreased lead times follows greater exposure to risks that directly influence customer satisfaction. More specifically, this report aims to investigate the extent to which Supervised and Automatic Machine Learning can be leveraged to extract those features that have the highest explanatory power dictating customer ratings. The implementation suggests that Random Forest Classifier outperforms both Multi-Layer Perceptron and Support Vector Machine in predicting customer ratings on a highly imbalanced version of the dataset, while AutoML soars when the dataset is subject to undersampling. Using Permutation Feature Importance and Shapley Additive Explanations, it was further concluded that whether the delivery is on time, whether the delivery is executed within the stated time window, and whether the delivery is executed during the morning, afternoon, or evening, are paramount drivers of customer ratings. / Förekomsten av online-shopping har kraftigt ökat de senaste åren. I kölvattnet av dessa förändringar har flertalet sista-milen företag etablerats som möjliggör för paket att nå kunder inom en kortare tidsperiod jämfört med traditionella logistikföretag. Däremot, med minskade ledtider följer större exponering mot risker som direkt påverkar kundernas upplevelse av sista-milen tjänsten. Givet detta syftar denna rapport till att undersöka huruvida övervakad och automtisk maskininlärning kan användas för att extrahera de parametrar som har störst påverkan på kundnöjdhet. Implementationen visar att slumpmässiga beslutsträd överträffar både neurala nätverk och stödvektorsmaskiner i syfte att förutspå kundnöjdhet på en obalanserad version av träningsdatan, medan automatisk maskininlärning överträffar övriga modeller på en balanserad version. Genom användning av metoderna Permutation Feature Importance och Shapley Additive Explanations, framgick att huruvida paketet är försenad, huruvida paketet levereras inom det angivet tidsfönster, och huruvida paketet anländer under morgonen, eftermiddagen, eller kvällen, har störst påverkan på kundnöjdhet.

Electrification of the transport sector is an important step in reducing the global greenhouse gas (GHG) emissions. Compared to traditional internal combustion engine vehicles (ICEVs), electric vehicles (EVs) produce no tail-pipe emissions and could be coupled with responsible energy production from renewable energy sources to reduce coupled emissions of their operation. One particularly interesting segment of the transport sector is the light-duty trucks (LDTs) commonly utilized in last-mile distribution. These vehicles are responsible for the third largest GHG-emissions in the road transportation sector in Sweden and is not as detailly covered in existing research compared to heavy-duty and passenger vehicles. At the same time usage of these vehicles is increasing due to the rapid increase of e-commerce. The objective of this thesis therefore is to investigate the potential of electrification for LDTs in last-mile distribution, operating in Stockholm, Sweden. The study is conducted through a techno economical optimization along with a business model innovation coupled to the current last mile operation of three collaborating partner companies. In this way, real world cases are included in the study to reflect on the feasibility of electrification of these vehicles. Conclusions of the study shows that electrification of the LDTs in last-mile operation in Stockholm, Sweden is possible. However, it would require value-adding measures to gain economic profit when transitioning from ICEVs. In addition, there also exists practical challenges as there is a significant need for route charging for several vehicles in the analyzed company fleets. This implies that operational driving behavior is required to be reviewed to reduce the requirement of route charging. Additionally, there is a need for investigating how route charging could be supplied to the companies. / Elektrifiering av transportsektorn är ett viktigt steg för att minska de globala utsläppen av växthusgaser (GHG). Jämfört med traditionella fordon med förbränningsmotorer (ICEVs) ger elfordon (EVs) inga direkta avgasutsläpp och skulle kunna kopplas till ansvarsfull energiproduktion från förnybara energikällor för att minska de kopplade utsläppen från deras drift. Ett särskilt intressant segment av transportsektorn är de lätta lastbilarna (LDTs) som vanligtvis används i last-mile distribution. Dessa fordon är ansvariga för de tredje största utsläppen av växthusgaser inom vägtransportsektorn i Sverige och täcks inte lika ingående i befintlig forskning jämfört med tunga fordon och personbilar. Samtidigt ökar användningen av dessa fordon på grund av den snabba ökningen av e-handel. Syftet med denna avhandling är därför att undersöka potentialen för elektrifiering för LDTs i last-mile distribution, verksamma i Stockholm, Sverige. Studien genomförs genom en tekno-ekonomisk optimering tillsammans med en affärsmodellinnovation kopplad till den nuvarande verksamheten hos tre deltagande partnerföretag. På så sätt inkluderas verkliga fall i studien för att reflektera över genomförbarheten av elektrifiering av dessa fordon. Slutsatser av studien visar att elektrifiering av LDTs inom last-mile distribution i Stockholm, Sverige är möjlig. Det skulle dock kräva värdeskapande åtgärder för att få ekonomisk vinst vid övergången från ICEVs. Dessutom finns det praktiska utmaningar i och med ett stort behov av ruttladdning för flera fordon i de analyserade företagsflottan. Detta innebär att det operativa körbeteendet måste ses över för att minska kravet på ruttladdning. Dessutom finns ett behov av att undersöka hur ruttladdning på bästa sätt skulle kunna tillföras företagen.