I denna undersökning har vi intervjuat fyra förskollärare för att ta reda på deras tankar om sig själva i samband med musik i förskolans verksamhet. Resultatet i studien visar att osäkerhet, i relation till musik, förekommer i svenska förskolor. Samtliga intervjuade förskollärare beskrev sig som trygga i samband med musikstunden, men uttryckte erfarenhet av osäkra kollegor. Våra respondenter belyste såväl orsaker som kunde ligga bakom denna osäkerhet, men även lämpliga åtgärder för att stötta och utveckla förskollärares självförtroende och tillit till sig själv i musik. Undersökningen grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv med fokus på begreppen socialisation, proximal utvecklingszon och scaffolding. Rapporten utgörs av en samman-ställning av förskollärares tankar, som analyserats genom en kvalitativ textanalys. Därtill framkom det flera typer av åtgärder som, även enligt forskning, visat sig ge goda resultat mot den omtalade osäkerheten. Exempel på dessa åtgärder är stöttning och trygghet i arbetslaget, fortbildning och kurser samt handledning av en expert till den osäkra läraren.

<p>Syftet med studien är att undersöka huruvida interna och externa variabler påverkar personers friskhet samt utreda hur långtidsfriska skiljer sig från övriga medarbetare. Undersökningen genomfördes med ett frågeformulär bland personal med olika arbetsuppgifter. 150 medarbetare besvarade enkäten. De undersökningsvariabler som ingår i den interna skalan är personlighetsdrag, locus of control, KASAM och optimism. Den externa skalan består av krav, kontroll, stöd, ledarskap samt organisationskultur. Resultatet visar att långtidsfriska är mer optimistiska, stresståliga och självsäkra än övriga. Den interna skalan har ett signifikant samband med långtidsfriskhet och ledarskap är den bästa prediktorn tillsammans med kontroll, optimism och locus of control. En slutsats är att både interna och externa variabler är viktiga för hälsan och för att nå friskhet är det viktigt att arbeta med alla delarna.</p> / <p>The purpose of this study is to investigate whether internal and external variables affect individual’s health and examine how long-term healthy people differ from other co-workers. The examination was carried out with a questionnaire among employees with different work. The internal scale contains variables of personality trait, locus of control, sense of coherence and optimism. The external scale contains demand, control, support, leadership and organizational culture variables. The result shows that long-term healthy people are more optimistic, self-confident and endure stress better than others. The internal scale has a significant relation with long-term health, and leadership is the best predictor for long-term health together with control, optimism and locus of control. One conclusion is that both internal and external variables are important for the health and it is important to work with all parts to achieve health.</p>

Syftet med studien är att undersöka huruvida interna och externa variabler påverkar personers friskhet samt utreda hur långtidsfriska skiljer sig från övriga medarbetare. Undersökningen genomfördes med ett frågeformulär bland personal med olika arbetsuppgifter. 150 medarbetare besvarade enkäten. De undersökningsvariabler som ingår i den interna skalan är personlighetsdrag, locus of control, KASAM och optimism. Den externa skalan består av krav, kontroll, stöd, ledarskap samt organisationskultur. Resultatet visar att långtidsfriska är mer optimistiska, stresståliga och självsäkra än övriga. Den interna skalan har ett signifikant samband med långtidsfriskhet och ledarskap är den bästa prediktorn tillsammans med kontroll, optimism och locus of control. En slutsats är att både interna och externa variabler är viktiga för hälsan och för att nå friskhet är det viktigt att arbeta med alla delarna. / The purpose of this study is to investigate whether internal and external variables affect individual’s health and examine how long-term healthy people differ from other co-workers. The examination was carried out with a questionnaire among employees with different work. The internal scale contains variables of personality trait, locus of control, sense of coherence and optimism. The external scale contains demand, control, support, leadership and organizational culture variables. The result shows that long-term healthy people are more optimistic, self-confident and endure stress better than others. The internal scale has a significant relation with long-term health, and leadership is the best predictor for long-term health together with control, optimism and locus of control. One conclusion is that both internal and external variables are important for the health and it is important to work with all parts to achieve health.

Social camouflaging is prevalent among patients with Autism spectrum disorder [ASD] and entails copying and/or masking behaviours, personality traits and adaptive functioning in order to adjust to environmental demands. The aim of this thesis was to explore clinicians’ experiences of working with adult patients with ASD who display social camouflaging. Research questions explored clinicians’ perceptions of frequency and nature of social camouflaging among males and females with ASD, as well as their competence and confidence in working with these patients. This was examined using a mixed-methods sequential explanatory design, consisting of a quantitative and a qualitative phase. Quantitative data was collected through a web-based questionnaire which was completed by clinicians [n=31] working in a specialised setting in Sweden. Four clinicians [n=4] also participated in qualitative semi-structured interviews. Paired samples t-tests indicated that females were observed to display social camouflaging more often. Clinicians’ competence and confidence did not differ to a significant degree between males and females when social camouflaging was displayed. Possible explanations for this were discussed through the main themes found in the qualitative thematic analysis. The themes consisted of clinicians’ understanding of social camouflaging, perceived obstacles when working with this group of patients and important prerequisites for clinicians in order to overcome these obstacles. The findings emphasized the need to broaden the view of ASD through future research, since it causes gaps of knowledge that clinicians seldom have the opportunities to fill. Furthermore, measures to enable support and resources for clinicians are needed to help this patient group. / Social kamouflering förekommer hos patienter med Autismspektrumtillstånd [AST] och kan yttra sig genom kopiering och/eller maskering av beteenden, personlighetsdrag och adaptiv funktion för att möjliggöra en anpassning i linje med omgivningens krav. Syftet med denna uppsats var att undersöka klinikers upplevelser av att möta vuxna patienter med AST som uppvisar social kamouflering. Frågeställningarna undersökte klinikers upplevelse av frekvens och natur av social kamouflering hos män och kvinnor med AST, samt deras kompetens och självsäkerhet i mötet med dessa patienter. Detta undersöktes genom en mixad metod med sekventiell förklarande design, innehållande en kvantitativ och en kvalitativ fas. Kvantitativa data samlades in genom ett webb-baserat formulär som fylldes i av kliniker [n=31] från specialiserade enheter i Sverige. Fyra av dessa kliniker [n=4] deltog även i kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Parade t-tester indikerade att kvinnor observerades uppvisa social kamouflering mer frekvent. Klinikers kompetens och självsäkerhet skilde sig inte till en betydande grad mellan män och kvinnor när social kamouflering uppvisades. Möjliga förklaringar till detta diskuterades utifrån de huvudteman som återfanns i den kvalitativa tematiska analysen. Teman inkluderade klinikers förståelse av social kamouflering, upplevda hinder i mötet med denna patientgrupp samt viktiga förutsättningar för att överkomma dessa hinder. Resultaten betonade vikten av att framtida forskning breddar bilden av AST, eftersom det tycks skapa kunskapsluckor som kliniker sällan ges möjlighet att fylla. Utöver detta framhölls behovet av åtgärder för att möjliggöra stöd och resurser för kliniker för att de skall kunna hjälpa denna patientgrupp.