No description available.

No description available.

En undersökning om det åländska sjömanslivet.Syftet med detta arbete vara upptäcka hur livet var på sjön på de åländska fartygen under mellan åren 1900- 1945. Det andra syftet var att utifrån hieratiska sjömanslivet få fram vad som gav status på de åländska fartygen.  Resultatet visar att för att få de åländska fartygen gällde det att individen skulle uppfylla sjömansidealet. Sjömansidealet var bland annat att sjömannen skulle vara modig, fysisk stark och ha erfarenhet. Status kunde sjömannen få inom två kategorier, inom arbetet och inom det sociala. De faktorer som gav status inom arbetet var att arbetsam, kunnig, fysiskt stark, modig, beslutsam, erfaren, hård. Det som gav status inom det social var att sjömannen skulle vara ärlig, tystlåten, rättsam, pålitlig, hård, humoristisk, gott sprithuvud, fysiskt stark, erfaren, försynt. Det räckte inte för sjömannen att ha bara en statusfaktor inom arbetet respektive sociala. Utan det gällde att ha en kombination av flera statusfaktorer för att kunna få en viss status inom den åländska sjömanskulturen. Till exempel att få status inom det sociala var faktorer som fysisk stark, gott sprithuvud och humoristisk var en stark kombination för att få en hög status bland manskapet.

Till följd av både naturliga processer och antropogen påverkan växer Upplands största sjö, Tämnaren, igen, till lokalbefolkningens förfäran. Denna fallstudie kartlägger med hjälp av intervjuer och den miljöetiska kartmetoden de inblandade aktörerna och deras förhållningssätt i arbetet för sjöns bevarande. Detta för att få en förståelse för hur deras natursyn påverkar förutsättningarna för Tämnarens framtid. Studien baseras på tidigare studentarbeten och avser att vara ett komplement till dessa. Resultatet visar att ett samarbete mellan aktörerna är under utveckling men att de samtidigt har mer förväntningar på varandra än på sig själva. Aktörerna har spridda inställningar till nyttorna med Tämnaren och är heller inte helt överens om hur man bör gå tillväga, om något alls bör göras eller vem som ska göra vad. Slutsatsen är att för ett bevarande av Tämnaren bör samtliga aktörer identifiera sin egen nytta med Tämnarens existens för att på så vis hitta motivation till ett arbete mot ett gemensamt mål.

Rekreation är viktigt för människans hälsa och social sammanhållning och det finns en stor risk att algblomningar leder till rekreationsförluster. Denna studie undersöker de sociala konsekvenserna av höstblomningen i sjön Dånviken, Salems kommun, för fastighetsägare med fastigheter i nära anslutning till sjön och hur framtida algblomningar kan förebyggas. Empiri till uppsatsen har insamlats genom att genomföra en avloppsinventering i området som jämförts med en inventering utförd för 10 år sedan, samt utskick av en enkät till boende i området kompletterat med ett par intervjuer. Materialet genomgick sedan en konfliktriskanalys. Resultatet av inventeringen visar att avloppssituationen ser bättre ut idag jämfört med år 2006 men bidrar fortfarande till övergödning genom näringsutsläpp. Sedan 2006 har 54,5 % av berörda fastigheter åtgärdat sina avlopp och andelen fastigheter som är anslutna till ett avloppssystem har ökat med 19,6 %, där antalet minireningsverk och mark- och infiltrationsbäddar har mer än fördubblats. Konfliktriskanalysen visar att rekreationsmöjligheterna har hotats av blomningen genom konsekvenser som dålig lukt och förstörda stränder. Minskad rekreation minskar den sociala sammanhållningen bland invånarna då blomningen påverkat de sociala mötesplatserna med koppling till Dånviken negativt. Med hjälp av konfliktteorin ser man förekomsten av olika värderingar och en ojämn maktfördelning hos fastighetsägarna avseende påverkan på Dånviken, vilket innebär en ökad konfliktrisk i samband med algblomningen. För att förebygga framtida blomningar i Dånviken behöver kommunen fortsätta sätta krav på avloppen och utöva tillsyn och VA-nätet behöver byggas ut för att ersätta befintliga lösningar. Fortsatta studier inom området är viktigt för att bättre förstå de sociala konsekvenserna av hotade rekreationsmöjligheter till följd av algblomningar. / The recreational loss due to algal blooms is large even though recreation is important for human health and social cohesion. This study examines the social consequences of the autumn bloom in the lake Dånviken, Sweden, for property owners in close proximity to the lake and how future algal blooms can be prevented. Through sewerage analysis, survey, interview and conflict analysis, one can see that recreational opportunities have been threatened by the bloom through consequences such as bad odors and ruined beaches. Reduced recreation reduces social cohesion among residents as the bloom affected the social hotspots with connection to Dånviken negatively. With the help of conflict theory, we see the existence of different values ​​and uneven distribution of the power property owners have regarding the impact on Dånviken, which means increased risk of conflict in conjunction with algal blooms. The sewage situation looks better today compared to 2006 but still contributes to eutrophication through nutritional emissions. Since 2006, 54.5 % of the properties concerned have fixed their sewerage and the proportion of real estate’s connected to a sewer system has increased by 19.6 %, where the number of mini-treatment plant and soil- and infiltration beds has more than doubled. In order to prevent future blooms in Dånviken, the municipality must continue to demand better sewage and supervision, the water and sewage network also needs to be expanded among other measures. Continued studies in the area are important in order to better understand the social consequences of threatened recreational opportunities due to algal blooms.

Tämnaren är en slättsjö i östra Svealand där ammunition går att finna i bottensedimenten. Ammunitionen härstammar från övningar som Flygvapnet hade över sjön under 1950- och 1960-talen. Sjön är mycket grund och näringsrik och befinner sig i ett område som fortfarande påverkas starkt av landhöjningen orsakad av den senaste inlandsisens tillbakadragande. Detta innebär att Tämnaren växer igen i rask takt och beräknas vara i princip borta om ungefär 600 år. Sjön har ett skyddsvärde dels genom sin rikedom på olika fågelarter som håller till i närområdet men också ett rekreationsvärde för människor i området runt sjön. Detta gör att man försöker se vilka åtgärder som kan fungera för att hejda den snabba igenväxningen och muddring kan eventuellt bli aktuellt i sjön. Innan beslut om muddring tas bör halter och spridning av föroreningar från ammunitionen i sjöns sediment kartläggas.Muddring är en vanlig metod som används för att öka djupet i sjöar och vattendrag men den kan innebära vissa risker. Den här undersökningen har gjorts för att fastställa halter av tungmetallerna koppar, zink, kadmium och bly som finns i sjöns bottensediment. Vid eventuell muddring skulle dessa tungmetaller kunna spridas ut på ett större område i sjön och därför vill man veta metallhalterna och ifall sådana halter är skadliga. I den här undersökningen kunde både högre och lägre halter av tung-metaller detekteras, halterna för koppar och kadmium var de som var högst, i jämförelse med Natur-vårdsverkets, 2007, förväntade bakgrundshalter i svenska sediment. Det syntes också en tydlig trend i tungmetallshalterna då samtliga mätvärden visade upp högre halter i sydöstlig riktning i sjön. Även om inte alla halter var högre än väntat, med undantag för koppar och kadmium, så återstår risken att de kontaminerade sedimenten kan spridas vidare i sjön om man väljer att muddra den. Även om halterna är låga kan de fortfarande innebära risker att sprida dessa vidare till organismer och växtlighet i sjön.Miljöundersökningar är viktiga att göra innan man beslutar sig för att göra större ingrepp på naturen, såsom muddring, då det är viktigt att skydda den natur vi har. Tämnaren är en sjö som på många sätt är skyddad för att den har ett rikt djur- och naturliv som bör bevaras. Detta gör att det blir ännu mer aktuellt att göra ordentliga förundersökningar innan man tar sig för några större åtgärder. / Tämnaren is a lake in eastern Svealand, Sweden and it is a shallow, highly eutrophic lake that suffers from severe overgrowth and it will probably cease to exist in about 600 years due to land rise and sedimentation. The lake used to be the location for exercises for the Swedish Armed Forces during the years 1950 – 1960, and therefore old remnants of ammunition can be found on the lake bottom. There is a risk that these old remnants of ammunition could be leaking pollutants into the lake sediment and it is necessary to investigate the level of which these releases may be occurring. This thesis will focus on the four heavy metals copper, zink, cadmium and lead and analyses of these metals will be performed on the lake sediments. The goal is to determine the spatial distribution of the heavy metals and the content of them in the lake sediments since dredging might be necessary for the lake. The risks with dredging are many but in this thesis the dispersion of contaminated sediments are the primary consideration due to the conditions in the lake. The spatial distribution of heavy metals already dispersed is interesting to know because it is necessary to know if the ammunition is leaking pollutants through the lake.The results of the investigation showed some higher concentrations of heavy metals in the sediments, mainly for copper and cadmium. According to Naturvårdsverket, 2007, estimated background content of copper in sediment is 15 mg/kg and the highest measured value in Tämnaren is about ten times higher than that. For cadmium the estimated background value is 0,3 mg/kg and all measured values in this investigation were higher than that. For zink the estimated background value is 100 mg/kg and for lead 5 mg/kg and the measured values in this investigation showed lower values in general for both metals. It seems as some dispersion has already occurred, maybe due to wind and wave processes, causing resuspension of sediments. Overall the spatial distribution is showing a trend with higher heavy metal contents to south eastern direction in the investigated area which could be a consequence of wind and wave processes.Although the contents of heavy metals is a bit higher in comparison with estimated background contents in Swedish lake sediments only copper and cadmium are estimated to be higher than recom-mended for a safe environment. Due to the toxicity of copper and cadmium some caution is recommend-ed before the dredging process starts.

The brown trout (Salmo trutta) in Lake Siljan in the central of Sweden is one of the country´s few remaining populations of trout that migrates between large lakes and rivers. Because of antropogenic impact the number of mature individuals is small and the population is therefore supported by stocking of hatchery fish since several decades. Data have been collected using acoustic telemetry during 2018-2019 with the aim to study the population with the final goal to increase numbers of wild individuals. The results showed that most parts of Lake Siljan is utilized by both wild and hatchery trout. There is therefor no good measure to avoid wild bycatch by directing fishery of hatchery fish to specific geographic areas.  Measures like catch and release and low bag limits of wild fish will probably be more sufficient. The result also shows that the wild fish was most likely to home to the main source, River Österdalälven, and the tributary Hemulån for spawning. Protection of these areas is therefor highly motivated. The lake survival of the newly released 2-year-old hatchery smolt and the 4-years-old hatchery adults was low, 3 and 25 percent, respectively. The survival of wild and semidomestic adults was higher, 86 and 77 percent, respectively. This is another reason for increasing the number of reproducing wild individuals. Repeating of this study is important to get information of any possible variance between years in the utilization of the different areas in the Lake Siljan, the knowledge of spawning habitats and survival. This study has added some new and additional knowledge of a less studied field of the diverse life histories of the brown trout. / Öringen (Salmo trutta) i sjön Siljan i mellersta Sverige är en av landets få kvarvarande bestånd av öring som vandrar mellan ytstora sjöar och rinnande vatten.  Den självreproducerande delen av populationen är liten på grund av antropogen påverkan och har under flera decennier understötts med utsättning av odlade individer. Med akustisk telemetri har data samlats in under 2018-2019 i syftet att bygga kunskap som ska öka möjligheterna för att öka antalet av naturligt reproducerande individer. Resultaten visade att merparten av Siljans olika delområden nyttjades av både vilda och odlade individer utan någon uppdelning av dessa två delpopulationer. Förutsättningar för ett riktat fiske efter odlade individer i vissa geografiska delområden av Siljan föreligger därför inte. Fisket måste därav regleras gemensamt och likartat på över hela sjön. Resultaten visade också att vilda individer i huvudsak använder Österdalälven och biflödet Hemulån för reproduktion vilket motiverar ett ökat skydd för dessa områden. Överlevnaden av nyligen utsatta odlade 2-åriga smolt och 4-åriga adulter var låg, 3 respektive 25 %, vilket ger ytterligare skäl för arbetet med öka den självreproducerande andelen av populationen. Hos de frilevande adulta vilda och odlade individerna sågs en högre överlevnad, 86 respektive 77 %.  Upprepning av denna studie krävs för att detektera eventuell mellanårsvariation i nyttjandet av delområden, reproduktionslokaler samt överlevnad. Detta arbete har tillfört ny och kompletterande kunskap till en ringa studerad del av öringens många och diversa livshistorier.

Many populations of salmonids are threatened by fragmentation and degradation of spawning habitats. Common remedial measures are habitat restoration and stocking of hatchery fish to support degraded wild populations. Many populations of brown trout in Sweden have been extirpated. The restoration plan for the endangered brown trout in Lake Siljan started decades ago and involves releases of hatchery produced trout. A decline of the spawning run of hatchery fish has been observed. In this study, wild and hatchery fish were tagged and monitored using hydroacustic telemetry during May-October, 2018. Movement patterns were studied to detect potential differences between wild and hatchery fish during lake and spawning migration. The results showed a difference of preferred territories between the groups. The wild trout stayed in the northern part of the lake and the hatchery trout were more evenly distributed over the lake, but with a preference for the southern part of the lake. During spawning migration a larger proportion of the wild trout (44 %) moved to potential spawning habitats as compared to hatchery trout (16 %). The wild fish migrated more or less direct to the potential spawning grounds in River Österdal as compared to the hatchery fish, which showed an erratic behavior and preferred to migrate to the tributaries in Lake Siljan. Differences in movement patterns and preferred habitats in the lake can be caused by differences in behavior between the groups. This should motivate more studies of behavior of wild and hatchery trout. The time for spawning and potential spawning habitats are also important to study for future management and restoration of the wild population of brown trout in Lake Siljan. / Många salmonider är idag hotade av habitatfragmentering och brist på lekplatser. För att främja kvarvarande bestånd är vanliga åtgärder habitatrestaurering och utsättning av odlad fisk. Många bestånd av sjövandrande öring i Sverige är idag försvunna. I sjön Siljan har man under årtionden satt ut odlad fisk då den vilda stammen av siljansöringen är starkt hotad. En minskning av återvändande uppströmsvandrande odlad lekfisk har uppmärksammats. Vild och odlad öring märktes med sändare och data samlades in med akustisk telemetri under maj till oktober, 2018. Eventuella skillnader i rörelsemönster mellan fisk av olika ursprung har studerats under tillväxtperiod och lekmigration. Resultatet visade att det finns skillnader i var fiskarna uppehåller sig i sjön beroende på ursprung. Den vilda öringen föredrog den norra delen av Siljan, den odlade var mer spridd i hela sjön men föredrog den södra delen av sjön. Under tid för lekmigration rörde sig en större andel av den vilda fisken (44 %) mot potentiella lekhabitat jämfört med den odlade (16 %). Den vilda fisken var mer fokuserad i sin vandring mot Österdalälven än den odlade som uppvisade ett erratiskt beteende och som i större utsträckning besökte biflöden som mynnar i Siljan. Skillnader i rörelsemönster och placering i sjön kan bero på beteendeskillnader och interaktioner mellan grupperna. Detta borde öka intresset för att studera detta vidare hos den vilda och odlade öringen. Önskvärt är också att öka kunskapen om lekperiod och potentiella lekhabitat för att kunna upprätta ett effektivt åtgärdsprogram som ger ökade möjligheter för en återhämtning av den vilda populationen.

In a changing climate, it is increasingly important to be able to model environmental effects on food webs, and to do that, one must have appropriate dynamic models. I present a shallow lake ecosystem model where producers, grazers, carnivores, piscivores, and detritivores are coupled through resource (light, nutrients and detritus) fluxes between the benthic and pelagic habitats and through carnivore life history events (ontogenetic habitat and diet shifts). The two habitats each contain primary producers, grazers, carnivores and detritivores. Within the habitats, there is strong top-down regulation, but across habitat boundaries, bottom-up interactions drive production. In the absence of piscivores, stage-structured carnivores cause intriguing patters of alternative stable states. Notably, the model predicts a lesser dependence on benthic production with detritus presence. Model predictions are largely in agreement with empirical studies. The results have implications for management of freshwater, and for the interpretation of previous models.

Arkelstorpsviken är en sjö i Kristianstads kommun med övergödningsproblematik känd sedan 1970- talet. Flera projekt har drivits under årens lopp i syfte att identifiera och komma till rätta med påverkanskällor. I detta examensarbete har nya provtagningslokaler valts ut för att kunna identifiera ytterligare påverkanskällor. Analys av fosfor och kväve har utförts för att få en uppskattning på vattenstatusen i respektive vattendrag. Syftet har varit att undersöka om det finns specifika skillnader i kväve- och fosforhalterna vid provtagningslokalerna, identifiera punktkällor med negativ påverkan på vattenkvaliteten samt undersöka samhällets påverkan på näringsbelastningen genom att förlägga provtagningspunkter uppströms och nedströms samhällena Lerjevallen och Oppmanna. Två påverkanskällor har identiferats med höga halter av fosfor som kommer från Immelns och Arkelstorps avloppsreningsverk. De båda avloppsreningsverken uppnår dock de krav och begränsningsvärden som ställs enligt avloppsdirektivet. Undersökningar gällande enskilda avlopp och jordbrukets påverkan har inte gett några säkra resultat. För att kunna dra säkra slutsatser kring dessa påverkanskällor bör provtagningstillfällen i fortsatta studier förläggas under till exempel lågvattenföring. Förslag till åtgärd för att förbättra utgående vattenkvalitet från Immelns reningsverk är att anlägga en våtmark som ett ytterligare reningssteg. / Arkelstorpsviken is a lake in Kristianstad municipality with eutrophication problems known since the 1970s. Several projects have been run over the years in order to identify and address sources of influence. In this thesis, new sampling locations have been selected to be able to identify additional sources of influence. Analysis of phosphorus and nitrogen has been performed to obtain an estimate of the water status in each watercourse. The purpose has been to investigate whether there are specific differences in the nitrogen and phosphorus levels at the sampling locations, identify point sources with a negative impact on water quality and investigate society's impact on nutrient load by locating sampling locations upstream and downstream of the communities Lerjevallen and Oppmanna. Two sources of impact were identified with high levels of phosphorus coming from the Immeln and Arkelstorp wastewater treatment plants. However, the two wastewater treatment plants meet the set requirements and limit values according to the wastewater directive. Studies concerning private sewers and the impact of agriculture have not yielded any definite results. In order to be able to draw reliable conclusions about these sources of influence, sampling opportunities in further studies should be located during, for example, low water flow. Proposed measures to improve outgoing water quality from Immeln's wastewater treatment plant are to construct a wetland as an additional treatment step.