Aim: The aim of this study was to investigate the quality of the social network in regard to young adults, with psychological disorders, and their possibilities to be open about their disease. In addition the study aimed at identifying possible causes to perceived difficulties by young adults to talk about their disease.   Method: The survey was a quantitative study with descriptive design. The data was collected using a study-specific questionnaire on a clinic for young adults with psychological disorders, between 18 and 25 years of age. Out of 123 potential participants 79 (64 %) answered the questionnaire, of which two were excluded because they did not see themselves as suffering from mental illness.   Results: The results showed that the participants of the study stated that they had a social network and the majority (90%, n=69) considered they had someone to talk to about their disease, but most of them wanted to be more open about their illness. However, the majority had some form of difficulty to talk about their disease with their social network. The most common specified causes were to feel ashamed of their disease and that the mentally ill persons did not think they would be properly understood. Almost the half of the participant experienced that they had some form of difficulty to be open about their mental disorder in front of health professionals and the most common specified causes was that the participant did not thought that they would be properly  understood  or that they did not felt confidence before the health professionals.   Conclusion: Young adults with psychological disease have difficulty to be open about their disease, partly because of stigma. An increased knowledge and awareness in society about how common mental disorder is could help these individuals to be open about their mental disorder, both on a personal level and as a group. To be open-minded is according to the authors a part of the process to decrease stigmatizing attitudes towards individuals with mental disorders.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur unga kvinnor framställs genom psykiatrisk journaltext. Tre unga kvinnors patientjournaler fungerar som källa till analys av framställningssätt med fokus på konstruktion och skapandet av sjukdom i text. Denna studie visar på hur olika uttryckssätt och formuleringar i psykiatrijournalen ger möjlighet för vården att förstärka och framhäva sjukdom. Överlag så visar denna studie på att många journalanteckningar är sakliga och korrekta i sin utformning. Dock visar analysen även på hur författare av journaltext väljer att använda sig av kränkande uttryck och värderande ord.

Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans reflektioner kring bemötande av patienter som har eller haft en psykiatrisk sjukdom, inom somatisk vård. Sjuksköterskans reflektioner kring bemötande med en psykiatrisk patient inom somatisk vård innefattade tre centrala begrepp såsom sjuksköterskornas upplevelser, sjuksköterskornas strategier och kunskapens påverkan. Sjuksköterskans strategier och upplevelser till dessa patienter bestod av både negativa och positiva reflektioner som grundade sig på patientens beteenden. Hur sjuksköterskan upplevde och hanterade mötet med denna patientgrupp berodde på rädsla, frustration, medkänsla och trygghet hos sjuksköterskan. Ett tydligt samband fanns mellan sjuksköterskors upplevelser, strategier och kunskap. Högre utbildning och arbetslivserfarenhet beskrevs leda till högre kompetens och positiva reflektioner till den psykiatriska patienten. I resultatet av denna studie fanns det tydliga brister på kunskap som i sin tur ledde till negativa upplevelser kring psykiatriska sjuka patienter inom den somatiska vården.

Introduktion: Parkinsons sjukdom (PS) är en kronisk, progressiv sjukdom som bl.a. drabbar rörelsemönstret och leder till sociala, psykiska och fysiska problem för både den drabbade och dennes familj. Syfte: Syftet med detta arbete var att belysa patientens och dess närståendes upplevelse av att leva med Parkinsons sjukdom till livets slut. Metod: Artiklarna söktes via PubMed och Cinahl, vilka bearbetades utifrån syftet. 16 st artiklar kvalitetsbedömdes och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier; "Att få diagnosen", "Psykisk påverkan", "Social påverkan", "Fysisk påverkan" och "Palliativ vård". Att leva med och ge omvårdnad till någon som har Parkinsons sjukdom var krävande och genererade stor frustration. Sjukdomen gjorde det svårt att planera sin tid och framtid. Diskussion: Brist på kunskap, tid och stöd orsakade lidande för patienten och dess närstående. Både patient och närstående upplevde inskränkningar i det sociala livet. Bristerna inom vården ledde till att de närstående fick en högre arbetsbelastning samt en misstro till vårdpersonalen. Med stor sannolikhet leder god kommunikation mellan vårdgivare, patient och närstående till en bättre vårdsituation till livets slut. Slutsats: Denna litteraturöversikt kan leda till ökad förståelse för patienten och dess närståendes upplevelser av PS till livet slut. Vidare forskning är önskvärt för att utforma en specialiserad vårdmodell för patienter med PS i palliativt skede.

No description available.

Abstract Syftet med denna uppsats är att undersöka hur bilden av ”moderskapet” gestaltas i den amerikanska TV-serien ”United States of Tara”. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: hur skapas och definieras identiteten av modern i serien ”United States of Tara”? Hur konstrueras relationen mellan modern och de andra familjemedlemmarna i serien? Hur förändras framställningen av den kvinnliga huvudpersonen Tara från det första till det sista avsnittet? Analysen utgår från en metod för analys av TV-program som presenteras i boken ”How to Study Television” (1995) av Keith Selby & Ron Cowdery, med fokus på begreppen narrativ och konstruktion. Materialet består av första säsongens första avsnitt och sista säsongens sista avsnitt av serien ”United States of Tara”. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för undersökningen är en teoriblandning av begrepp som: representation, performativitet, identitet, identitetsordningar samt Rosalind Gills teorier kring den postfeministiska kvinnan. Resultatet visar på att i serien ”United States of Tara” presenteras en ovanlig bild av modern, en outsider-moder som, i enlighet med den postfeministiska synen på kvinnan, genomgår en tydlig förändring under seriens gång från en svag och förvirrad kvinna till en självsäker person.

No description available.

Bakgrund: Då en anhörig insjuknar drabbas makan eller maken av sorg och en känsla av maktlöshet. Att kunna vårda och hjälpa sina nära och kära ger ofta känslan av välbefinnande men som anhörigvårdare är det lätt att ta på sig fler roller samtidigt. Problemformulering: Hur upplever anhöriga till personer med Alzheimers sjukdom att det är att leva med och vårda en anhörig i hemmet? Syfte: Syftet är att beskriva anhörigas upplevelse av att leva med och vårda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod: Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Sökningarna resulterade i nio artiklar vilka granskades med hjälp av en granskningsmall för kvalitativa artiklar. En analys av materialet genomfördes och resulterade i tre teman och elva kategorier.  Resultat: Anhöriga som vårdar en partner med Alzheimers sjukdom upplevde svårigheter i att behålla vardagen så normal som möjligt, de levde i en förändrad livssituation samt att de försökte finna mening i situationen. Slutsats: De centrala fynden i resultatet var förlust av relationen som kunde leda till ett lidande men att anhöriga ändå ville finna mening i situationen.

Bakgrund: Det är vanligt att sjukvårdspersonal inom den slutna somatiska vården vårdarpatienter med psykisk sjukdom. Eftersom den slutna somatiska vården ofta inte är anpassadtill att vårda psykiskt sjuka och personalen oftast inte har någon psykiatrisk vidareutbildning,är det viktigt att få reda på vilka faktorer som påverkar vårdandet av psykiskt sjuka patienter idetta vårdsammanhang. Syfte: Syftet är att belysa de faktorer som påverkar vårdandet avpatienter med psykisk sjukdom i den slutna somatiska vården. Metod: Studien ärlitteraturbaserad och grundad på sju vetenskapliga artiklar, både kvantitativa och kvalitativa,granskade med hjälp av kvalitetsgranskningsmallar. Resultat: Tre teman framkom: rädsla,olämplig arbetsmiljö och utbildning. I temat utbildning framkom även underkategorinnegativa attityder till följd av brist på utbildning och erfarenheter. Slutsats: För att underlättavårdandet av psykiskt sjuka i den slutna somatiska vården krävs det en arbetsmiljö som ärutformad på ett sätt som är lämplig vid vårdandet av psykiskt sjuka. Detta kan minska rädslanhos personalen och underlätta sjukvårdspersonalens arbete. Det finns även ett behov av merutbildning och erfarenhet för att öka kompetensen och för att minska negativa attityder.