Bakgrund: Att leva med bipolär sjukdom innebär att drabbas av växlande maniska och depressiva skov. Begränsningar uppstår när sjukdomen påverkar det dagliga livet. Bipolär sjukdom är kronisk och kräver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipolär sjukdom. Metod: Litteraturstudien baserades på fem självbiografier och Lundman & Hällgren Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys med ett manifest tillvägagångssätt användes som analysmetod. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipolär sjukdom. Centralt i resultatet var skovens påverkan på livet samt behov av att finna strategier för att främja välbefinnande. Fysisk aktivitet samt struktur av vardagen kändes meningsfullt för att uppnå balans. Insikt om sjukdom och behov av läkemedel var väsentlig för att sjukdomen skulle bli mer lätthanterlig. Slutsats: Att leva med bipolär sjukdom innebar att periodvis brottas med kolsyra i själen och becksvart mörker. Personerna upplevde ett utanförskap och en osäkerhet i samspel till omgivningen. Hälso- och sjukvården spelade en betydande roll då farmakologisk och icke- farmakologisk behandling var nödvändig för att nå välbefinnande. En känsla av delaktighet i sin egen vård var betydelsefullt då det främjade välbefinnande.

Studiens syfte var att undersöka hur och i vilken omfattning som ett barnperspektiv tillämpas i vuxenpsykiatrisk verksamhet. Frågeställningarna var:   Hur      uppmärksammas barn till vuxna med psykisk sjukdom inom vuxenpsykiatrin? Hur      uppfattar professionella sina möjligheter och begränsningar att uppmärksamma      barn till psykiskt sjuka föräldrar?   Kvalitativa intervjuer genomfördes och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori användes för att beskriva hur barnperspektivet kan uppmärksammas på olika nivåer. Vi fann att barnperspektivet beaktades i form av samtal med patient om föräldraskapet och barnets situation samt enskilt med barnet. Detta är dock väldigt personberoende och inte styrt av rutiner på enheterna och skiljer sig mellan enheterna där psykosenheten träffar barn i större utsträckning. Enheterna erbjuder patientens barn gruppverksamhet hos socialtjänsten och här sker samverkan medan övrig samverkan är nästan obefintlig. De professionella känner till gällande lagar och riktlinjer men begränsningar är bristande rutiner och motstånd från patienter.

ABSTRACT   Background: Health and ill-health are multifaceted concepts. Previous research has shown that physical activity and the level of cardio respiratory are important parts of leading a healthy lifestyle. Possibly, it’s so important that the Occupational Health Service should focus even more on this. Aim: The aim was to investigate if there was a relationship between the level of cardio respiratory fitness and self-rated health, and between the level of cardio respiratory fitness and physical and mental ill-health. Method: The study was conducted using a quantitative method in the form of a cross sectional study. Data was collected from an Occupational Health Service, containing answers to a questionnaire on work environment and health and test values ​​from completed cycle fitness tests. The study population consisted of 1191 individuals, n = 1191. Only male officials in the construction sector were included in the study. A total of 16 questions from the survey were selected, one question was about self-rated health and 15 questions were about perceived ill health during the past year. The 15 questions were divided into groups of physical and mental ill-health. Data were analyzed in SPSS using the chi square test to examine whether a relationship existed between variables.   Results: Data analysis shows strong evidence of a relationship between self-rated health and the level of cardio respiratory fitness, p= 0.000. Three of the questions regarding physical and mental ill-health were also shown to be associated with the level of cardio respiratory fitness: headache, p= 0.005, snoring p=0.000, and fatigue p=0.009. This indicates that individuals with higher levels of cardio respiratory fitness experience fewer symptoms of headaches, fatigue, snoring and better self-perceived health. Conclusion: The level of cardio respiratory fitness seems to be important when it comes to being healthy and preventing illness. People should therefore be encouraged to be cardio respiratory fit. Although there is evidence that these relationships exist, more research is needed to see if there is a relationship of causality and how strong the relationships are.   Keywords:  cardiorespiratory fitness, cardiorespiratory fitness-test, health, ill-health, self-rated health.

Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av klimatvård och klimatvårdens effekter hos patienter med reumatoid artrit (RA). Metod: En kvalitativ ansats valdes för studien. Två män och sex kvinnor som rehabiliterats med klimatvård intervjuades enligt en semistrukturerad intervjuguide. Texten analyserades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra kategorier och tio underkategorier. De intervjuade upplevde klimatvården positivt. Träningen upplevdes smärtfri, intensiv, varierad och individanpassad. Patienternas upplevelse var att de presterade maximalt under träning och rycktes med av personalens entusiasm och uppmuntran. Patienterna kände sig delaktiga i målsättning och val av behandling samt upplevde att personalen fångade upp individuella behov. Det fanns en känsla hos patienterna av att bli sedd och bekräftad av personalen. Sjukdomsinformation i grupp och individuellt erhölls vilken upplevdes individanpassad. Omgivningen beskrevs av patienterna som vacker och klimatet skönt vilket ansågs stimulera till fysisk aktivitet samt till att må bra. Patienterna hade roligt tillsammans och fick nya vänner som de delade erfarenheter med. Vidare fanns en känsla av grupptillhörighet och att inte känna sig ensam sjuk bland friska. Att slippa vardagssysslor och ha tid för sig själv upplevdes positivt. Sammanfattning: Flera olika faktorer bidrog till positiv upplevelse av klimatvård. Klimat, omgivning, fysisk aktivitet, socialt sammanhang, personalens engagemang och sjukdomsinformation beskrevs interagera och tillsammans resultera i en känsla av att må bra, förbättrad fysisk funktion, minskade symtom, ökad självkänsla och ökad motivation till träning. Förslag för framtida forskning är att undersöka hur de olika faktorerna påverkar RA patienters sjukdom och livskvalitet samt hur faktorerna interagerar. Nyckelord: fysisk aktivitet, innehållsanalys, klimat, motivation, reumatisk sjukdom

Introduktion: Alzheimers sjukdom är den vanligaste sjukdomen inom demens sjukdomar. Individer med Alzheimers sjukdom blir snabbt inaktiva och riskerar därmed att insjukna snabbare i sin sjukdom. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur fysisk aktivitet påverkar individer med Alzheimers sjukdom. Metod: litteraturstudie enligt Polit och Beck (2012) nio stegs metod användes. Databaserna Cinahl och PubMed användes till sökningar efter studier. Urval skedde i tre olika steg efter databassökningarna, 39 studier granskades i de tre urvalen och tio studier inkluderades sedan i litteraturstudien. Resultat: presenteras i sex olika teman; förbättrad gångförmåga där individen gick stabilare och säkrare. Förbättrat humör där individen blev gladare och förbättrad kognitiv förmåga. Förbättrad aktivitet i dagliga livet individen klarade av att utföra dagliga saker såsom borsta tänderna och kamma håret samt fick förbättrad sömn individerna sov längre och var mindre oroliga under den vakna tiden. Negativa effekter av träning kunde uppstå där smärta och obehag uppstod som gjorde att individer valde att avstå från träningen. Slutsats: Fysisk aktivitet har en positiv påverkan för individer med Alzheimers sjukdom.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2001. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2002. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2001. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 5 uppsatser.