Bakgrund: Barn som drabbas av långvariga sjukdomar har idag goda chanser till överlevnad. Dessa barn kräver långvarig eller återkommande sjukhusvård vilket kräver mer resurser och tid för att ha möjlighet att bli bättre i sin sjukdom. Detta i sin tur ställer ökade krav på sjuksköterskans kunskap.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda långvarigt sjuka barn.  Metod: Kvalitativ empirisk intervjustudie med nio deltagare från två olika barnavdelningar i södra Sverige. Den insamlade datan analyserades utifrån en manifest innehållsanalys med en induktiv ansats.   Resultat: De tre kategorierna som framkom var sjuksköterskors erfarenhet av faktorer som påverkar vården, bidra till välbefinnande trots sjukdom samt behov av stöttning och utbildning till personal.  Slutsats: Deltagarna upplevde det enklare att göra vården personcentrerad för de barn som är i behov av långvarig eller återkommande sjukhusvård. Det ansågs viktigt att ha möjlighet att ge barnen den tiden som de behövde. För att öka tryggheten hos sjuksköterskorna i vården av det långvarigt sjuka barnet ansågs det betydelsefullt med kontinuerlig handledning samt möjlighet till kompetensutveckling. / Background: Children who suffer from a long-term illness have good chances of survival. These children requires long-term healthcare or recurrent healthcare which requires more resources and time for recoverment in their illness. This increases the requirement on the nurses knowledge. Aim: The purpose was to describe nurses experience of caring for long-term ill children.   Method: Qualitative empirical interview study with nine informants from two different pediatric wards  in southern Sweden. The collected data was analyzed based on a manifest content analysis with an inductive approach.  Results: Presented in three different categories; circumstances that affects the health care, contribute to well-being despite illness and need for support and education for staff.  Conclusion: The participants found it easier to make the care person-centered for the children who needed long or recurrent health care. It was considered important to have the opportunity to give the children the time they needed. To increase security it was important that there was room for guidance and further education.

Introduktion: Bipolär sjukdom har ökat de senaste 20 åren. Av alla psykiatriska sjukdomar är bipolär sjukdom den som har högst suicidfrekvens. Upp till 50 % av alla patienter med bipolär sjukdom kommer någon gång under sin livstid att försöka ta sitt liv. Bakgrund: Bipolär sjukdom är en allvarlig kronisk psykisk sjukdom som karaktäriseras av omväxlande episoder av mani, hypomani och depression. Det finns utlösande faktorer som kan trigga igång sjukdomsepisoder. Närstående har en betydelsefull roll för patientens tillfrisknande. Närstående kan vara både till hjälp och ibland ett hinder i sjuksköterskans arbete. Samtidigt behöver närstående få en bättre förståelse för patientens tillstånd. Syfte: Syftet var att belysa patientens upplevelse av att leva med bipolär sjukdom. Metod: Litteraturstudiens metod var utformad med induktiv ansats enligt Polit och Becks (2017) nio-steg. Efter kvalitetsgranskning med hjälp av Polit och Becks (2017) granskningsmall Guide to an Overall Critique of a Qualitative Reasearch genererades sju vetenskapliga kvalitativa artiklar, vilka utgör litteraturstudiens resultat. Resultat: Resultatet resulterade i fyra teman: Från förvirring till acceptans, Att behöva läkemedel – på gott och ont, Att inte få stöd av vården och Att känna sig annorlunda. Slutsats: Patienter behöver utökad information om sjukdomen vid diagnosticeringen. Patienter behöver mer stöd från vården i form av samtal, det behöver därför sättas in mer åtgärder och inte enbart medicinera patienterna.

Bakgrund: Idag lever 100 000 personer med diagnosen Alzheimers sjukdom. Alzheimers sjukdom påverkar inte bara den sjuka utan också den närstående. Som sjuksköterska är det viktigt att arbeta med inriktning mot familjefokuserad omvårdnad då detta kan ge ökad förståelse som kan bidra till att det blir lättare att tillmötesgå de närståendes behov.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva närståendes erfarenheter av att leva med en partner som insjuknat i Alzheimers sjukdom. Metod: Metoden utgick från en systematisk litteraturstudie där artiklar söktes i databaserna Cinahl och PsycInfo. Tio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och användes i resultatet.  Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: Närståendes erfarenheter av stöd, känslan av att bli begränsad, fysisk och psykisk påverkan på livet samt en förändrad kärleksrelation. Resultatet visar att närstående hade positiva och negativa erfarenheter av att leva tillsammans med samt vårda sin partner som insjuknat i Alzheimers sjukdom.  Slutsats: Både patienten och den närstående påverkas av Alzheimers sjukdom. Därför är det som sjuksköterska viktigt att förstå den närståendes situation för att kunna stödja denne i den nya tillvaron med nya utmaningar som personen ställs inför.

SAMMANFATTNING Bakgrund Psykisk ohälsa är den vanligaste anledningen till sjukskrivning i Sverige. Hälsoskillnader där psykisk ohälsa hos specifika och mer utsatta grupper är vanligt. De svårigheter och utmaningar som en person med psykisk sjukdom möter, kan omfatta hela dennes liv. Konsekvenserna av sjukdomen genomsyrar ofta både arbetsliv, inkomst, sociala relationer samt självkänsla. Föreställingar kring patientgruppen föder ett stigma kring psykiska sjukdomar och personerna drabbade av sjukdom. Samhällsnormer kan bidra till att människor som är avvikande från denna, inte accepteras socialt. Det är något som ofta drabbar individer med psykisk sjukdom vilka också kan behöva möta ytterligare motgångar om också vårdpersonal likt sjuksköterskor har föreställingar kring patientgruppen. Självstigma för personen med psykisk sjukdom följer ofta i spåren av samhällets stigmatisering. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters föreställningar om personer med psykisk sjukdom. Metod Litteraturöversikt valdes som metod för detta arbete, med 15 inkluderade artiklar av kvalitativ och kvantitativ metod vilka analyserades med hjälp av integrerad analys. Resultat Resultaten visade att både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter kunde besitta negativa uppfattningar gentemot personer med psykiska sjukdomar. I den mån dessa uppfattningar och attityder ändrades, hade utbildning inom psykiatrisk vård, bestående av verksamhetsförlagd placering och teoretiska kurser, påverkan. Kontakt med eller en relation till en person eller patient med psykisk sjukdom kunde också påverka sjuksköterskornas och sjuksköterskestudenternas åsikter. Slutsats Resultaten visade att både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter kunde besitta negativa uppfattningar gentemot personer med psykiska sjukdomar. I den mån dessa uppfattningar och attityder ändrades, hade utbildning inom psykiatrisk vård, bestående av verksamhetsförlagd placering och teoretiska kurser, påverkan. Kontakt med eller en relation till en person eller patient med psykisk sjukdom kunde också påverka sjuksköterskornas och sjuksköterskestudenternas åsikter.

Introduktion/bakgrund: Bipolär sjukdom är en av de vanligaste psykiska sjukdomarna,vilket debuterar vanligtvis mellan 18 och 24 års ålder. Personer med bipolär sjukdomupplever flera olika utmaningar i livet och är i behov av hjälp från anhöriga. Därmed haranhöriga en essentiell roll i omsorg av personer med bipolär sjukdom. I kliniskverksamheten har sjuksköterskor till uppgift att stötta personer med bipolär sjukdom menäven anhöriga till personer med bipolär sjukdom. Därför är det viktigt att sjuksköterskanhar kunskap om och förståelse för anhöriga upplevelse till personer med bipolär sjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelse av anhöriga till personermed bipolär sjukdom. Metod: Systematisk litteraturstudie med induktiv ansats och tematisk analys av femkvalitativa och två kvantitativa artiklar. Resultat: I resultaten framgår anhörigas upplevelse vilket delas in i tre olika teman;anhörigas känslor, känslor vid förändrade relation och känslor i kontakt med sjukvården. Slutsats: Anhöriga har negativa upplevelse i relation till personer med bipolär sjukdom,bland annat kan anhöriga uppleva känsla av maktlöshet, oförutsägbarhet och ilska.Anhöriga kan även uppleva förändrade relation i samband bipolär sjukdom och påverkanpå fysiks och psykisk hälsa.

Bakgrund: Alzheimers är den vanligaste demenssjukdomen där antal drabbade stiger snabbt. Närstående har en viktig roll i omvårdnaden då den sjuke har minskad förmåga att klara sig själv. Sjuksköterskan kan via ett familjecentrerat förhållningssätt ge stöd och kunskap till den sjuke och deras närstående. Syfte: Beskriva närståendes upplevelser av att vårda en anhörig med Alzheimers sjukdom. Metod: Strukturerad litteraturöversikt baserad på femton kvalitativa artiklar. Litteratursökningen utfördes i CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt mall för kvalitativa studier. Resultat: Resultatet visar att närstående har svårt att acceptera sjukdomen och de påverkas negativt både psykiskt, fysiskt, socialt och ekonomiskt. Flera saknade stöd, kunskap och information för att kunna hantera den nya livssituationen. Närstående var rädda att inte räcka till och hade en oro för framtiden. Stödet inom familjen har en viktig betydelse som underlättar situationen. Slutsats: Närstående är i behov av ökat stöd och kunskap från vården. Det krävs mer forskning för att ta reda på vad vården kan bidra med för att förbättra deras nya livssituation Närstående påverkas negativ i många aspekter därav behövs nya strategier för att kunna stödja både den sjuke och närstående. / Background: Alzheimer's disease is the most common form of dementia, with the number of people affected increasing rapidly. Close relatives have an important role in caring for their sick family member, due to the reduced ability to care for themselves. Through a family-centred approach is the nurse able to provide support and knowledge to a person with AD and their relatives. Aim: To describe relatives' experiences of caring for a family member with Alzheimer's disease. Method: Structured literature review based on fifteen qualitative studies. The literature search was done in CINAHL. The articles were quality assessed with a template for qualitative studies. Results: The results show that relatives find it difficult to accept the disease which affected them negatively both psychologically, physically, socially and economically. Many relatives experienced a lack of support, knowledge and information to handle their new life situation. Relatives are worried about the future and not being able to give enough support. The support to the family had an important meaningful part to facilitate the situation. Conclusions: Relatives are in need of increased support and knowledge from healthcare. More researchis needed to find out what care can contribute to improve their new life situation. Relatives are negatively affected in many aspects; therefore, new strategies are needed to support both the relatives and their ill family member.

Bakgrund Bipolär sjukdom är en kronisk psykisk sjukdom som ofta debuterar i sena tonåren eller i tidig vuxen ålder (Jönsson, 2010). Omkring 60 miljoner av världens befolkning har denna sjukdom (WHO, 2016). Sjukdomen innebär återkommande maniska och depressiva sjukdomsskov, men även neutrala perioder. Att leva med denna sjukdom kan innebära stort lidande i vardagen, arbetet och relationerna (Jönsson, 2010). En central uppgift för sjuksköterskor är att lindra lidande (ICN, 2012). Syfte Syftet var att beskriva hur lidande kan visa sig hos patienter med bipolär sjukdom samt vilka omvårdnadshandlingar sjuksköterskan kan erbjuda för att lindra lidandet. Metod Det föreliggande resultatet utgick ifrån 18 vetenskapliga artiklar som presenterades i en litteraturöversikt. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle handla om män och kvinnor från 18 år och uppåt med bipolär sjukdom och vara skrivna på engelska. Resultat Sjukdomslidandet märktes av i det lidande som sjukdomens symtom orsakade. Suicidtankar och suicidförsök ses förekomma mer vid depressiva episoder. Livslidandet var tydligt i relationer, studier och arbete. Vårdlidandet var förknippat med att sjuksköterskor upplevde att närstående ville fatta beslut åt patienterna och därmed hotades patienternas autonomi. Omvårdnadshandlingar som sjuksköterskan kan erbjuda patienter med bipolär sjukdom är patientutbildning samt hjälp med att skapa struktur i vardagen. Slutsats För att lindra lidande för patienter med bipolär sjukdom kan sjuksköterskan exempelvis erbjuda patientutbildning. Genom att lära sig mer om sin sjukdom kan patienterna känna igen tidiga tecken på en mani eller depression och söka behandling tidigt. Det kan förbättra deras funktion både i relationer och arbete och därmed minska lidandet.

Introduktion/Bakgrund: Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som innefattar episoder av mani, hypomani och depressiva symtom. Det påverkar både patient samt anhöriga, vilket påverkar familjens livskvalite. Då kärnfamiljemedlemmar tar på sig ansvaret. Sjuksköterskans roll är att upmmärksamma anhörigas upplevelser i omvårdnaden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudien var att beskriva kärnfamiljemedlemmarnas upplevelser av att ha en familjemedlem med bipolär sjukdom. Metod: Till underlag för studien användes Polit & Beck (2021) nio steg. Utvalda artiklar fanns i dabataserna CINAHL och PubMed. Kvalitetsgranskning av artiklarna var baserad på Polit & Beck (2021) kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar resulterade i 11 artiklar vilket grundade litteraturstudiens resultat. Resultat: Resultatet utgörs av tre teman: Upplevelser av stigmatisering. Att vara vårdgivare - uppleveser utifrån rollförändringar. Upplevelser vid behov av stöd. Slutsats: Kärnfamiljemedlemmars upplevelser bör tas med i omvårdnaden för patienter med bipolär sjukdom. Det ska vara ett hälosfrämjande arbete. Kunskap om detta område kan förbättra förståelsen om komplexa ohälsotillstånd hos grundutbildade sjuksköterskor.

Sjukpenning är en förmån som inbegrips i socialförsäkringsrätten. Bestämmelser om sjukpenning fanns tidigare i lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, som senare har ersatts av socialförsäkringsbalken (2010:110), SFB. I den här uppsatsen belyses förändringar i bestämmelserna om rätten till sjukpenning under de senaste tre decennierna. Några centrala begrepp i regelverket för sjukpenning är bl.a. sjukdom, arbetsförmåga och sjukpenninggrundande inkomst. År 1992 genomfördes en rehabiliteringsreform, genom vilken det angavs hur nedsatt arbetsförmåga skulle bedömas vid längre sjukfall. År 1997 infördes den s.k. steg för steg-modellen, där arbetsförmåga i de senare stegen skulle bedömas mot ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Det nya regelverket innehöll även bestämmelser om hur nedsatt arbetsförmåga skulle bedömas. År 2006 överlämnade Socialförsäkringsutredningen ett betänkande. En utgångspunkt för utredningen var att försäkringsmässigheten i socialförsäkringen behövde stärkas. Enligt utredningen var det dels nödvändigt att införa en tydlig tidsgräns för sjukpenningen, dels behövde en ny modell för att bedöma arbetsförmåga i relation till hela arbetsmarknaden införas. År 2008 infördes en s.k. rehabiliteringskedja som dels innebar att prövning av arbetsförmåga skulle ske vid fasta tidpunkter, dels att bedömningsgrunderna för rätten till sjukpenning skulle ändras vid dessa tidpunkter. Efter 180 dagar skulle nu prövas om den försäkrade hade förmåga att försörja sig genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden. Därefter har flera ytterligare förändringar gjorts av gällande rätt. Begreppet normalt förekommande arbete har återinförts vid bedömning av arbetsförmåga och den bortre tidsgränsen har avskaffats. Flera undantagsbestämmelser har införts, bl.a. bestämdes år 2021 att prövningen av arbetsförmåga mot normalt förekommande arbete efter 180 dagar kan skjutas upp om övervägande skäl talar för att den försäkrade kan återgå i arbete hos arbetsgivaren före den tidpunkt då arbetsförmågan varit nedsatt i 365 dagar. För flera av de mest centrala begrepp som under lång tid har använts vid prövning av rätten till sjukpenning, saknas tydliga definitioner i lag eller i förarbeten till lag. En synpunkt som flera gånger återkommit i de förarbeten som studerats är att den praktiska tillämpningen bör göras mer begriplig, likriktad och rättssäker.

För att anpassa och modernisera arbetsrätten efter dagens arbetsmarknad genomfördes lagändringar år 2022. Syftet med denna uppsats har varit att analysera dessa lagändringar med utgångspunkt i LAS bestämmelser gällande uppsägning av det personliga skälet sjukdom. Frågeställningarna som besvarats är vad som utgör sakliga skäl för uppsägning på grund av sjukdom, och vilka faktorer som ligger till grund för en bedömning av sakliga skäl för uppsägning på grund av sjukdom. För att uppfylla syftet har den rättsdogmatiska metoden använts. Metoden går ut på att analysera de allmänt accepterade rättskällorna lag, förarbete, praxis och doktrin. Av uppsatsens resultat framgår det att den nuvarande lagstiftningens effekt är svår att förutse. Hur väl den stämmer överens med lagstiftarens intentioner kvarstår att se. Domstolen har en viktig uppgift att föra rättsutvecklingen framåt.