Introduktion: Huntingtons sjukdom (HS) är en neurologisk sjukdom som är ärftlig. Sjukdomen påverkar hjärnans nervceller och ger symtom som ofrivilliga ryckningar i extremiteterna. Sväljsvårigheter och problem att formulera meningar är också något som medföljer sjukdomen. I ett senare stadie av sjukdomen är personen helt beroende av att få hjälp med vardagliga sysslor som att kliva upp, gå på toaletten och duscha. Anhöriga blir ofta vårdare åt den sjuka.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva erfarenheter hos närstående till personer med HS, samt att beskriva undersökningsgrupperna ur de valda artiklarna som använts i föreliggande studie.  Metod: Studien är en beskrivande litteraturstudie som är baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Databaserna som använts för att hitta artiklar är PubMed och Cinahl.  Resultat: Partners till personer med HS anpassade sej till de nya förhållandena och övervägde ganska snabbt om de ville bli vårdare eller om de ville skiljas. Barn till föräldrar med HS hade inget val och fick ta mycket vuxenansvar i hemmet. Med sjukdomens progress blev vårdandet tyngre och närstående lade sitt eget liv ”på vänt”. Oron för framtiden hanterades genom att förneka eller att förbereda sej. Förståelse och hjälp fick närstående från andra i liknande situation. Sjukvården idag visste lite om sjukdomen och närståendes behov vilket skadade förtroendet. Slutsats: Närstående och anhörigvårdare upplevde en stor förändring i livet när sjukdomen blev värre. De kände oro och stress inför framtiden och deras relation till den sjuke förändrades med tiden. De möttes ofta av okunskap om sjukdomen. Anpassad information och stöttning längs vägen var något närstående önskade, men sällan fick uppleva. All tid och alla känslor gick åt att ta hand om och oroa sej för den sjuke. Rädslan för att gemensamma barn bar på genen var ständigt återkommande. / Introduction: Huntington’s disease (HD) is a genetic neurological disease. It affects the brains nerve cells. Symptoms include involuntary spasms, inability to swallow and difficulty putting together sentences. In the latter stages of the disease patients become completely dependent on help with everyday chores like getting out of bed, using the bathroom and showering. It’s very common for close family and relatives to become carers to the patients. Purpose: The aim of the study was to research the effects HD has on immediate family and carers of an HD patient, furthermore to describe the included scientific articles study group. Method: The study is a descriptive literature study based on 11 scientific articles. The databases used for research are: PubMed and Cinahl Results: Related parties that were partners to people with HD adapted themselves to the new conditions and considered, fairly quickly if they wanted to become a caregiver or if they wanted a divorce. Children of parents with HD had no choice and had to take a lot of adult responsibilities at home. With the progression of the disease, caring became heavier and relatives put their own lives "on hold". Concerns for the future were handled by denying or preparing. Understanding and the support was received from people in similar situations. Healthcare today know little about the disease and related parties' needs, which damaged confidence. Conclusion: Related parties and family caregivers experienced a big change in life when the disease got worse. They worried and were stressed about the future and their relationship to the patient changed with time. They often met ignorance about the disease. Adapted information and support along the way was something related parties desired, but rarely experienced. All time and emotions were spent, taking care of and worry about the sick. The fear of the children carrying the gene were constantly recurring.

Introduktion: Inflammatorisk tarmsjukdom blir allt vanligare i Sverige och skapar stort lidande hos de som drabbas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som främjar den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom mätt med mätinstrumentet IBDQ. Metod: Detta är en litteraturstudie som genomförts på ett systematiskt sätt baserat på Polit och Becks nio-stegsmodell. Resultaten från de granskade artiklarna kategoriserades genom en induktiv process. Resultat: Litteraturstudiens resultat består av tre kategorier som på olika vis genererar en främjad hälsorelaterad livskvalitet. Den första kategorin innehåller faktorer som patienten själv kan påverka så som motion och olika avslappningsövningar. Den andra kategorin speglar patientens inställningar och uppfattningar och den tredje kategorin innehåller faktorer som kräver sjukvårdsinsatser så som läkemedelsbehandling eller kirurgi. Slutsats: Det finns en rad olika faktorer som leder till främjan av den hälsorelaterade livskvaliteten. Kännedom om dessa faktorer är en förutsättning för att sjuksköterskan skall kunna verka för en god hälsa och främja den hälsorelaterade livskvaliteten. Denna litteraturstudie lyfter fram att IBD drabbar hela individen och dennes fysiska- sociala- och emotionella dimensioner där av vikten att se till hela individen och tillgodose individens alla individuella och specifika behov.

Bakgrund: I Sverige beräknas ca 20 000 personer leva med Parkinsons sjukdom. Sjukdomen är kronisk och medför ett förvärrande motoriskt handikapp. Sjukdomen påverkar personernas livskvalité och i dagsläget finns det ingen behandling som botar sjukdomen. Eftersom sjukdomen skiljer sig från person till person krävs en ökad förståelse och kunskap för att sjuksköterskan ska kunna skapa bättre förutsättningar för en god omvårdnad. Det kan handla om att bistå med information och kunskap kring sjukdomen och göra personerna mer delaktiga i sin vård och på så vis underlätta deras livssituation. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom. Metod: För att besvara studiens syfte har en litteraturstudie med kvalitativ ansats använts. Resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar som sökts fram i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarnas resultat analyserade med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys och mynnade ut i 193 meningsenheter. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier vilka var upplevelsen av kroppsliga begränsningar med underkategorierna förlust av kroppsliga förmågor och en oförutsägbar kropp; upplevelsen av sociala begränsningar med underkategorierna förlust av sociala förmågor och social skam; upplevelsen av en förändrad självbild; upplevelsen av en positiv tillvaro trots sjukdom med underkategorierna meningsfullhet, positiv inställning och kontroll över livet. Slutsats: Vid Parkinsons sjukdom upplevde personerna kroppen som begränsad och oförutsägbar vilket påverkade deras vardag. Sjukdomen påverkade även det sociala livet och den upplevda självbilden. Flera upplevde trots sin sjukdom en positiv tillvaro. Resultatet kan leda till att sjuksköterskan får en ökad kunskap kring personers upplevelse av att leva med Parkinsons sjukdom, vilket kan förbättra omvårdnaden för denna patientgrupp.

Att leva med kronisk sjukdom påverkar hela individen, vilket kan föra med sig ensamhet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av ensamhet vid kronisk sjukdom. Litteraturstudien utfördes som en kvalitativ litteraturstudie med inifrånperspektiv baserat på 19 vetenskapliga artiklar som analyserats med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: Att gemenskapen saboteras på grund av sjukdom, att känna rädsla över att stå helt ensam kvar, att känna längtan efter stödjande vänner, att inte klara av eller vara tvingad till att avstå från aktiviteter och att inte bli tagen på allvar och medvetet dra sig undan. I resultatet framkom det att det fanns en tydlig rädsla över att bli avvisad och diskriminerad av familj och vänner. Det visade sig också att fysiska begränsningar kunde leda till att deltagare både tvingades avstå från sociala relationer samt aktiviteter som tidigare klarats av. Att både vara sjuk och ensam upplevdes som en dubbel börda och det fanns uttalad längtan efter någon att prata med. Oförståelse och misstroende från närstående och sjukvårdspersonal skapade en ökad känsla av ensamhet som blev svår att hantera. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hur ensamhet påverkar människan, detta för att kunna förebygga och motverka att ensamhet uppkommer. För människor som lever med kronisk sjukdom och upplever ensamhet kan en omvårdnadsintervention vara att hjälpa till att skapa tillhörighet med andra i liknande situationer.

I och med utvecklad sjukvård kan nu barn leva länge med långvariga sjukdomar. Detta leder ofta till långa och frekventa sjukhusbesök som förändrar hela familjens vardag. När ett barn blir sjukt påverkas hela familjen och kan behöva stöd, dock har det uppmärksammats att det friska syskonet har en tendens att glömmas bort. Därför är syftet till denna studie att belysa hur det är att vara ett friskt syskon i en familj med ett långtidssjukt barn. En litteraturöversikt med 8 kvalitativa och 2 kvantitativa artiklar visar på att syskon ofta känner sig bortglömda både i vården och familjen. Barnets sjukdomsdiagnos bidrar ofta till känslor av rädsla och oro hos syskonet, främst relaterat till framtid och eventuell dödlig utgång. Resultatet visar på ett ökat behov av stöttning och information hos syskonet vilket ofta bidrar till en bättre hanteringsförmåga. Genom att sammanställa forskning kring syskonets upplevelser och behov kan sjukvårdspersonal få ökad kunskap inom ämnet och på så sätt bidra till bättre familjecentrerat vårdande, där syskonen blir mer uppmärksammade. Detta kan minska risken för ytterligare lidande hos syskonet samt risken för psykisk ohälsa i framtiden.

Parkinsons sjukdom är den näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen hos den äldre befolkningen. Sjukdomen påverkar den kroppsliga funktionen negativt på olika sätt och sjukdomens medicinering är betydelsefull för att kunna hantera de olika symtom som uppkommer. Personer med Parkinsons sjukdom lider risk för nedsatt livskvalitet på grund av den begränsning i livet som sjukdomen leder till. Syftet med denna studie var att belysa patientens upplevelse av att leva med Parkinsons sjukdom. Studien utfördes som en allmän litteraturstudie med en deduktiv ansats, där tio resultatartiklar användes. Resultatet kategoriserades och presenterades utifrån Preserving Self teorins fem steg och fyra övergångar. Teorin bidrog till ett brett och detaljerat resultat från resultatartiklarna och tillförde en fördjupad bild av livet med Parkinsons sjukdom. Sjuksköterskans ansvar innefattar att göra patienten delaktig i sin vård och ta tillvara de resurser som finns hos varje individ. Användningen av teorin Preserving Self kan bidra till fördjupad kunskap i vården för personer med Parkinsons sjukdom. / Parkinson's disease is the second most common neurodegenerative disease in the elderly population. The disease adversely affects the bodily function in various ways and the medication of the disease is important in order to handle the various symptoms that arise. People with Parkinson's disease are at risk of impaired quality of life due to the limitations in life that the disease causes. The purpose with this study was to highlight the patient's experience of living with Parkinson's disease. The study was conducted as a general literature study with a deductive approach, in which ten result articles were used. The result was categorized and presented based on the five stages and four transitions in the theory of Preserving Self. The theory contributed to a broad and detailed result from the resultarticles and added an in-depth picture of life with Parkinson's disease. The nurses’ responsibility includes getting the patient to participate in their care and taking advantage of the resources that exist in each individual. Using the theory of Preserving Self can contribute to in-depth knowledge in the care for people with Parkinson's disease.

Syfte och frågeställning Psykisk och fysisk sjukdom är ett tema som under 2010-talet har dykt upp i ett flertal romantiska komedier. Studien utgår från denna motsägelsefulla förteelse. Med frågeställningen "hur används psykisk och fysisk sjukdom i relation till den romantiska komedins konventioner i narrativ, karaktär och komik i tre filmer från 2010-talet" är syftet att ta reda på just detta. Urval Urvalet gjordes utifrån specifika inklusionskriterier för att matcha studiens syfte. Filmerna behövde vara producerade under 2010-talet, kategoriserade och marknadsförda som romantiska komedier, samt inkludera minst en karaktär med någon form av psykisk eller fysisk sjukdom. Filmerna som valdes ut är Silver Linings Playbook (Du gör mig galen!, David O. Russell, 2012), Me and Earl and the Dying Girl (Alfonso Gomez-Rejon, 2015) och The Big Sick (Michael Showalter, 2017). Teori och metod Filmerna bearbetades genom en semantisk analys av den romantiska komedins konventioner med stöd av genreteorier från Altman och Neale. För beskrivningar av konventionerna i den narrativa strukturen, karaktärer och komik användes texter av Mernit. Resultat Konventionerna i den romantiska komedin var tydligt framställda, oavsett filmernas tema. Endast en film avvek så pass mycket från konventionerna att dess genreindelning kan ifrågasättas. Kärlek används både som en utlösande och förlösande faktor för psykisk sjukdom.  Sjukdom kunde också föra samman karaktärer och även stärka en redan existerande kärlek.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka individer, i Karlstad, det var som blev föremål för de långtgående, kontrollerande och registrerande åtgärderna § 8 i Lex Veneris utgjorde. Uppsatsen kommer att ta spjärn mot Michel Foucaults bio-politiska teori vilken finns närmare beskriven i avsnittet om min teoretiska utgångspunkt och även mot tidigare forskning rörande veneriska sjukdomar och Lex Veneris . Uppsatsens frågeställningar lyder: Hur ser könsfördelningen ut bland de som är föremål för § 8 enligt Lex Veneris? Vilka är det som har blivit föremål för § 8 enligt Lex Veneris sett utifrån socialgruppstillhörighet? Utifrån ett källmaterial bestående av venera erkännande där bland annat namn, yrke och sjukdom finns upptaget har jag, kvantitativt sammanställt faktorerna kön och yrke för att utifrån detta kunna dra kvali- tativa slutsatser. Bilden som framträder är att sjukdomsincidensen för kvinnor på det stora hela ökar under den undersök- ta perioden medan sjukdomsincidensen för män visar en nedåtgående trend. För mer utförliga resone- mang kring sannolika bakgrundsfaktorer till denna utvecklingen hänvisar jag dig till att läsa min uppsats. I mitt arbete med att utreda vem och/eller vilka som kom att bli föremål för lex veneris har jag använt mig av de rapporterade individernas yrkestillhörighet för att göra en socialgruppsindelning i enlighet med SCB:s indelning i socialgrupperna I till och med III. Resultaten av denna undersökningen ger vid hand att det nästan uteslutande är individer ur socialgrupp III som är föremål för registrering samt be- handling av veneriska sjukdomar. Detta trots att veneriska sjukdomar i sig sannolikt inte tog hänsyn till socialgruppstillhörighet.

På hösten 2018 riktades blickarna mot vården i Sverige. Inte vilken del av vården som helst utan den som berör två av de kanske mest utsatta grupperna i samhället, missbruksvården och psykiatrin. I kölvattnet efter Uppdraggransknings dokumentärer om Sanne beslutade regeringen att det behövdes en (ny) översyn av huvudmannaskapet vid samsjuklighet av missbruk och psykisk sjukdom. (Ny) är denna översyn eftersom Missbruksutredningen 2011 lämnade över sitt slutbetänkande ”Bättre insatser vid missbruk och beroende” som pga. det höga antalet av samsjuklighet yrkade på ett lagförslag där Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT) skulle bli en och samma lag. Regeringen avslog det yrkandet. Hur upplever läkarna, som möter dessa patienter dagligen, att det är att ha två huvudmän för den här patientgruppen? Uppsatsens syfte är att ta reda på hur specialistläkarna inom psykiatri och beroendevården på Vrinnevisjukhuset i Norrköping uppfattar gråzonen mellan LVM och LPT. Detta har gjorts genom intervjuer med läkare som arbetar på Beroendekliniken och på psykiatriska kliniken på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Uppfattningen bland läkarna är att det finns ett behov av ett bättre samarbete mellan de olika instanserna och att strukturerna för hur man ska ha detta samarbete måste vara tydligt. Läkarna anser att lagarna bör fortsatt vara åtskilda men att det kunde vara önskvärt med en och samma huvudman för att minska risken för att patienter hamnar mellan stolarna.

Bakgrund: Kardiovaskulära sjukdomar räknas till de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. De kardiovaskulära sjukdomar som arbetet behandlar är, mykoardiell, ischemi, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmier. Insjuknandet förändrar livssituationen i många avseenden för den drabbade. Det är känt sedan tidigare att insjuknandet i kardiovaskulära sjukdomar påverkar den sexuella hälsan vilket har inverkan på personers livskvalitet. Syfte: Att beskriva upplevd sexuell hälsa hos vårdsökande personer med kardiovaskulär sjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes utifrån åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet beskrevs genom fyra huvudteman. Första temat som framkom var sexuella attityder och vanor. Vårdsökande personer med kardiovaskulär sjukdom upplevde en förändrad prioritet av sexuallivet och en förändring i sexuella mönster.  Andra temat som framkom var sexuell hälsa innefattar intima relationer. Det framkom att upplevelsen av sexuella hälsa påverkades av hur partnern hanterade situationen. Tredje temat var kroppsliga och själsliga upplevelser. Vårdsökande personer upplevde rädsla och ångest inför att utöva samlag. Kroppsliga förändringar bidrog till nedsatt sexuell hälsa. I fjärde temat, kommunikation, framkom det att sexuell hälsa var ett tabubelagt samtalsämne. Sjukvården upplevdes brista i ansvaret att informera om hur sexuallivet kunde fungera efter insjuknandet i en kardiovaskulär sjukdom. Slutsats: Förändringar i sexuellt mönster, rädsla, kroppsliga symtom, partner och information är faktorer som påverkar upplevelsen av sexuell hälsa vid kardiovaskulär sjukdom.  Vårdpersonal behöver ta ansvar och initiativ till att efterfråga om önskan att samtala kring ämnet finns för att främja sexuell hälsa.