<p><strong>Bakgrund:</strong> Alzheimers sjukdom är en demenssjukdom som har kommit att bli en folksjukdom då antalet insjuknade ökar stadigt i takt med att befolkningen blir allt äldre. De anhöriga får ofta inträda som vårdare i hemmet och sjukdomen ger minst lika mycket lidande för den anhörige som för den sjuke. Detta kan leda till både psykisk och fysisk ohälsa hos de anhöriga. <strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie var att belysa anhörigas upplevelser av att leva med en person med Alzheimers sjukdom. <strong>Metod:</strong> Metoden för studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Fyra självbiografier analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Resultatet sammanställdes i tre kategorier: <em>Sorg, en förändrad livssituation </em>och<em> ljuspunkter i vardagen. </em>Resultatet visade att de anhöriga gick igenom ett sorgearbete när deras livskamrat drabbades av sjukdomen och de hade svårt att acceptera sjukdomen. De anhöriga upplevde en radikal förändring av livssituationen på grund av sjukdomen och de fick inträda som vårdare för att ständigt finnas där för den sjuke. Trots detta upplevde de anhöriga att det fortfarande förekom ljuspunkter i livet, stöd från vänner och familj visade sig vara viktigt.<strong> Slutsats: </strong>Resultatet kan öka sjuksköterskans förståelse för hur de anhöriga upplever sin situation vilket kan göra att stöd erbjuds i ett tidigt skede.<strong></strong></p>

<p>Hoppet är människans starkaste drivkraft och framtidsorienterat på ett positivt sätt. Upplevelsen av hopp varierar över tid, beroende av person, omständigheter och miljö. En människa som har en sjukdom av kronisk karaktär, kan känna lidande i</p><p>olika former både fysiskt och psykiskt. Det är av största vikt att dessa patienter upplever hopp för att orka kämpa och våga sig in i en osäker framtid. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hoppets betydelse samt identifiera faktorer som inverkade på patientens upplevelse av hopp och val av copingstrategier vid kronisk sjukdom, vilket underlättade sjuksköterskans möte med patienten. Litteraturstudien grundades på 16 vetenskapliga artiklar ur ett patientperspektiv. Resultatet visade att socialt stöd från omgivningen, accepterande av sjukdomen, realistiska mål men även andlighet och inre harmoni ökade upplevelsen av hopp. Stigmatisering och avsaknad av diagnos var ett stort hot mot patientens upplevelse av hopp. Som sjuksköterska är det</p><p>viktigt att hjälpa patienten att genomlida lidandet och lägga energin på leva i nuet. Sjuksköterskan bör hjälpa patienten att se</p><p>möjligheterna och inte begränsningarna i framtiden. Blir patienten medveten och aktiv i sin sjukdomssituation leder det till ett oberoende av andra och ökar upplevelsen av hopp. Det är av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap om fenomenet hopp för att kunna hjälpa patienten uppleva hopp och känna</p><p>livskvalitet.</p>

<p>Utbrottet av svår akut respiratorisk sjukdom (SARS) under 2003 orsakade en utsatt situation för sjukvårdspersonalen. Denna litteraturstudie ämnar belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med SARS. Studien visar att sjuksköterskorna var den yrkeskategori som upplevde mest stress och oro. En känslomässigt präglad konflikt upplevdes mellan den professionella skyldigheten att vårda och hotet mot den egna och anhörigas hälsa, vilket skapade känslor som skuld, rädsla och oro. Skyddsutrustningen upplevdes vara fysiskt obehaglig och minimal patientkontakt upplevdes som ett etiskt dilemma. Sjuksköterskorna upplevde maktlöshet då de var oförmögna att hjälpa sina patienter på ett kompetent sätt. SARS-epidemin orsakade en utbredd psykisk ohälsa bland sjuksköterskorna, men även positiva aspekter som personlig växt, ökat hygienmedvetande samt stärkta familjeband och relationer med kollegor upplevdes. För att kunna möta framtida epidemier på ett adekvat sätt behövs mer forskning angående hur sjuksköterskorna kan hantera de upplevelser som arbetet mot en smittsam sjukdom medför.</p>

<p>Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) är en av samhällets nya folksjukdomar och ses som ett stort problem. IBD innefattar flera olika sjukdomar som påverkar mag- tarm kanalen, där Ulcerös kolit och Morbus crohn är de största och vanligast förkommande sjukdomarna, dessa kommer att belysas i denna litteraturstudie. IBD sjukdomarna är kroniska, inflammatoriska och uppträder i skov. Syftet med denna studie var att undersöka hur dessa tarmsjukdomar påverkar vuxna individers livskvalitet både psykiskt och fysiskt. Resultatet visar att sjukdomarna påverkar individernas livskvalitet och kan bidra till ångest, depression och social isolering. Mer individanpassad omvårdnad och information borde ges och är viktiga faktorer för hälso- och sjukvården att tänka på vid mötet med individer med dessa diagnoser. Fortsatt forskning kring området bör innefatta just hur stöd kan ges för att individen skall uppleva tillfredställande livskvalitet.</p> / <p>Inflammatory bowel disease (IBD) is a group of widespread diseases and is to be considered a rising problem. IBD involve several gastrointestinal diseases, where Ulcerative colitis and Crohn disease are the most common. These will be illuminated in this literature review. IBD is chronical, involves inflammation and appears in relapsing episodes. The aim of this literature review was to investigate how these gastrointestinal diseases affect the adult individual, both physical and psychological, regarding quality of life. The result showed how IBD might cause anxiety, depression and social isolation. It is of importance that the healthcare system provides individual nursing care and adequate information to individuals suffering from these conditions. Continuing research regarding what way of support these individuals need in order to improve quality of life, ought to be carried out.</p>

<p>Det var när Lucas Knies var dryga året som han fick sin diagnos – han lider av en svår ämnesomsättningssjukdom som bara fyra personer till i Sverige har. Sjukdomen är ärftlig och tillhör sjukdomsgruppen mukopolysackaridoser, MPS-sjukdomar. Läkarna har tidigare stått handfallna men forskningen har gått framåt och behandling för dessa sjukdomar håller på att utvecklas. De familjer som får beskedet att deras barn är svårt sjukt vill ofta ha kontakt med andra människor som befinner sig i samma situation. Informationsbehovet är stort och i juli 2005 startade MPS-föreningen för alla MPS-sjuka och deras familjer.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om de som är sjukskrivna med diagnosen psykisk sjukdom reagerar annorlunda vid ersättningsförändringen i sjukförsäkringen år 1998 jämfört med övriga sjukskrivna. I detta syfte har vi tillämpat två Fixed effects modeller på paneldata över en fyraårsperiod, 1996 till 1999, som innefattar Sveriges län. Som approximation på andelen med psykisk sjukdom bland de sjukskrivna har vi använt Apotekets statistik över konsumtionen av antidepressiva medel och sömn- och lugnande medel. Under förutsättning att läkemedelskonsumtion är en god approximation för andelen med psykisk sjukdom i länen. Får vi ett statistisk signifikant resultat som tyder på att andelen med psykisk sjukdom bland de sjukskrivna reagerar mindre positivt på ersättningsförändringen år 1998 jämfört med övriga sjukskrivna.</p>

Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) är en av samhällets nya folksjukdomar och ses som ett stort problem. IBD innefattar flera olika sjukdomar som påverkar mag- tarm kanalen, där Ulcerös kolit och Morbus crohn är de största och vanligast förkommande sjukdomarna, dessa kommer att belysas i denna litteraturstudie. IBD sjukdomarna är kroniska, inflammatoriska och uppträder i skov. Syftet med denna studie var att undersöka hur dessa tarmsjukdomar påverkar vuxna individers livskvalitet både psykiskt och fysiskt. Resultatet visar att sjukdomarna påverkar individernas livskvalitet och kan bidra till ångest, depression och social isolering. Mer individanpassad omvårdnad och information borde ges och är viktiga faktorer för hälso- och sjukvården att tänka på vid mötet med individer med dessa diagnoser. Fortsatt forskning kring området bör innefatta just hur stöd kan ges för att individen skall uppleva tillfredställande livskvalitet. / Inflammatory bowel disease (IBD) is a group of widespread diseases and is to be considered a rising problem. IBD involve several gastrointestinal diseases, where Ulcerative colitis and Crohn disease are the most common. These will be illuminated in this literature review. IBD is chronical, involves inflammation and appears in relapsing episodes. The aim of this literature review was to investigate how these gastrointestinal diseases affect the adult individual, both physical and psychological, regarding quality of life. The result showed how IBD might cause anxiety, depression and social isolation. It is of importance that the healthcare system provides individual nursing care and adequate information to individuals suffering from these conditions. Continuing research regarding what way of support these individuals need in order to improve quality of life, ought to be carried out.

Bristerna inom psykiatrin har länge varit mycket påtagliga och anhörigas behov av stöd och hjälp har i många fall varit underminerade. Många slutna vårdplatser har ersatts av öppna vilket gett en ökad belastning på de anhöriga. Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser gällande deras delaktighet inom psykiatrin. Litteraturöversikten baserades på 14 artiklar. Empiriska relevanta studier valdes och värderades. Innehållsanalys användes som analysmetod. Resultatet visade att många anhöriga kände utanförskap och nedsatt delaktighet i omvårdnaden. Missnöje hos anhöriga gällande kommunikation med personalen gav känsla av otrygghet och frustration. Flera studier kunde styrka att majoriteten anhöriga upplevde en stor brist gällande information, stöd och utbildning. Anhöriga hade negativa synpunkter gällande sekretessen och organisationen inom psykiatrin. Det var positivt med information för personal gällande stöd och utbildning. Personalen ville förbättra anhörigas situation, vilket upplevdes svårt då det krävs stora förändringar, mer tid och förbättrad ekonomi. Anhöriga kände sig avvisade av personalen och organisationen. Anhörig som personal önskade förändring. Samhällets attityder behöver ändras gentemot psykisk sjukdom och politiker borde satsa mer på psykiatrin.

Hoppet är människans starkaste drivkraft och framtidsorienterat på ett positivt sätt. Upplevelsen av hopp varierar över tid, beroende av person, omständigheter och miljö. En människa som har en sjukdom av kronisk karaktär, kan känna lidande i olika former både fysiskt och psykiskt. Det är av största vikt att dessa patienter upplever hopp för att orka kämpa och våga sig in i en osäker framtid. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hoppets betydelse samt identifiera faktorer som inverkade på patientens upplevelse av hopp och val av copingstrategier vid kronisk sjukdom, vilket underlättade sjuksköterskans möte med patienten. Litteraturstudien grundades på 16 vetenskapliga artiklar ur ett patientperspektiv. Resultatet visade att socialt stöd från omgivningen, accepterande av sjukdomen, realistiska mål men även andlighet och inre harmoni ökade upplevelsen av hopp. Stigmatisering och avsaknad av diagnos var ett stort hot mot patientens upplevelse av hopp. Som sjuksköterska är det viktigt att hjälpa patienten att genomlida lidandet och lägga energin på leva i nuet. Sjuksköterskan bör hjälpa patienten att se möjligheterna och inte begränsningarna i framtiden. Blir patienten medveten och aktiv i sin sjukdomssituation leder det till ett oberoende av andra och ökar upplevelsen av hopp. Det är av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap om fenomenet hopp för att kunna hjälpa patienten uppleva hopp och känna livskvalitet.

Syftet med studien var att belysa tre personers egna upplevelser av stigmatisering i samband med att få och att ha en psykiatrisk diagnos. Studien byggde på tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en man och två kvinnor. Intervjupersonerna hade en psykiatrisk diagnos. Fokus på studien är riktad mot deras upplevelser av stigmatisering i samband med att få sin diagnos, i kontakter med familj, vänner och andra som de möter i det dagliga livet, i kontakt med psykiatrin samt om denna stigmatisering påverkat deras självbild. Resultatet visade att olika typer av upplevd stigmatisering förekom hos samtliga intervjupersoner. Den upplevda stigmatiseringen var mest framträdande i kontakter med vänner och andra som de möter i det dagliga livet samt i kontakten med psykiatrin. I vissa sammanhang upplevde sig intervjupersonerna som avvikande i förhållande till omgivningen. Intervjupersonernas självkänsla har påverkats negativt eller inte alls av stigmatiseringen som de upplevde. Slutsatsen är att även om intervjupersonerna placerats i avgränsade diagnoskategorier och upplevt stigmatisering från omgivningen har de inte reducerats till sina diagnoser utan alla är aktiva subjekt och har inte accepterat en passiv sjukroll.