Huvudsyftet med denna uppsats är att analysera hur människor med bipolär sjukdom upplever att deras sjukdom påverkar deras livkvalitet. Vårt andra syfte är att analysera hur hur människor med bipolär sjukdom upplever insatserna de mottagit från socialtjänsten och Försäkringskassan. Uppsatsen har genomförts utifrån att vi analyserat tre olika självbiografier, Cecilia Asps bok Med mitt liv i mina händer - att leva med bipolär sjukdom, Carrå med Å´s bok Det stavas bipolär och kanske en gnutta borderline och Jenny Sandfors bok Bipolär fånge i min egna historia. Med hjälp av dessa självbiografier har vi insamlat material för att kunna besvara våra frågeställningar. De teorier vi valt att använda oss av i denna uppsats är Erving Goffmans teori avseende stigma, KASAM som är en sociologisk teori utformad av Aaron Antonovsky och empowerment. Goffmans teori går kortfattat ut på att stigma skapas ur situationer där individer upplever att de inte kan bemöta de krav och förväntningar som samhället har på dem. Antonovskys teori används i syftet att se vilka oordningar som författarna upplever samt vilka medel de funnit som kan användas som ett motstånd mot dem och på så sätt visa hur de hanterade livskriser som bipolär sjukdom kan ha gett författarna. Empowerment utgår från att delad makt inte minskar en annans makt och genom samverkan och samarbete så går det att dela kunskap och makt genom råd och stöd. Med utgångspunkt i empowerment undersöks hur författarna upplever mötet med myndigheter som socialtjänsten och Försäkringskassan. Med hjälp av teorierna kommer vi fram till att det finns likheter mellan Sandfors, Carrå med Å och Asps upplevelser av sin bipolära sjukdom, men också att det finns skiljaktigheter som visar på att sjukdomen påverkar människor på olika sätt. / The main purpose of this study was to analyze how people with bipolar disorder's quality of life is affected by the disorder. Our secondary purpose was to analyze how individuals with bipolar disorder experience the contributions of social workers and Försäkringskassan. The essay was carried out based on three different autobiographies that we analyzed; Cecilia Asps book "Med mitt liv i mina händer - att leva med bipolär sjukdom", Carrå med Å's book "Det stavas bipolär och kanske en gnutta borderline" and Jenny Sandfors book "Bipolär fånge i min egna historia", from which we collected material in order to be able to answer the question at hand. The theories of choice for the thesis has been; Erving Goffman's theory on stigma. KASAM a social theory authored by Aaron Antonovsky and empowerment. Goffman's theory covers the stigma that was created from situations where individuals feel that they cannot meet the demands and expectations society has of them. Antonovsky's theory was used for the purpose of studying which obstacles that the study participants experience and what means they have discovered to handle those obstacles. Empowerment assumes that shared power does not diminish individual power, and through collaboration and cooperation creates the possibility to share knowledge and power through advice and support. By using the aforementioned theories we found similarities between the three different authors of the autobiographies, but also differences in their personal experiences dealing with bipolar disorder.

Bakgrund: Huntingtons sjukdom (HS) är en neurologisk sjukdom som är genetiskt ärftlig och drabbar både kvinnor och män i lika stor utsträckning. Sjukdomen angriper nervcellerna i hjärnan som styr muskelregleringen, vilket leder till ofrivilliga rörelser. Kognitiv påverkan är ett annat symtom, liksom att talet och andningen påverkas. HS är en fortskridande sjukdom och indelas i olika faser. I den sista fasen är den drabbade helt beroende av andra. Sjukdomen brukar kallas för en anhörigsjukdom på grund av att det är de anhöriga som ofta intar vårdrollen till personen med HS. Syfte: Syftet var att beskriva hur anhörigvårdare till personer med Huntingtons sjukdom upplever sin livssituation, samt att beskriva de inkluderade vetenskapliga artiklarnas undersökningsgrupp. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databaserna som användes till litteratursökningen var Cinahl och PsycINFO. Huvudresultat: Anhörigvårdare till personer med Huntingtons sjukdom beskrev en känslomässig stress som ofta ledde till depression och isolering. Deras liv blev åsidosatta då vårdandet upptog det mesta av deras tid samt att de kände sig ensamma i sin situation. Rädslan att själv drabbas var överhängande. Oförståelse och okunskap mötte dem ofta på vägen, både från sjukvårdspersonal och omgivning. Att erhålla stöd från familj, vänner och stödgrupper var betydelsefullt och önskvärt. Slutsatser: Anhörigvårdarna upplevde en känslomässig påfrestning genom vårdandet av sin familjemedlem med Huntingtons sjukdom. Sjuksköterskor bör ta lärdom av deras upplevelser för att förbättra vårdarbetet och bemötandet gentemot anhörigvårdarna. / Background: Huntington’s disease (HD) is a neurologic disease that’s genetic hereditary and can affect both women and men equally. The disease infect nerve cells in the brain that controls muscle regulation, leading to involuntary movements. Cognitive loss is another symptom, as well as influenced speech and breathing. HD is a progressive disease and is divided into various phases. In the last phase the victim is completely dependent on others. The disease is called a relative’s disease because the relative often takes the care role to the person with HD. Purpose: The aim of this study was to describe how family caregivers to persons with Huntington’s disease experience their situation in life. Furthermore to describe the included scientific articles study group. Method: A descriptive literature study based on ten scientific articles with qualitative approach. The databases used for the literature research were Cinahl and PsycINFO. Main results: Family carers of people with Huntington's disease described an emotional stress that often led to depression and isolation. Their lives were sidelined while caring occupied most of their time and they often felt alone in their situation. The fear of being affected themselves by the disease was imminent. Incomprehension and ignorance were common, both from the medical staff and the surroundings. Obtaining support from family, friends and support groups were significant and desirable. Conclusion:  Family carers experienced an emotional strain while caring for their family member with Huntington's disease. Nurses should learn from their experiences to improve nursing care and treatment against family carers.

Polycythemia Vera är en livslång blodsjukdom som innebär en överproduktion av blodceller. Vid noggrannhet i behandlingen har sjukdomen god prognos. Att leva med långvarig sjukdom innebär en långvarig och regelbunden kontakt med sjukvården. Det är viktigt att möjliggöra delaktighet för dessa patienter då detta skulle kunna medföra att egenvårdsförmågan ökar och beroendet av sjukvården minskar. För att främja långvarigt sjukas delaktighet har e-hälsotjänsten PODS-Patient Online Decision System tagit fram. PODS är utformat för patienter med Polycythemia Vera. För att tjänsten ska bli patientanpassad bör patienter få komma till tals angående tjänstens utformning och innehåll. Syftet med denna studie är att beskriva patienters uppfattning av e- hälsotjänsten PODS vid en introduktion. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex informanter som är diagnostiserade med Polycythemia Vera. Intervjuerna bearbetades och tolkades genom innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012 ss. 194-195). Resultatet i studien visar att patienter sätter stort värde på en välfungerande vårdkontakt, då detta inger en känsla av trygghet. PODS meddelandefunktion ansågs kunna bidra till en smidig kontakt med vården. I dagsläget uppfattas PODS vara användarvänligt i sin utformning. Det fanns dock frågetäcken gällande praktiska lösningar. Överskådligheten av blodvärdena som erbjuds i programmet uppskattas då det gav möjlighet till en fördjupad förståelse för den egna hälsan. PODS har potential att fungera för andra patientgrupper. Det erfordras förbättringar och utveckling av programmets samt organisationen omkring det. Om detta kommer till stånd finns det behov av att vidare studera hur en längre tids användning av PODS upplevs av patienterna.

<p>Missbruk av alkohol utgör ett stort problem i dagens samhälle. Inom arbetslivet är personer som missbrukar alkohol ett problem för såväl arbetsgivare som arbetskamrater. I denna uppsats har vi, från ett arbetsrättsligt perspektiv, undersökt under vilka omständigheter en arbetsgivare har saklig grund att säga upp en arbetstagare som missbrukar alkohol.</p><p>Enligt rådande anställningsskyddslagstiftning måste en arbetsgivare ha saklig grund för att säga upp en arbetstagare. Vid prövning av huruvida en uppsägning är sakligt grundad skall en samlad bedömning av olika omständigheter i fallet göras, där en intresseavvägning mellan parterna ingår.</p><p>Sjukdom skall i regel inte kunna utgöra saklig grund för uppsägning. Detta kommer av det förstärkta anställningsskydd som tillkommer en sjuk arbetstagare, det förstärkta anställningsskyddet innebär att arbetstagarens misskötsamhet skall ställas i förhållande till hans sjukdom. Om arbetstagaren däremot inte kan utföra något arbete av någon betydelse och sjukdomsprognosen är dålig samt om arbetsgivaren har fullgjort sitt omplacerings- och rehabiliteringsansvar, kan detta ligga till grund för en uppsägning.</p> / <p>Abuse of alcohol is a large problem in today’s society. In the sphere of the working life, a person who abuses alcohol is a problem for employers as well as for employees. In this essay, from a labor law point of view, the possibilities for an employer to terminate an alcohol abusing employee are analyzed. The main question the employer ought to answer is; when has an employee’s abuse of alcohol led to such trouble for the employer that it is inadequate to let the employment remain?</p><p>According to existing labor law an employer needs valid reasons for terminating an employment. When inquiring whether a termination is of valid reasons or not, a complete judgement of different circumstances in the case should be done, where the different parties interests are weighted against each other.</p><p>Sickness should in general not constitute valid reasons for terminating an employment. This comes with the strengthen employment security that is due to a sick employee, the strengthen employment security that belongs to a sick employee makes his or hers neglect to work a problem that has to be put in relation to his or hers sickness. However, if the employee is no longer capable of doing any work of importance for the employer, the prognosis of the sickness is bad. Then if the employer has completed his transfer- and rehabilitation responsibilities, this can be sufficient reasons for a termination of the employment.</p>

In previous studies there has been indications that multilingualism has a delaying effect of the onset of dementia and damage on cognitive abilities (Bialystok et al., 2007; De Bot &amp; Makoni, 2005, s. 58). Cognitive abilities refers to memory, attention, language, abstract thinking and understandings among other things (Läkemedelsverket). Other studies have seen that individuals with Alzheimer's disease (Swedish abbreviation AS from here on) have difficulties with managing a conversation (Hyltenstam &amp; Stroud 1989). This study aims to describe the topic treatment in bilingual individuals with AS and compare their different languages. The study also compares the multilingualism with monolinguals with respect to topic treatment. Through a qualitative analysis the ability to maintain and introduce topic in a conversation is researched. The study is a casestudy of four individuals with AS two of which were monolinguals with Swedish as their mother tongue and two were bilinguals with Swedish as their second language and finish as their first language. The language was examined through a semistructured interview based in discourse analysis with prepared questions as to ease the flow of the conversation. Narrative ability was also examined and a story was elicited in more formal settings with the help of a picture series from the research project COST Action IS0804. The narrative was compared with the interview to see if visual support improved the participants language. Results show that the multilinguals had a better result in their mother tongue than in Swedish. The multilingualism where on a comparable level with the monolinguals in their mother tongue. The multilinguals where on a slightly lower level in their Swedish compared to the monolinguals. The study showed that visual support might have improved the language of all the participants.

Bakgrund: Oförklarlig muskelsmärta har funnits i århundraden, men det är inte förrän i modern tid som begreppet fibromyalgi har tillämpats på fenomenet. Fibromyalgi är en komplex sjukdom utan känd etiologi som kännetecknas av diffus muskelsmärta och trötthet. Idag är fibromyalgi den andra mest förekommande reumatologiska störningen, efter artros, och majoriteten av de som insjuknar är kvinnor. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metod: En litteraturstudie baserad på tio artiklar har genomförts. Kvalitetsgranskningen gjordes med hjälp av granskningsmallen Qualitative Research Checklist. Artiklarna analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier framkom: att leva med oförutsägbar smärta, känslan av att vara misstrodd, svårigheter att hantera vardagen, upplevelser av stöd i sociala relationer och upplevelser av anpassning för välmående. Kvinnorna upplevde en oförutsägbar smärta som begränsade dem i deras vardag. På grund av sjukdomens osynlighet upplevde kvinnorna sig mer eller mindre misstrodda hela tiden och behövde alltid förklara sin sjukdom. Kvinnorna hade även svårigheter att hantera sin nya vardag som de nu tvingas anpassa sitt liv efter. Slutsats: Kunskapen som har framkommit i studien kan användas som ett stöd för att skapa en bättre förståelse för denna patientgrupps upplevelser i olika vårdsammanhang, och därmed bidra till ett bättre bemötande som kan generera känslor av välbefinnande och minskat lidande för patienten.

Att ha drabbats av akut sjukdom eller skada kan leda till livsomställningar och förändrad kropp vilket kan påverka livskvaliteten. De drabbade återvänder inte alltid till tidigare hälsostatus och livskvalitet oavsett hur länge det gått sedan sjukdom eller skada inträffat. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar livskvaliteten efter akut sjukdom eller skada. Studien genomfördes som en systematisk integrerad litteraturöversikt där aktuell forskning söktes i tre databaser samt genom manuell sökning. Sjutton vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. Analysen resulterade i tre områden: Mentala faktorer; Fysiska faktorer och Sociala faktorer. Resultatet visade att depression, ångest, låg livslust och frustration var mentala faktorer som påverkade livskvaliteten efter akut sjukdom eller skada. Nedsatt fysisk förmåga, ålder, förändrad kropp samt kvarvarande komplikationer var fysiska faktorer som framkom att påverka livskvaliteten. Sociala faktorer som framkom var att det sociala livet förändrades, socialt stöd, isolering, rollförändringar, familjerelaterade problem samt begränsningar i vardagen, hobbys och nöjen. Slutsatsen var att sjuksköterskor i ett tidigt skede behöver fånga upp de personer som är i behov av stöd och hjälp för att förbättra personers livskvalitet på långsikt efter akut sjukdom eller skada.

Bakgrund: Ibland vårdas patienter med smittsam sjukdom under isolering. Detta för att förhindra att smitta sprider sig ytterligare till medpatienter eller vårdpersonal. Att vårda patienter med smittsam sjukdom utgör en ökad risk för sjuksköterskan att smittas. Smittprevention och försiktighetsåtgärder är också faktorer som kan påverka omvårdnaden och är dessutom avgörande för sjuksköterskans och patientens säkerhet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av omvårdnad i samband med isoleringsvård vid smittsam sjukdom Metod: För att besvara studiens syfte användes en litteraturstudie med kvalitativ design. Vetenskapliga artiklar samlades in och kvalitetsgranskades. Därefter genomfördes innehållsanalys på samtliga artiklar och kategorier plockades fram. Resultat: Fyra kategorier växte fram ur resultatet av litteraturstudien. Dessa var: oro för smittspridning, mellanmänskliga aspekter i omvårdnaden, känsla av maktlöshet samt vikten av kunskap och erfarenhet. Slutsats: Det upplevdes en oro inför smittspridning och resurser som inte räckte till. Dessa aspekter kunde påverka omvårdnaden och relationen till patient och anhöriga. Dock var de flesta sjuksköterskor överens om att trots detta försöka uppnå omvårdnad av god kvalitet. Tidigare kunskap och erfarenhet av smittspridning bidrog positivt till omvårdnadsarbetet och minskade sjuksköterskornas riskuppfattning.

No description available.

Parkinsons sjukdom är en progressiv kronisk neurodegenerativ sjukdom som i ett sent skede gör att den som drabbas har ett stort behov av omvårdnad. Den sjukes anhöriga tar ofta huvudansvaret över omvårdnaden, vilket innebär begränsat liv, behov av stöd och att sätta sina egna behov åt sidan. Syftet i denna studie var att beskriva upplevelser av att vårda en närstående med Parkinsons sjukdom. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: Att livet är begränsat med den sjuke i centrum; att acceptera det nya livet och ta hand om sig själv; att se och hantera förändringar och en oförutsägbar kropp hos den sjuke; att ha hjälp och stöd av utomstående; att vilja ha kontroll i vårdandet. Resultatet visade att vårdare till närstående med Parkinsons sjukdom upplevde brist på stöd, att den sjuke alltid är i centrum samt att de blev undanhållna information från sjukvården om sjukdomen. Slutsatsen var att sjuksköterskor behöver ge stöd och mer plats åt den som vårdar, samt att ge ärlig information om sjukdomens alla aspekter.