BakgrundParkinsons sjukdom är en obotlig neurodegenerativ sjukdom. Ålder, genetik och miljöfaktorer spelar en roll i sjukdomsutvecklingen. Parkinsons sjukdom påverkar dopamin vilket leder till motoriska och icke-motoriska symtom. Diagnosen fastställs genom klinisk undersökning och utvärdering av symtom. Behandlingen fokuserar på att lindra symtom, främst med hjälp av läkemedel. Sjukdomen påverkar livskvaliteten och kan leda till fysiska och psykiska utmaningar.  SyfteSyftet med studien var att belysa upplevelser av att leva med Parkinsons sjukdom.  MetodEn kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes. Studien utgick från självbiografier som analyserades med en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2017) metod. ResultatPersoner med Parkinsons sjukdom upplever både motoriska och icke-motoriska symtom. Acceptansen av sjukdomen är initialt utmanande, men med tiden accepteras livssituationen. Familjens stöd är avgörande och trots sorg över diagnosen uttrycker personer en vilja att hitta glädje i vardagen. Trötthet och utmattning påverkar både fysiskt och mentalt. Mötet med sjukvården präglas av både positiva och negativa upplevelser. SlutsatsMotoriska och icke-motoriska symtom påverkar hälsan negativt. Mera stöd och förståelse efterfrågas. Obesvarade frågor och bristande information från sjukvården skapade frustration och ångest. Farmakologisk behandling förbättrar livskvaliteten, men rädslan för biverkningar är stor. Trots detta visar resultaten en stark vilja att inte ge upp utan i stället konfrontera och acceptera sjukdomen för att bevara glädje och livskvalitet.

Introduction: Polycystic ovary syndrome (PCOS) is a common endocrine disorder affecting women of reproductive age. It is characterized by symptoms such as overweight, infertility, irregular menstruation, acne and hirsutism. It increases the risk of complications such as cardiovascular disease, insulin resistance type 2 diabetes and atherosclerosis. Approximately 10-20% of women worldwide are affected by PCOS, and most are diagnosed during their teenage years.  Aim: The aim was to explore and describe women´s experiences of living with polycystic ovary syndrome.  Method: A literature review with a descriptive design was conducted. The literature search was performed using PubMed and CINAHLdatabases. Ten qualitative original articles were assessed as having insignificant or minor flaws and were included in the study. The articles were analyzed using Popenoe´s guidelines for article analysis, which consists of three steps.  Results: The results were presented in five categories; to receive the diagnosis, a changed appearance, sexual health issues, worry and sadness and support and information. The majority of women expressed frustration with the lack of information and support from healthcare services.  Conclusion: Women in the study expressed frustration with the lack of information and support from healthcareservices. They wanted more specific information about symptoms, treatments and long-term effects of PCOS. They also wanted individualized guidance on diet, exercise and coping with mental health problems. The study shows that there is a great need for improved care for women with PCOS. Healthcare services should focus on providing women with the information an support they need to manage their condition and improve their quality of life.

Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som kännetecknas av två poler (motsatser) vilket innebär perioder av maniska och depressiva perioder. De maniska skoven innebär att personen upplever ett starkt förhöjt stämningsläge, tankeverksamheten är snabb och talet forcerat. Förmågan att tänka självkritiskt är ofta nedsatt, vilket kan leda till att personen utför impulsiva handlingar. Den depressiva fasen är den maniska fasens motpol. Den domineras av nedstämdhet och personen förmedlar ett uppgivet uttryck. Självkänsla och initiativförmåga är sänkt, en känsla av att allting upplevs meningslöst. Behandlingen består i första hand av stämningsstabiliserande läkemedel som planar ut topparna och dalarna av mani och depression. Bipolär sjukdom har visat sig ha en hereditär bidragande orsak. Yttrepåfrestningar i den sociala miljön har även visat sig vara en tänkbar orsak till sjukdomen. Risken för självmord och att hamna i ett missbruk är betydande och innebär en stor hälsorisk för individen. Att leva med bipolär sjukdom innebär en komplexitet på grund av att sjukdomen är en affektiv sjukdom, vilket kan leda till svårigheter att skilja på vad som är orsakat av sjukdomen och vad som tillhör personligheten. Syftet är att beskriva upplevelsen av att leva med bipolär sjukdom. Vi har valt att analysera tre biografier där författarna beskriver sina erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom. Personerna beskriver sina upplevelser när sjukdomen styr deras sinnesstämning, hur de hanterar sitt sjukdomslidande, hur de upplever den vård och behandling de fått samt hur de upplever att inte passa in. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Kronisk sjukdom är ett ökande problem och kräver en ökad kunskap bland vårdpersonal. Enligt WHO dog 35 miljoner människor av kronisk sjukdom under 2005. En kronisk sjukdom är långvarig, har ett långsamt förlopp och är obotlig. Yrkeskunskap, etik och lagar reglerar sjuksköterskans profession. Många med kronisk sjukdom drabbas av kronisk sorg som är en naturlig reaktion på en pågående förlust. Genom att försöka använda ett livsvärldsperspektiv i vårdsammanhang kan sjuksköterskan komma närmare patientens upplevelser av lidande och vårdande.Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelse av att leva med kronisk sjukdom. Denna kvalitativa litteraturstudie följde Evans modell för analysen. I resultatet framkom följande tre teman; kontinuerligt förändrad identitet, ett liv präglat av begränsningar och sociala förändringar. Patienterna upplevde att de kontinuerligt tvingades förändra sin identitet under sjukdomens förlopp. De fysiska begränsningar som sjukdomen medförde präglade deras liv och samtidigt upplevde de sociala förändringar såsom isolering och utanförskap.I diskussionen lyfts viktiga delar av resultatet fram såsom den kontinuerligt förändrade identiteten, vikten av meningsfulla aktiviteter samt närståendes betydelse. Den komplexa situation som kroniskt sjuka patienter lever med kräver ökad förståelse från sjuksköterskor. / Program: Fristående kurs

<p><strong>Bakgrund: </strong>Psykisk sjukdom tros ha funnits i alla tider och påverkan på familjen är stor, inte minst för barnen. Det finns lagar som betonar att anställda inom hälso- och sjukvård ska se till barnets bästa. Trots detta var det svårt att få fram uppgifter om antal barn i Sverige som växer upp med psykiskt sjuk förälder. Enligt kartläggningar gjorda av Socialstyrelsen uppskattas det att mellan 20-40 % av vuxenpsykiatrins patienter har minderåriga barn.</p><p><strong>Syfte: </strong>Att få kunskap om barns upplevelse av att växa upp med en psykiskt sjuk förälder.</p><p><strong>Metod: </strong>Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga originalartiklar. Texten analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.</p><p><strong>Resultat: </strong>I studien framkom sex olika kategorier. Dessa var: Att leva i ovisshet, Upplevelse av stöd och brist på stöd, Känslan av att vara annorlunda, Upplevelse av extra ansvar, Upplevelse av vårdmiljö och vårdpersonal och Kärleken till föräldrarna.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Barnen upplevde brist på stöd och information vilket enligt författarna till denna litteraturstudie ledde till att dessa barn fick leva med en ovisshet om vad som skulle hända härnäst. Med detta som grund anser vi att sjuksköterskor i allmänhet behöver mer kunskap om barns upplevelser av att växa upp med en psykiskt sjuk förälder.</p><p> </p>

Bakgrund: Psykisk sjukdom tros ha funnits i alla tider och påverkan på familjen är stor, inte minst för barnen. Det finns lagar som betonar att anställda inom hälso- och sjukvård ska se till barnets bästa. Trots detta var det svårt att få fram uppgifter om antal barn i Sverige som växer upp med psykiskt sjuk förälder. Enligt kartläggningar gjorda av Socialstyrelsen uppskattas det att mellan 20-40 % av vuxenpsykiatrins patienter har minderåriga barn. Syfte: Att få kunskap om barns upplevelse av att växa upp med en psykiskt sjuk förälder. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga originalartiklar. Texten analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I studien framkom sex olika kategorier. Dessa var: Att leva i ovisshet, Upplevelse av stöd och brist på stöd, Känslan av att vara annorlunda, Upplevelse av extra ansvar, Upplevelse av vårdmiljö och vårdpersonal och Kärleken till föräldrarna. Slutsatser: Barnen upplevde brist på stöd och information vilket enligt författarna till denna litteraturstudie ledde till att dessa barn fick leva med en ovisshet om vad som skulle hända härnäst. Med detta som grund anser vi att sjuksköterskor i allmänhet behöver mer kunskap om barns upplevelser av att växa upp med en psykiskt sjuk förälder.

Bakgrund: Personer med en psykisk sjukdom dör betydligt tidigare än personer som inte har en psykisk sjukdom. Detta sker ofta i somatiska sjukdomar såsom cancer, kardiovaskulära sjukdomar och från trauma av våld och olyckor. De drabbas frekventare och oftare mer allvarligt än individer utan psykisk sjukdom och riskerar att få en längre vårdtid och sämre utfall. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors förhållningsätt i omvårdnad av patienter med somatiska sjukdomar med en samsjuklighet av psykisk sjukdom. Metod: Nio vetenskapliga artiklar, funna i databaserna Cinahl och PsycInfo har kvalitetsgranskats och analyserats med en metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskors förhållningssätt i omvårdnaden av patienter med somatiska sjukdom med en samsjuklighet i psykisk sjukdom redovisas i kategorierna Behov av ytterligare kunskap, Rädsla och oro och Avståndstagande förhållningssätt. Slutsats: Slutsatsen i denna litteraturöversikt är att sjuksköterskan behöver mer kunskap för att kunna vårda patienter med en samsjuklighet. Sjuksköterskorna inom somatisk respektive psykiatrisk vård behöver mer kunskap inom varandras område. Med den utökade kunskapen om samsjuklighet och varandras vård blir sjuksköterskan bättre förbered för de nya krav som ställs. Klinisk implikation: Internutbildning behövs för att öka kompetens och trygghet hos sjuksköterskor som vårdar patienter med somatiska sjukdomar och samsjuklighet i psykisk sjukdom. Kommunikationskanaler mellan den somatiska och psykiatriska vården bör skapas för att möjliggöra konsultation mellan klinikerna.

Mörk, A och Savik, K Jag är den jag är och jag är vid liv. En kvalitativ studie gällande unga vuxna med analatresi och Hirschsprungs sjukdom. Examensarbete i Sexologi 30 hp. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för socialt arbete, 2018Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka unga vuxna med analatresi och Hirschsprungs sjukdom med fokus på frågor om sexualitet, relation till kroppen och social gemenskap. Studien syftar vidare till att belysa gruppens behov vid överlämningen från barnkliniken till vuxenvården. Empirin i studien innefattar tre olika fokusgruppsintervjuer med grupper sammansatta utifrån diagnos och kön. Totalt deltog 13 respondenter. I innehållsanalysen fokuserade vi på fem olika teman: familj och vänner, arbete och fritid, sjukvård, sex och relationer samt kroppen. Studien påvisar att sjukdomarna till viss del påverkar respondenternas vardagliga liv, och att respondenterna använder sig av olika copingstrategier för att hantera de problem som uppstår. Vidare framkommer att flera respondenter har svårt att få stöd och hjälp i vuxensjukvården och att det finns behov av ett mer utvecklat mottagande i densamma. Gemensamt för respondenterna var även glädjen över att leva. Nyckelord: analatresi, Hirschsprungs sjukdom, sexualitet, sexuell hälsa / Mörk, A and Savik, K. I am who I am and I am alive: A qualitative study of young adults with anorectal malformations and Hirschsprung disease. Degree Project in Sexology 30 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2018. The purpose of this qualitative study was to investigate young adults with anorectal malformations and Hirschsprung disease with a focus on issues relating to sexuality, relationship to the body and social interactions. The study also aimed to highlight the groups’ needs during the handover from pediatrics to adult care. The empirical data in the study involve three different focus group interviews conducted with groups formed on basis of diagnosis and sex. In total, 13 respondents participated. The content analysis conducted focused on five different themes: family and friends, work and leisure, health, sex and relationships, and the body. The study indicates that the diseases to some extent affect the respondents in everyday life and that they use different coping strategies to deal with the problems that arise. Furthermore, it is clear that several of the respondents have difficulty in getting support and help in the adult care, and thus that there is a need for a more developed transition between pediatrics and adult care. The respondents also jointly expressed a joy of livingKeywords: anorectal malformations, Hirschsprung disease, sexuality, sexual health

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en livslång sjukdom som kännetecknas av ett kraftigt pendlande i allmäntillståndet till följd av växlingar mellan mani och depression. Enligt statistik har ca 1,8% av befolkningen bipolär sjukdom. Sjukdomen är kronisk och kontinuerliga återfall är vanligt. Syfte: Syftet var att belysa hur det är att som kvinna leva med bipolär sjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på 5 självbiografier skrivna av kvinnor med bipolär sjukdom har valts som metod för arbetet. Studien har ett induktivt förhållningssätt där författarna utgår ifrån individens erfarenheter och slutsatser som kan dras från detta. Resultat: Resultatet presenteras i 3 rubriker och 7 underrubriker. De tre rubrikerna är att orka fortsätta leva, sjukdomen upplevs som ett lidande och sociala relationer kan upplevas som svåra eller stödjande. Resultatet visar att personer med sjukdomen lever med ett stort sjukdomslidande. Deras ork till att fortsätta leva kommer från stöd av vården, anhöriga samt acceptans inför sin diagnos. Upplevelsen av de sociala relationerna återspeglar såväl positiva effekter i form av stöttning som underlättat återhämtning och förbyggt försämringar. Såväl som att de sociala relationerna om dom är bristfälliga eller upphör påverkat kvinnorna mycket och lett till försämring i måendet. Slutsats: Studien visade att kvinnorna som lever med bipolär sjukdom har ett stort sjukdomslidande som påverkar deras liv i stor utsträckning. Påverkan och inflytandet av sociala relationer visade sig ha stor betydelse i både negativ och positiv aspekt. Att hitta orken att fortsätta leva och klara av vardag och arbete visade sig också vara problematiskt.

Syfte: Konsekvent evidens saknas avseende studier om hjärtinfarkt samt dess patofysiologiska orsakssamband till parodontit. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om parodontit påverkar risken för att drabbas av hjärtinfarkt. Studien undersöker även om, och hur olika patofysiologiska processer hos individer med parodontit kan påverka risken för hjärtinfarkt. Vidare undersöker studien om, och hur parodontal behandling kan påverka risken för att drabbas av hjärtinfarkt. Material och metod: Metoden allmän litteraturstudie användes som studiedesign. Studien baseras på 17 forskningsartiklar från databaserna Cinahl, Dentistry &amp; Oral Sciences Source (DOSS) och Medline. Aktuella sökord, inklusions- samt exklusionskriterier tillämpades för att begränsa urvalet. Samtliga forskningsartiklar kvalitetsgranskades enligt en kvalitetsbedömningsmall för studier med kvantitativ metod. Resultat: Parodontit identifierades som en riskfaktor för hjärtinfarkt. Inflammation, oupptäckt prediabetes, parodontala bakterier, plack i halspulsådern, oxidativ stress och biomarkörer utgjorde patofysiologiska faktorer som ökade risken för hjärtinfarkt. Slutsats: Parodontit kan öka risken för att drabbas av hjärtinfarkt, vilket skulle kunna förebyggas genom parodontal behandling. Ytterligare  interventionsstudier och longitudinella studier krävs för att fastställa ett patofysiologiskt samband mellan parodontit och hjärtinfarkt. / Aim: There is a lack of consistent evidence regarding studies on myocardial infarction and its pathophysiological causal relationship to periodontitis. The aim of the literature study was to investigate whether periodontitis affects the risk of myocardial infarction. The study also examines whether and how different physiological processes in individuals with periodontitis can affect the risk of myocardial infarction. Furthermore, the study examines whether and how periodontal treatment can affect the risk of suffering a myocardial infarction. Methods: The method general literature study was used as study design. The study is based on 17 research articles from the databases Cinahl, Dentistry &amp; Oral Sciences Source (DOSS) and Medline. Relevant keywords, inclusion- and exclusion criteria were applied to limit the sample. All research articles were quality reviewed according to a quality assesment template for studies with quantitative methods. Results: Periodontitis was identified as a risk factor for myocardial infarction. Inflammation, undetected prediabetes, periodontal bacteria, carotid artery plaque, oxidative stress and biomarkers were pathophysiological factors that increased the risk of myocardial infarction. Conclusion: Periodontitis can increase the risk of myocardial infarction, which could be prevented by periodontal treatment. Further intervention studies are required to establish a pathophysiological association between periodontitis and myocaridal infarction.