No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Sömn är en viktig del av ett väl fungerande, välmående liv och en förutsättning för god hälsa. Främja god sömn ökar chansen att upprätthålla god hälsa av patienterna, och ger dem energi att återhämta sig snabbare och därmed minska tid på sjukhuset. Syfte: Syftet med detta arbete är att ta reda på om sjuksköterskestudenter i sin sista termin har upplevt förekomsten av sömnproblem hos patienter under sin kliniska utbildning (VFU), vidtogs några åtgärder och i så fall vilka. Metod: Deltagarna var sjuksköterskestudenter i termin sex vid Uppsala universitet. Studenterna svarade på ett frågeformulär med frågor om deras erfarenheter av patienternas sömnproblem, med en enkätundersökning metod. Resultat: Totalt fanns det 94 deltagare och 92 av dem (97,9%) hade upplevt patienter med sömnlöshet under sin praktik och endast en student upplevde att patienter med sömnlöshet inte var ett problem för patienten. Resultaten av studien visar att nästan alla sjuksköterskestudenter har erfarenhet av patienter med sömnproblem. Dessutom visade resultaten att eleverna känner att de saknar kunskap om sömn. Slutsats: Resultaten visade att eleverna känner att de saknar kunskap om sömn, därför är det viktigt att införa detta i utbildningen. Dessutom är det viktigt att redan utbildad personal håller sig informerad om evidensbaserad forskning och erbjuds undervisning om hur de kan optimera sömnkvaliteten för patienter och motverka sömnstörningar.

Sjuksköterskor på sjukhusavdelningar upplever stress genom höga krav och lågt stöd från arbetsgivaren, låg kontroll över arbetet och stor arbetsbelastning. Syftet med den här studien var att beskriva vilka stressorer som finns hos avdelningssjuksköterskor på sjukhus och vilka copingstrategier de använder för att hantera stressen. Frågeställningar till studien är: Vilka stressorer finns hos sjuksköterskor som arbetar på sjukhus? Vilka copingstrategier använder sjuksköterskor på sjukhus för att hantera stressen? Studiens metod är systematisk litteraturstudie. Analysmetoden är latent innehållsanalys. Totalt inkluderas 14 stycken artiklar i studien. Artiklar söktes i databaser Cinahl+, PubMed och PsycInfo. Resultatet visar bland annat att sjuksköterskor stressas av hög arbetsbelastning, brist på personal, tidspress, omorganisationer och brist på stöd från ledningen. Sjuksköterskorna hanterar stressen genom problemfokuserad coping, känslofokuserad coping och att söka socialt stöd. Slutsatsen i studien är att sjuksköterskor upplever en rad olika stressorer på sjukhusavdelningen. Vilken copingstrategi sjuksköterskan använder sig av är individuellt och är beroende på situationen.

Introduktion: Vårdkvaliteten och samspelet mellan sjuksköterskor och patienter påverkas av hur kommunikationen mellan parterna fungerar. I vården utspelar sig kommunikation på olika sätt bland annat genom samtal mellan sjuksköterskor och patienter, vid överrapportering av patienter eller via kroppsspråk och kroppskontakt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av kommunikation och möten med sjuksköterskor vid vård på sjukhus. Metod: Litteraturstudien utfördes enligt Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning av valda artiklar återstod det 11 artiklar. Fyra av kvantitativ metod, sex av kvalitativ metod och en av mixad metod. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman med två tillhörande underteman. Det första temat var Återkoppling och delaktighet med tillhörande underteman: Sjuksköterskors förmåga till lyhördhet och informationsöverföring och Förutsättningar och brister för patienters delaktighet. Det andra temat var Sjuksköterskors ansvar och professionalitet i möten med patienter med underteman: Sjuksköterskors attityder till att kommunicera med patienter och språkbarriärers inverkan på kommunikation. Slutsats: Patienters upplevelser pendlade från känsla av trygghet till rädsla beroende på sjuksköterskors attityder och förhållningssätt. Patienter upplevde negativa känslor såsom otrygghet när de inte fick möjlighet till delaktighet. När sjuksköterskor bjöd in patienter och deras anhöriga främjades delaktigheten och patienterna kände sig mer trygga och respekterade.

No description available.

No description available.

Inledning: Sömn är ett vanligt problem hos äldre patienter på sjukhus och äldreboenden.  Brist på sömn leder till ökad risk att drabbas av stroke och hjärt-kärlsjukdom samt att det ger en negativ påverkan på rehabilitering. Sömnläkemedel är idag den främsta behandlingen mot sömnproblem, vilka ger biverkningar som exempelvis sedation dagtid, yrsel, talsvårigheter och mardrömmar.    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa vetenskapliga artiklar om vilka icke-farmakologiska åtgärder mot sömnproblem som sjuksköterskan kan tillämpa i sin profession för att främja sömnen hos äldre patienter.   Metod: En litteraturstudie där originalartiklar söktes i databaserna PubMed, Medline och Cinahl varav 16 originalartiklar granskades och sammanställdes.   Resultat: Resultatet i denna litteraturstudie visar att det finns icke-farmakologiska åtgärder för att förbättra sömnen. Dessa är akupunktur, nya rutiner samt kognitiv beteendeterapi. Förbättringarna som kan ses efter utförda icke-farmakologiska åtgärder är bland annat kortare insomningstid, ökad sömnduration, färre uppvaknanden och bättre sömn. Patienterna beskriver en förbättrad upplevelse av den egna sömnen efter tillämpning av dessa åtgärder.   Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar att det finns olika beprövade icke-farmakologiska åtgärder vilka har en positiv effekt på sömnen. Få artiklar har undersökt samma icke-farmakologiska åtgärd och resultatet i litteraturstudien är därmed bristfällig i sitt vetenskapliga belägg. Fler studier behövs för de enskilda åtgärderna.

Sammanfattning   Bakgrund: Sömn är ett allmänmänskligt behov. Kunskap om sömn och det som hindrar och främjar är viktigt i omvårdnadsarbetet. Det är sjuksköterskans ansvar att se till att behovet tillgodoses, annars kan det leda till ett vårdlidande. Syfte: Att belysa faktorer som stör patienters sömn nattetid på sjukhus. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Elva artiklar, nio kvantitativa, en kvalitativ och en mixad kvalitetgranskades och analyserades med manifest innehållsanalys med fokus på likheter och skillnader. Resultat: Fyra sömnstörande huvudgrupper av faktorer identifierades, ljud, ljus, smärta och omvårdnadsåtgärder. Resultatet diskuterades utifrån Hendersons och Erikssons omvårdnadsteorier. Slutsats: I sjuksköterskans kompetens är det viktigt att känna till sömnens fysiologi och sömnstörande faktorer. Kunskapen bör uppmärksammas redan på utbildningsnivå. Vidare forskning om sömn i sjukhusmiljö behövs med tanke på hur vården har utvecklats.