Abstrakt Bakgrund: Palliativ vård är en helhetsvård av patienter i ett stadie då vården gått över från botande till lindrande. Bredvid varje patient finns ofta en närstående som ska vara ett stöd till den sjuka samtidigt som de själva kan vara i behov av stöd. Det är en rättighet att de närstående får stöd oavsett vilken kontext vården bedrivs i. För att närstående ska orka vara en del i vården är det viktigt att de får rätt stöd. Syfte: Undersöka de närståendes upplevelser av stöd inom palliativ vård på sjukhus. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar ur Cinahl, PubMed och PsycINFO. Utifrån en induktiv ansats har artiklarna granskats och analyserats. Resultat: Resultatet sammanfattades i tre kategorier med tillhörande koder. Bekräftelse – bli sedd och tagen på allvar. Information – kommunikationens betydelse och att bli förberedd. Samhörighet – delaktighet. Slutsats: Bekräftelse, information och samhörighet är viktiga aspekter för närståendes upplevelser av stöd på sjukhus. Vårdpersonalen bör inkludera de närstående i vården för att de ska känna delaktighet. Information och vårdpersonalens sätt att kommunicera har stor betydelse. Ett bekräftande bemötande som ett vänligt leende eller en kram kan vara tillräckligt för att de närstående ska känna trygghet.

Ett  sjukhus  rymmer  många  olika  personliga upplevelser kring samspelet  i organisationen. Mellanchefens roll fungerar som en koppling mellan personalen och verksamhetschefen där de ska förstå de olika funktionerna och  även  medla mellan dessa. Vår studie syftar till att finna beskrivningar av hur mellanchefer inom en sjukhusorganisation kan agera för att främja delaktighet hos sin underställda personal och vad det innebär för det kliniska arbetet. En systematisk litteraturstudie utfördes och i processen valdes artiklar ut som svarade mot de ställda kriterierna. De utvalda artiklarna granskades, jämfördes och redovisades sedan. Studiens resultat delades in i fem kategorier; arbetstillfredsställelse, delaktighet, medarbetarskap, arbetsmiljö och ledarskapsstil. Resultatet visade att som mellanchef bör man kunna hantera konflikter mellan personalen, underlätta personalens kompetensutveckling och främja kommunikation. För att få sin personal att känna sig delaktig i verksamheten rekommenderas regelbundna möten där man kan identifiera och lösa arbetsrelaterade problem och ett öppet kommunikationsklimat framförallt kring förändring och utveckling av sjukhusverksamheten. Utav de fem kategorierna läggs störst vikt vid delaktighet och arbetstillfredsställelse för att skapa engagemang och organisationstillhörighet.

Studien syftade till att få syn på lekens betydelse för sjuka barn på sjukhus genom en kvalitativ intervjustudie. Texten kommer att behandla vad lek är och dess generella egenskaper samt dess betydande roll för människan. Den kommer även att belysa hur lekterapeuterna ser på lekens betydelse för barnet. Samt hur dem arbetar med att främja leken och använder sig utav leken som verktyg för bearbetning och förberedelse. Resultatet visade på att leken är livsviktig och har en betydelsefull roll för barnets utveckling och välmående. Miljön ses som en viktig faktor för alla barns möjlighet till lek utifrån ett synsätt inom specialpedagogiken, som menar på att hinder sitter i de sociala faktorerna och inte hos individen. Det framkommer även hur samspelet har en stor betydelse och att det inte enbart handlar om samspelet mellan lekterapeut och barn. Utan att samspelet sker i fler dimensioner som utgör en viktig faktor, exempelvis; lekterapeut-familj, barn-miljö och lekterapeut-vårdteam. Vår önskan med det här arbetet är att ge en större förståelse kring lekens betydelse samt belysa förskollärarens breda yrkeskompetens.

Bakgrund: Malnutrition är ett tillstånd där det finns brister på näringsämnen i kroppen. Den huvudsakliga orsaken till malnutrition är sjukdom. Då många äldre lider av olika typer av sjukdomar är malnutrition ett tillstånd som är vanligt hos dem. Sväljsvårigheter, muntorrhet, tandlossning och hur omvårdnaden utförs är andra bidragande faktorer. Problem: Malnutrition är ett vanligt förekommande problem hos äldre. Sjuksköterskan har ett omvårdnadsansvar att förebygga malnutrition och det har visats tydliga brister i detta ansvar. Syfte: Syftet är att ur sjuksköterskans perspektiv beskriva omvårdnadsansvar vid malnutrition hos äldre patienter. Metod: Vald analysmetod till examensarbetet är en systematisk litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom det sex teman, dessa var anhöriga som resurs, uppföljningens betydelse för nutritionsvården, att respektera patientens vilja, brist på kunskap, bristande kontroll av ansvar samt låg prioritering. Det framkom brister inom sjuksköterskans omvårdnadsansvar där brist på kunskap sågs som det mest framträdande. Slutsats: Det krävs mer kunskap och tydligare ansvarsdefinition för att sjuksköterskor ska kunna upprätthålla sitt omvårdnadsansvar vid malnutrition hos äldre patienter. Flera faktorer spelar in när det brister i ansvaret som hög arbetsbelastning, tidsbrist och etiska konflikter.

Bakgrund: Sömn är ett av våra mest grundläggande behov. Mindre än 6 timmar sömn per dygn kanleda till inflammation, hjärt-och kärlsjukdomar, cancer och depression. För att kunna somna krävs blandannat en ljus och ljudnivå som är acceptabel för patienten. Att skapa förutsättningar för patienter attsova är en viktig del i det personcentrerade arbete sjuksköterskor utför, vilket kan vara en utmaning attskapa på sjukhus. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar patienters sömn på sjukhus.Metod: Med en allmän litteraturöversikt skapas en överblick över hur kunskapsläget ser ut idag.Kvantitativa och kvalitativa artiklar användes och därmed gavs en bild över patienters upplevelse viabeprövade mätinstrument samt individuella berättelser genom intervjuer.Resultat: Patienters sömn är ofta bristfällig på sjukhus. Mest prevalenta faktorer som framkom var ljud,ljus och omvårdnadsinterventioner som utfördes under natten. Diskussion: Vårdpersonal behöversträva efter att förbättra patienters sömn på sjukhus. Sömn är en förutsättning för hälsa och välmående.Enkla interventioner som vårdpersonal kan göra är att aktivt erbjuda sovmask och öronproppar, samt attnattetid aktivt beakta på ljudnivån för att minska störning för patienterna.

På offentliga platser av större omfattning däribland sjukhus är behovet av ett väl utformat skyltsystem och en enkelhet att kunna navigera sig som besökare och patient stort. Ett bristande navigeringssystem är ett frekvent problem och kan som följd få konsekvenser däribland försenade läkarbesök, stresspåslag hos patienter eller annan onödig tidsåtgång. Med detta som grund har denna studie undersökt människors förhållande till wayshowing och wayfinding på Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand samt hur de navigerar sig utifrån sjukhusets skyltsystem och vägvisningar.

<p>Syftet med uppsatsen är att utforska den pedagogiska verksamheten och lekens betydelse för barn på sjukhus. Vi vill uppmärksamma att yrket som lärare och pedagog sträcker sig längre än inom skolans ramar. Med utgångspunkt i litteratur i ämnet, enkäter och intervjuer med olika aktörer verksamma inom barnavård studerar vi i uppsatsen de olika aktörernas tankar och funderingar om sitt arbete och synen på barns lek. Resultatet visar på att leken enligt informanterna är en viktig del i barns tillfrisknande. Leken i sig har en terapeutisk inverkan på barn då de hamnar på sjukhus. Aktörerna arbetar utifrån synsättet att leken läker.</p>

<p>Hot och våld förekommer, inte bara ute i samhället, utan även på våra arbetsplatser. Personal inom hälso- och sjukvård tillhör de mest utsatta yrkeskategorier när det gäller arbetsrelaterade hot- och våldssituationer. Syftet med studien var att belysa förekomsten av och riskfaktorer för hot- och våldssituationer som sjuksköterskor blir utsatta för, samt att undersöka det preventiva arbetets effekter inom den slutna vården. Tio vetenskapliga kvantitativa artiklar granskades, analyserades och värderades. Av resultatet framkom att hot och våld på arbetet drabbar sjuksköterskor runt om i världen. Sjuksköterskor inom psykiatrin var de som löpte störst risk att bli utsatt för samtliga typer av hot och våld. Patienter var den vanligaste bakomliggande orsaken till hot- och våldssituationer mot personal. Resultatet visade att få preventiva program hade dokumenterade positiva effekter, några hade till och med negativa effekter. Personalen som drabbades av hot och våld kände sig mindre trygga och upplevde en sämre arbetsmoral än de som inte blev drabbade. Arbetsgivarens skyldighet var att upprätthålla en säker arbetsplats för sina anställda. Patienterna var de som slutligen drabbades när hot- och våldssituationer påverkade sjuksköterskans arbete negativt. Inställningen var att göra det bästa av situationerna samt söka nya vägar för att förbättra dem.</p>

<p>Många patienter vårdas varje år på sjukhus. Vårdtiden innebär en stor omställning för patienten eftersom den bidrar till en förändrad situation där patienten kan uppleva bristfällig kontroll över det privata. Det är en utmaning för hälso- och sjukvårdspersonal att behandla patientens sjukdom och samtidigt i omvårdnaden arbeta för att patientens personliga sfär bibehålls. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens per¬sonliga sfär i omvårdnaden under vårdtiden på sjukhus. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 14 veten¬skapliga artiklar. Resultatet visade fem kategorier som var betydel¬sefulla för patientens personliga sfär inom omvårdnad. Dessa var patientrelaterade aspekter, sjuksköterskerelaterade aspekter, val¬möjlighet och kontroll, samtal samt vårdmiljö. Det finns mycket som sjuksköterskan och annan hälso- och sjukvårdspersonal kan göra i sitt arbete för att främja ett bibehållande av patientens per¬sonliga sfär, men hur patienten upplever detta är ändå alltid individuellt. Forskning bör i framtiden inriktas på att lyfta fram patientens behov av en personlig sfär för att göra hälso- och sjuk¬vårdspersonal uppmärksamma på detta behov.</p>

No description available.