Bakgrund: Sömnen är en viktig del av en människas liv, man sover bort ca en tredjedel av sin livstid. Med det naturliga åldrandet förändras sömnen och man blir mer känslig för omkringliggande stimuli och vaknar då lättare på natten samt sover färre timmar. På en vårdavdelning finns det mycket som kan påverka sömnen, speciellt hos äldre människor. Ljud som man inte känner igen, en okänd säng att sova i samt andra människor i samma rum. Alla dessa faktorer kan ge uppkomst till sömnrubbningar under en vistelse på en vårdavdelning. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva faktorer som påverkar äldre vuxnas och äldres sömn på en vårdavdelning. Metod: I denna litteraturöversikt har databaserna CINAHL with full text och Medline använts. Totalt elva artiklar har granskats där åtta artiklar har varit kvantitativa och två kvalitativa, den sista artikeln var en mixad kvalitativ och kvantitativ studie. Utifrån resultaten har författarna sammanställt teman. Resultat: Fem teman uppmärksammades: sömnen på en vårdavdelning där sömnen påverkas av den okända miljön. Inre faktorer som påverkar patientens sömn där det emotionella tillståndet grundat i oro, sjukdom och avsaknad av anhöriga kan påverka sömnen. Miljöfaktorer stör sömnen, där ljus, ljud och personalens interaktioner stör sömnen. Skillnader mellan länder och könsskillnader som påverkar sömnen, där män och kvinnors sömnkvalitet ser olika ut i olika länder. Ljudreducerande åtgärder för sömnen, där betydelsen av inplanerad tysthet (Quiet time) tas upp samt vikten av ljus och ljud-reduceringsprogram för att främja sömnen. Diskussion: I metoddiskussionen har vi diskuterat om valen av artiklar och länder kan ha påverkat resultatet negativt, men diskuterar även för varför vi valt att använda dessa. I resultatdiskussionen har vi diskuterat Florence Nightingales teori om miljö och sömn kopplat till resultatet, samt vad som inte har tagits upp i resultatet. / Background: Sleep is an important part of a person’s life, you sleep away a third of your lifetime. With the natural aging there will be changes in the sleep pattern. You will become more sensitive to surrounding stimuli, wake up easier at night and sleep less hours. On a ward, there are a lot that can affect sleep, especially for elderly. Sound that you don’t recognize, an unknown bed to sleep in as well as other people in the same room. All these factors can make you get sleep disorders during sleep in a ward. Aim: The purpose of this literature review was to describe factors impact on older adults and older peoples sleep in a ward. Methods: In this literature review the databases CINAHL with full text and Medline have been used. A total of eleven articles were reviewed, eight articles had quantitative methods and two had qualitative methods, the last article were a mixed method with both qualitative and quantitative design. From the results, the authors had complied themes. Results: Five themes noticed: sleep in a ward, where the sleep is affected by the unfamiliar environment. Inside factors that affect sleep, where the emotional state of the patient caused by worry, disease and absence of relatives can affect the sleep. Environmental factors that disturb sleep, where light, sound and staff interactions contribute to disrupt sleep. Differences between countries and gender differences that affect the sleep, where men and women's sleep quality are different between countries. Noise reducing measures for sleep, where scheduled silence (Quiet Time), light- and sound reduction programs are important factors to promote quality sleep. Discussions: The methodological discussion we have discussed about the choices of articles and countries may have negatively affected the result, but also discusses why we chose to use them. The results discussion, we had discussed Florence Nightingale's theory of environment and sleep related to the result, and what has not been included in the results.

Bakgrund: Under 2018 vårdades över 80 000 barn på svenska sjukhus. Föräldrars upplevelse av omvårdnad vid deras barns sjukhusvistelse påverkar i hög grad barnets upplevelse av vården. Vårdsituationen är skrämmande och okänd; trygga föräldrar ger trygga barn. Pediatrisk vård ska genomsyras av ett familjecentrerat perspektiv där familjen är en aktiv part i vården.  Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelse av omvårdnad vid deras barns sjukhusvistelse.  Metod: En litteraturöversikt innefattande vetenskapliga artiklar med såväl kvalitativ, kvantitativ som mixad metod.  Resultat: Baserat på fynden i de inkluderade artiklarna fanns en god upplevelse och hög tillfredsställelse hos föräldrarna med såväl omvårdnad som delaktighet vid barnets sjukhusvistelse. Under analys identifierades fem huvudkategorier gällande omvårdnadsupplevelsen; ”Föräldrars behov av god kommunikation”, ”Föräldrars behov av att vara informerade”, ”Föräldrars behov av att vara delaktiga”, ”Föräldrars förväntningar på sjuksköterskan” samt ”Föräldrars behov av ett gott bemötande”. Slutsats: Resultatet indikerar att föräldrarnas upplevelse av vad som är viktigt är universellt. Föräldrar var generellt positivt inställda till erhållen omvårdnad. Essentiellt för föräldrars upplevelse av god pediatrisk vård framkom vara: kommunikation, information, delaktighet, stöd, relationer, skicklighet och familjecentrering. Alla aspekter är tätt sammanflätade, och påverkar i hög grad varandra. När alla aspekter vävdes samman till en helhet fick föräldrarna en god uppfattning av vården. / Background: During 2018 over 80 000 children were hospitalized in Sweden. Parents' perception of nursing care during the hospitalization of their child highly influences the child's perception of care. The inpatient situation is frightening and unknown; parents feeling safe leads to children feeling safe. Pediatric care should have a family centered perspective that makes the family an active participator.  Aim: To identify the perception of parents regarding nursing care during hospitalization of their child.   Method: A literature review of scientific articles with both qualitative, quantitative and mixed methodology.  Findings: There was, generally, a positive perception and high satisfaction among the parents based on the findings in the included articles regarding nursing care and participation during their child's hospitalization. During the analysis five categories regarding the nursing experience were identified: “Parents’ necessity of good communication”, “Parents need to be informed”, “The importance of parental involvement”, “Parents’ expectations on the nurse” and ”Parental need of a kind approach”.  Conclusion: The results indicate that parents' perception of nursing care needs is universal. Parents generally have a positive perception of nursing care. Communication, information, participation, support, relations and family centeredness are, according to the parents, pivoting factors for creating a perception of good pediatric care. All aspects are tightly woven together, influencing each other. Parents are enabled a positive perception of nursing care if all aspects are intricately interlinked.

Background: Sleep is one of mankind's basic needs and important for the experience of health, as well as essential for the patient's ability to recover. Lack of sleep has a negative effect on the ability to recover from the consequences of illness. Patients states that they have a negative quality of sleep during hospital stay. Aim: The aim of this study was to describe factors that influencing the night sleep of patients during hospital stay. Method: An overview of the literature was performed. Six quantitative, three qualitative and two mixed-method studies were included. Results: Two main categories emerged, which were; Environmental factors and physical- and psychological factors. The result showed that patients experienced environmental factor such as noise and lights, comfort and routines. Physical- and psychological factors experienced by patients was symptoms, anxiety and thoughts and also nurse's bedside manners. Conclusion: Nurses bedside manners have significant importance for patient's ability to experience a quality sleep. The result shows that factors affecting patients sleep are possible to influence and alter in order to enable best possible sleep for patients during hospital stay.

Bakgrund: Åtgärder för att förbättra sömn är en central del i sjuksköterskans omvårdnad då sömn utgör en grundläggande faktor i människans välbefinnande och även i återhämtning. Flertalet sjukdomar har inverkan på människans sömn. När kroppen inte får den sömn som krävs kan detta ge konsekvenser som kardiovaskulära sjukdomar, diabetes typ två, nedsatt beslutsfattningsförmåga, koncentrationsförmåga och det kan dessutom ge upphov till humörsvängningar. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans omvårdnad vid sömnproblematik hos vuxna patienter som vårdas på sjukhus. Metod: Allmän litteraturstudie med strukturerad sökmetod. Tio resultatartiklar valdes ut. Resultat: Analysen av resultatet genererade fyra kategorier: sjuksköterskans kunskap om patienters sömn; nattlig ljud- och ljusexponering som påverkar sömnen; ängslan, oro och smärta som påverkar sömnen samt organisatoriska faktorer som påverkar sömnen. Konklusion: Framförallt visade det sig att det krävs en omdirigering av vårdmiljön berörande ljudnivåer, ljusexponering samt störande omvårdnadsinsatser under nattetid. Vårdverksamheten behöver dessutom omstruktureras för att ge sjuksköterskan förutsättningar för att stödja patienters sömnhälsa. Sjuksköterskor upplever även att de ibland har otillräcklig kunskap för att vårda patienter med sömnproblem. / Backgroud: Sleep is an essential component of the nurse’s tending. It is also a fundamental factor in the human well-being and recovery. Numerous of diseases affect human sleep. When the body does not get the sleep that is required, it can result in consequenses such as menial ability to concentrate, impaired decision-making ability and it can also result in rised mood swings. In addition, it can contribute to cardiovascular disease and type two diabetes. Aim: The aim was to illustrate the nurse ́s nursing in the event of sleep problems in adult patients who are cared for in hospital. Method: General literature study with structured search method. Ten result articles were selected. Results: The result developed in four categories: the nurse’s knowledge about patients’ sleep; nightly sound and light exposure which affects the patient's sleep; anxiety, worry and pain which affects the patient's sleep and organizational factors which affects the patient's sleep. Conclusion: Above all, it turns out that a redirection of the care environment regarding noise levels, light exposure and disruptive nursing interventions at night is required. It also needs to be restructured within the business to give the nurse more suitable conditions and, in general, time to support patients’ sleep health. It was also stated that in some scenarios the nurse felt that some of the competence and knowledge for patients with sleep problems was lacking.

Background: The aging population has become ha global phenomenon. The care for elderly people are therefore facing huge obstacles when it comes to meeting the aging population’s future needs. For various reasons many older people are seeking help and have to spend time in hospitals and when they return to their home environment they often have to rely on different health and care efforts. Aim: Describe older people’s experiences of their life situation and the different care interventions after hospitalization. Method: This study has a descriptive design with a qualitative approach and a total of nine individual semi-structured interviews were conducted. The collected material was analyzed using qualitative content analysis. Main result: An underlying theme appeard: The value of being independent, both past, present and future and were the overall result. After hospitalization the informants experienced numerous limitations that impaired their autonomy. The restrictions made them dependent on family members and effeorts from home care services to cope with the new situation. The informants were both adapted to and accepted the new situation and different values according to the new life situation could be discerned. The values could be various achievements, being outdoors or social interactions. Conclusion: To arrive home from the hospital with other conditions than prior hospital stay, is a transition that older people often have to go through. The older person needs help in this transition, both from the surroundings and the specialist nurse in the care of the elderly, as well as general nurses and assistant nurses have a significant role in how the new life situation is experienced. / Bakgrund: Den åldrande befolkningen har blivit ett globalt fenomen och det kommer att ställas krav på såväl sjukvård som vård- och omsorg av äldre personer för att kunna möta den åldrande befolkningens framtida behov. Många äldre personer vårdas av olika anledningar inom den slutna hälso- och sjukvården och när de återkommer till hemmet är de ofta i fortsatt beroende av olika vård- och omsorgsinsatser. Syfte: Beskriva äldre personers upplevelse av sin livssituation och av olika vård- och omsorgsinsatser efter sjukhusvistelse. Metod: Studien har en beskrivande design med en kvalitativ ansats och totalt har nio individuella semistrukturerade intervjuer genomförts. Det insamlade materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Ett underliggande tema framträdde: Värdet av att vara självständig, i dåtid, nutid och framtid och var det övergripande resultatet. Informanterna upplevde efter sjukhusvistelsen olika begränsningar som försämrade deras självständighet. Begränsningarna gjorde dem beroende av närstående och insatser från hemtjänsten för att klara av den nya livssituationen. Informanterna anpassade sig till och accepterade den nya livssituationen och olika värden av betydelse för den nutida livssituationen kunde urskiljas. Dessa värden kunde vara olika framsteg, utomhusvistelse eller social samvaro. Slutsats: Att komma hem från sjukhuset med andra förutsättningar än innan sjukhusvistelsen är en transition som äldre personer ofta måste gå igenom. Genom transitionen behöver den äldre personen stöd och hjälp från omgivningen och specialistsjuksköterskan inom vård av äldre, liksom allmänsjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden har en betydande roll för hur den nya livssituationen upplevs.

Bakgrund  Sömn är ett grundläggande behov hos människan då det utgör en viktig del av den fysiska och psykiska återhämtningen. En bristande sömn har visat sig kunna ge en rad olika följder, kortsiktiga såväl som långsiktiga. Bland annat kan immunförsvaret påverkas negativt av otillräcklig sömn. Intag av alkohol, nikotin och koffein samt brist på motion är exempel på faktorer som kan försämra förutsättningarna för god sömn. Forskning har visat att patienters sömn kan påverkas av att vara inlagd på sjukhus. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av sömn på sjukhus. Metod Detta arbete är utformat som en icke-systematisk litteraturöversikt. Översikten grundades på 17 vetenskapliga originalartiklar, som alla inhämtats via databaserna PubMed och CINAHL. Både artiklar utförda med kvalitativ- och kvantitativ metod inkluderades. Samtliga artiklar genomgick en kvalitetsgranskning och endast artiklar som bedömdes ha hög- och medelhög kvalitet inkluderades. Materialet analyserades utifrån en integrerad analys och sorterades med hjälp av färgkodning. Resultatet av litteraturöversiktenredovisades utifrån fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier, som alla identifierades under dataanalysprocessen.  Resultat Resultatet visade att patienters upplevelser av sömn på sjukhus var varierande. Patienter upplevde generellt att sömnen påverkades av sjukhusvistelsen och i många fall uppgavs en störd och försämrad sömn. Bland annat påverkades sömnen av faktorer i vårdmiljön samt av olika psykologiska- och fysiologiska faktorer. Olika ljud, nattliga omvårdnadsåtgärder och stark smärta var tre huvudsakliga faktorer som upplevdes påverka sömnen negativt. Slutsats Denna litteraturstudie visade att sjuksköterskan och annan vårdpersonal utgjorde en central del av de faktorer som patienter framförallt upplevde som sömnstörande. Genom att sjuksköterskan tar del av patienters upplevelser, kan insikt ges kring vilka sömnfrämjande åtgärder som potentiellt kan behöva vidtas för att i förlängningen öka patientens välmående och hälsa. Sjuksköterskan har sammanfattningsvis potential att förbättra patienters möjlighet till god sömn på sjukhus. / Background Sleep is a basic human need as it is an important part of the physical and mental recovery. A lack of sleep has been shown to have a number of different consequences, in short-term as well as long-term. Among other things, the immune system can be affected by insufficient sleep. Consumption of alcohol, nicotine and caffeine as well as lack of exercise are examples of factors that can impair the conditions for good sleep. Research has shown that patients' sleep can be affected by being hospitalized. Aim The aim of this literature review was to describe patients' experiences of sleep in hospitals. Method This study is designed as a non-systematic literature review. The study was based on 17 original scientific articles, all obtained from the databases PubMed and CINAHL. Both articles made with qualitative and quantitative methods were included. All articles underwent a quality review and only articles that were judged to be of high and medium quality were included. The material was analyzed based on an integrated analysis and sorted into categories using color coding. The results of this literature review were presented using four main categories with associated subcategories, all of which were identified during the data analysis process. Results The results showed that patients' experiences of sleep in hospital were varied. Patients generally experienced that sleep was affected by hospitalization and in many cases a disturbed and impaired sleep was reported. Among other things, sleep was affected by factors in the care environment as well as by various psychological and physiological factors. Different sounds, nocturnal nursing care and strong pain were three main factors that were perceived to affect sleep negatively. Conclusions This literature review showed that the nurse and other healthcare staff were a central part of the factors that patients mainly experienced as sleep disruptive. By taking part in patients' experiences, the nurse can be aware of what sleep promotion measures may potentially need to be taken to increase the patient's well-being and health in the long run. In summary, the nurse has the potential to improve patients' chances of good sleep in hospitals.

Bakgrund Populationen i Sverige har blivit äldre och ser ut att fortsätta åldras. I takt med denna utveckling uppträder en tydlig bild: fler och fler äldre hamnar på sjukhus. Äldre patienter tillhör en patientgrupp med en ofta komplex sjukdomsbild, därför krävs kunskap kring denna befolkningsgrupp och vad som får dem att bli sjuka vilket kan leda till andra funktionsnedsättningar. Detta är något som skulle kunna förhindras med rätt kunskap och tillvägagångssätt från sjuksköterskorna. Genom att sammanställa den senaste forskningen leder det till att öka sjuksköterskornas kunskap och förståelse för denna patientgrupp vilket är avgörande för en god och trygg sjukhusvistelse. Syfte Syftet var att belysa äldres upplevelser av sjukhusvistelse. Metod I databaserna PubMed och CINAHL genomfördes en databasundersökning som genererade 15 vetenskapliga artiklar samt en manuell sökning som genererade fem artiklar. De 15 artiklar som inkluderades var både kvalitativa och kvantitativa och klassificerades efter Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Slutligen analyserades de vetenskapliga artiklarna i en integrerad analys. Resultat Denna litteraturöversikt identifierade två huvudkategorier Att bli involverad och Bemötande. Litteraturöversikten visade att äldre patienter önskar att bli involverade i sin vård och upplever bristande bemötande på sjukhuset. Personcentrerad vård, intresse från sjuksköterskorna och tillgänglighet är viktiga faktorer för patienternas upplevelse. Resultatet kan bidra till kunskapsutveckling och förbättring av vården för äldre på sjukhus. Slutsats Sjukhusvistelsen för äldre kan innebära en upplevelse av bristande bemötande och information. Patienterna vill ofta bli involverade i sin vård men möts av sjuksköterskor med tidspress, hög arbetsbelastning och bristande intresse i patienten. Men många patienter upplever också en tilltro till sjuksköterskorna och väljer att helt överlämna sig till dem. Denna litteraturöversikt kan bidra med kunskap till omvårdnadsprofessionen i form av effektivare och mer personcentrerat bemötande av äldre. / Background The population in Sweden is rapidly aging and is expected to continue doing so. With this trend, a clear picture emerges: more and more elderly individuals end up in hospitals. Elderly patients belong to a patient group with often complex medical conditions, thus requiring knowledge about this population and the factors that contribute to their rapid illness progression and functional impairments, which could be prevented with the right knowledge and approach from healthcare professionals. Compiling the latest research to enhance healthcare personnel's knowledge and understanding of this patient group is crucial for providing a good and safe hospital stay. Aim To study the elderly's experience of hospitalization Method In the databases PubMed and CINAHL, a database survey was conducted that generated 15 scientific articles. The 15 articles that were included were both qualitative and quantitative and were classified according to Sophiahemmet University's assessment basis. The scientific articles were then analyzed in an integrated analysis. Results This literature review identified two main categories to be involved and treatment. The literature review showed that older patients wish to be involved in their care and experience a lack of treatment at the hospital. Person-centred care, interest from the staff and availability are important factors for the patients' experience. The results can contribute to knowledge development and improvement of care for the elderly in hospitals. Conclusions The hospital stay for the elderly can mean an experience of lack of treatment and information. Patients often want to be involved in their care but are met by healthcare staff with time pressure, high workload a and a lack of interest in the patient. Many patients also experience a trust in the healthcare staff and choose to completely surrender to them. This literature review can contribute with knowledge to the nursing profession in the form of more efficient and personcentered treatment of the elderly.