Problemformulering: Sjuksköterskan behöver ge patienten förutsättning till delaktighet i vårdandet. En patient som är delaktig i sin vård upplever minde obehag över situationer och mindre stress. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som påverkar patientdelaktighet vid sjukhusvistelse och vad sjuksköterskan kunde göra för att underlätta detta. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och grundar sig på 13 kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom att sjuksköterskan behövde bygga upp en relation till patienten och ge patienten tid och kunskap för att öka delaktigheten i vårdandet. Uppföljning av kunskapsnivån var av vikt för att observera hur mycket kunskap patienten hade. Konklusion: Patientens delaktighet kunde förbättras om sjuksköterskan gav information om situationen och kommunicerade med patienten. För att kunna öka patientens delaktighet var det väsentligt att en positiv relationen mellan patient och sjuksköterska fanns där båda vågade vara sig själva. När sjuksköterskan hade tid att vara med patienten kunde kunskap och en relation bildas. Implikation: Fördjupad undervisning i kommunikation och relation mellan sjuksköterska och patient föreslås. Det behöver uppmärksammas mer om delaktighet på vårdavdelningarna. Vidare forskning om hur sjuksköterskan kan göra män mer delaktiga i vårdandet och delaktighetens betydelse, inte enbart för patienten utan också för att ta reda på vilka fördelar samhället får av en delaktig patient, rekommenderas.

Bakgrund: Tonåringars omvårdnadsbehov är på flera plan ett brett och utmanande arbete. Den inskrivna tiden kan för tonåringar påverkas på olika sätt genom individuell anpassning av vården. Upplevelsen av vården uppfattas olika av olika individer vilket gör kunskapen i detta än mer komplex. I detta har sjuksköterskor en stor roll i att främja tonåringars välmående under den inskrivna tiden.Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda tonåringar inskrivna på vårdavdelning.Metod: 13 sjuksköterskor intervjuades på fyra sjukhus i södra Sverige och innehållet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Olika kategorier av sjuksköterskors erfarenheter togs fram. Att mötet med tonåringar kunde vara både problematiskt och roligt framfördes av sjuksköterskorna, där vikten av ett bra bemötande, anpassad kommunikation och en fungerande relation var delar som diskuterades. Två stora utmaningar sjuksköterskorna såg i sitt arbete med tonåringar var att kunna motivera dem och att bedöma deras mående. Sjuksköterskornas erfarenheter om tonåringars situation på sjukhus lyftes också fram och innefattade erfarenheter om bland annat utveckling, integritet och föräldrars närvaro. Där tonåringars individuella utveckling ledde till frågor och funderingar avseende mognadsnivå. Till sist reflekterades sjuksköterskors syn på vårdmiljöns betydelse för tonåringars upplevelse av vårdtiden.Slutsats: Genom en större mängd forskning avseende sjuksköterskors erfarenheter i vården av tonåringar kan omvårdnaden av tonåringar i framtiden troligen bli ännu bättre. Ju fler sjuksköterskor som får komma till tals desto större blir kunskapsbasen för en anpassad och välfungerande evidensbaserad omvårdnad. / Background: Adolescents' need for care are on many levels a broad and challenging field of work. The admission time for adolescents can be affected in different ways by individual adaptation of the care. The experience of care is perceived differently by different individuals, which makes the knowledge in this even more complex. In this, nurses have a major role in promoting adolescents' well-being during the admitted period.Purpose: The purpose of the study was to highlight the nurses' experiences of caring for adolescents admitted in care wards.Method: 13 nurses were interviewed at four hospitals in southern Sweden and the content was analysed with a qualitative content analysis.Results: Various categories of nurses' experiences were discussed. The nurses expressed that the meetings with the adolescents could be both problematic and fun. The importance of being met in a good way, an adapted communication and a positive relation were parts that were discussed. Two major challenges the nurses saw in their work with adolescents was being able to motivate them and to assess their wellbeing. The nurses' experiences of adolescents' situation in hospitals were also highlighted and included experiences on, among other things, development, integrity and parents' presence. Where adolecents´ individual development led to questions concerning the level of maturity. Finally, nurses' views on the importance of the healthcare environment for adolescents' experience of care time was reflected. Conclusion: Through a greater amount of research on nurses' experiences in the care of adolescents, this is likely to be further improved in the future. To achieve a greater knowledge-base for a well-adapted and well-functioning evidence-based hospital care, it is vital that more nurses are heard.

Bakgrund: Sömn är en viktig del i patientens tillfrisknande från sjukdom eftersom kroppen återhämtar sig under sömnen. Störd sömn kan leda till sömnbrist som påverkar patienten negativt genom exempelvis nedsatt immunförsvar. Patienters upplevelser av sin sömn vid sjukhusvistelse kan variera men upplevs i många fall negativ. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienternas upplevelser i förhållande till sömn i samband med sjukhusvistelse. Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna identifierades ur Pubmed och Cinahl. Artikalrna kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s modell för kvalitetsgranskning av kvalitativa studier. Resultatet analyserades genom en innehållsanalys där två teman identifierades, där vartdera tema delades in i sju respektive sex subtema. Resultat: Två teman identifierades: emotionell och omgivning/miljöpåverkan. Ur dessa sammanställdes sex subteman: ångest och rädsla hos patienter; smärta, hjälplöshet och frustration; positiva upplevelser; ljud och ljusets påverkan; avdelningsrutiner; rummets påverkan. Slutsats: Patienter upplevde att deras sömn påverkades vid sjukhusvistelse. De flesta patienternas upplevelser var negativa för sömnen. / Background: Sleep is a vital part of a patient’s recovery from sickness because the human body recovers during sleep. Disturbed sleep can lead to sleep deprivation that can have a negative affect on patients, for example by a reduced activity in the immune system. Patients´ experiences of sleep during their time in the hospital can vary. Aim: The purpose of this study was to illustrate patients´ experience of sleep when being hospitalized. Method: This literature review is based on 10 qualitative studies. The articles were identified using Pubmed and Cinahl. The articles qualities were reviewed using SBU: s model for quality review of qualitative studies. The result was analyzed by analyzing the content where two main themes were identified, each main theme then got split up in seven respective six sub themes. Results: Two main themes were identified: emotional and environmental. From these two themes six headlines were compiled: Anxiety and fear in patients; pain, helplessness and frustration; positive experiences; the impact of noise and light; the unit routines; the room’s impact. Conclusion: Patients experienced that their sleep was affected during their stay at the hospital. Most of the patient’s experiences had a negative impact on their sleep.

Bakgrund: Ett vanligt arbetssätt inom slutenvård är teamrond där olika professioner stämmer av vårdarbetet. Fysioterapeuter har en viktig rehabiliterande roll inom slutenvården, vetenskapligt underlag som beskriver fysioterapeuters upplevelser av sin roll i teamronden är mycket begränsat. Syfte: Syftet var att beskriva hur fysioterapeuter inom slutenvård på svenska sjukhus upplever teamronden och sin egen yrkesroll i denna. Metod: Studien var en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sju fysioterapeuter, som alla hade deltagit i minst tre teamronder under de senaste tre månaderna, intervjuades mellan december 2021 och februari 2022. Den första intervjun genomfördes på informantens arbetsplats, resterande intervjuer som videosamtal. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier; teamrondens betydelse, fysioterapeuten som en del i teamronden samt faktorer som påverkar teamronden. Huvudkategorierna innefattar tre till fyra subkategorier. Resultatet presenterar informanternas syn på den egna rollen, interprofessionellt samarbete samt huvudsakliga faktorer som påverkar teamrond och dess inverkan på vårdkvaliteten. Konklusion: Teamronden upplevs vara ett viktigt forum för det interprofessionella samarbetet där fysioterapeuten har en viktig del. Upplevelser om fysioterapeutens begränsade förutsättningar i teamronden vad gäller prioriteringar och rondupplägg framkom. Vidare forskning bör undersöka hur vårdkvaliteten påverkas av fysioterapeutens deltagande i teamronden samt hur fysioterapeutens roll i teamronden kan stärkas.

Årligen drabbas ca 18 000 personer i Sverige av en höftfraktur och medelåldern för dessa är 83 år. Av dem som ådragit sig en höftfraktur lider ca 50 % av malnutrition. Detta är ett tillstånd då det råder en obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen och då uppstår det en störning i näringstillståndet. Det finns starka samband med malnutrition och ökad sjuklighet, dödlighet och förlängd vårdtid. Då sjuksköterskan har omvårdnadsansvaret när det gäller patientens intag av näring och energi var vårt syfte med studien att ta reda på hur patienten upplever maten och måltidssituationen under sjukhusvistelsen efter operationen av en höftfraktur. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie där åtta patienter har intervjuats. Resultatet visar att patienterna tycker att de har en ständig mättnadskänsla hinner aldrig känna sig hungriga mellan måltiderna. De upplever att måltiderna är något socialt och att det var trevligare att inta måltiderna i dagrummet än att sitta på sitt rum. Faktorer som påverkad matlusten negativt var muntorrhet, illamående och smärta. Slutsatser som kan dras av studien är att det är viktigt att alla får energi- och proteinberikad kost, att sätta in de åtgärder som finns för att höja näringsintaget hos denna patientgrupp och att följa upp resultatet. Det kan konstateras att det fortfarande finns mycket kvar att göra för denna patientgrupp. / Program: Fristående kurs

<p>Bakgrund:Att få sitt barn inlagt på sjukhus är en stor förändring för föräldrar. Detta kan leda till många olika känslomässiga upplevelser som kan skapa en obalans i familjen. För vårdpersonal är det viktigt att ha kunskap om detta så att familjen kan få en god omvårdnad och en bra upplevelse av sjukhusvistelsen med sitt barn. Syfte: Syftet med studien är att beskriva föräldrars erfarenheter och upplevelser av omvårdnad i samband med sjukhusvistelser med sitt barn. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie genom systematisk granskning och sammanställning av vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra fynd framkom i studiens resultat. Dessa var: tidigare erfarenheter av sjukhusvård, brist på kommunikation och känslomässigt stöd, upplevelser av trygghet och delaktighet samt upplevelser av otrygghet och att inte bli lyssnad på. Slutsats: För att få en bättre dialog och öka kunskapen om föräldrarnas tidigare upplevelser och erfarenheter kan sjuksköterskan använda sig av familjefokuserad omvårdnad.</p> / <p>Background: When a child is admitted to the hospital it is a big change for the parents. This can cause different emotional reactions and create an imbalance in the family. It is important for the healthcare staff to be aware of this, so that they can give the family a good nursing care and at the same time a good experience of the hospitalization. Aim: The aim of this study was to describe parents´ experiences of the child’s care during hospitalization. Method: The study was conducted as a literature review through a systematic compilation of scientific articles. Results: Four findings were revealed in the studies result. They were: earlier experiences of hospitalization, lack in communication and emotional support, experience of feeling security and participation, experience of insecurity and not being lessened to. Conclusion: To get a better dialog with the parents and to get more knowledge about their experiences of hospitalization the nurse can use family focused nursing.</p>

Bakgrund:Att få sitt barn inlagt på sjukhus är en stor förändring för föräldrar. Detta kan leda till många olika känslomässiga upplevelser som kan skapa en obalans i familjen. För vårdpersonal är det viktigt att ha kunskap om detta så att familjen kan få en god omvårdnad och en bra upplevelse av sjukhusvistelsen med sitt barn. Syfte: Syftet med studien är att beskriva föräldrars erfarenheter och upplevelser av omvårdnad i samband med sjukhusvistelser med sitt barn. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie genom systematisk granskning och sammanställning av vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra fynd framkom i studiens resultat. Dessa var: tidigare erfarenheter av sjukhusvård, brist på kommunikation och känslomässigt stöd, upplevelser av trygghet och delaktighet samt upplevelser av otrygghet och att inte bli lyssnad på. Slutsats: För att få en bättre dialog och öka kunskapen om föräldrarnas tidigare upplevelser och erfarenheter kan sjuksköterskan använda sig av familjefokuserad omvårdnad. / Background: When a child is admitted to the hospital it is a big change for the parents. This can cause different emotional reactions and create an imbalance in the family. It is important for the healthcare staff to be aware of this, so that they can give the family a good nursing care and at the same time a good experience of the hospitalization. Aim: The aim of this study was to describe parents´ experiences of the child’s care during hospitalization. Method: The study was conducted as a literature review through a systematic compilation of scientific articles. Results: Four findings were revealed in the studies result. They were: earlier experiences of hospitalization, lack in communication and emotional support, experience of feeling security and participation, experience of insecurity and not being lessened to. Conclusion: To get a better dialog with the parents and to get more knowledge about their experiences of hospitalization the nurse can use family focused nursing.

Bakgrund: Ett barns sjukhusvistelse är traumatiskt och förenat med lidande hos såväl barn som föräldrar. En sjuksköterska behöver ha en grundläggande förståelse för föräldrarnas och barnets situation, då bristande kunskap kan ge upphov till vårdlidande.   Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor kan tillgodose barn och föräldrars behov för att förhindra vårdlidande under barnets sjukhusvistelse.   Metod: En litteraturbaserad studie baserad på tio kvalitativa artiklar med en kvalitativ analys för att skapa en ny helhet.   Resultat: Resultatet presenteras under två domäner: Barns behov och Föräldrars behov. Barns behov är indelat i följande kategorier: Kontroll över sitt liv, Trygghet samt Välbefinnande. Föräldrarnas behov är indelade i kategorierna Medverkan, Förtroende för vårdpersonalen samt Stöd. Varje kategori omfattar två underkategorier.   Slutsats: Ett barns sjukhusvistelse skapar behov hos både barn och föräldrar. Barn behöver kontroll över sitt liv, trygghet och välbefinnande. Föräldrar behöver medverkan, förtroende för vården och stöd. Gemensamt för barn och föräldrar är behovet av information och delaktighet, familjesammanhållning och trygghet. / Background: A child’s hospitalization is traumatic and associated with suffering for children as well as parents. A nurse should have a fundamental understanding for parents’ and children’s overall situation, as lack of knowledge may cause suffering from care. Aim: To describe how nurses can meet children and parents to prevent suffering from care during the child’s hospitalization. Method: A literature-based study based on ten qualitative articles with a qualitative analysis to create a new entirety. Results: The results are presented in two domains: Children’s needs and Parental needs. Children’s needs are divided into following categories: control over one’s life, safety and wellbeing. Parental needs are divided into the categories: participation, confidence in health professionals and support. Each category consists of two sub-categories. Conclusion: A child’s hospitalization creates needs of both children and parents. Children need control over one’s life, safety and wellbeing. Parents need participation, confidence in health professionals and support. Common to children and parents is the need for information and participation, family unity and safety.

Bakgrund: Sömnen har stor betydelse för återhämtning vid sjukdom och bevarande av god hälsa. Många gånger skiljer sig vårdmiljön från patienternas normala omvärld och möjligheten för inlagda patienter att påverka sin sovsituation är ofta liten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de faktorer som vuxna patienter upplever som störande för sömnen under sjukhusvistelsen. Metod: Litteraturstudien som genomfördes grundades på tolv utvalda vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Studien visade att det fanns flera olika faktorer som patienterna upplevde som störande för sömnen under sjukhusvistelsen. Det visade sig även förekomma delade meningar kring hur mycket sömnen påverkats utav vistelsen på sjukhus. De faktorer som identifierades som störande för sömnen presenteras under följande kategorier: medicinska faktorer, omvårdnad &amp; sjuksköterske faktorer, omgivningsfaktorer och personliga faktorer. Slutsats: Denna studie visar att den verksamhet som bedrivs idag och de bestämmelser som styr vården bidrar till att patienter upplever svårigheter att sova under sjukhusvistelsen. Det hela tyder på att det är mycket som behöver förbättras i vården, men vården är ett komplext område att förändra. / Background: Sleep is very important for recovery during illness and the preservation of good health. The hospital environment is many times different from the patient’s normal world and the patients' ability to influence their sleep situation is often small. Aim: The aim of this study was to illustrate the factors that adult patients experiencing disruptive for their sleep during hospitalization. Methods: This literature study is based on twelve scholarly articles. These articles were reviewed, analyzed and summarized. Results: The study showed that there were several factors that patients experienced as disturbing for their sleep during hospitalization. It was also shown to be disagreement about how much the hospital stay influenced on the sleep. The factors that were identified in this study are presented under the following categories: medical factors, nursing care and nursing factors, environmental factors and personal factors. Conclusion: This study shows that the activity today and the rules governing the health care contribute to patients’ experience of difficulties to sleep during hospitalization. It all indicates that much improvement is needed in the health care, but it is a complex area to change.

No description available.